(dial) enligt OFS starkt erotiskt, sexuellt uppeggad.

(sl) hetta till det; knulla.

(nyo)  ”att känna en värmevåg gå genom kroppen alldeles innan kåtheten slår till”. (SAO 2013)

lyxfnask i antikens Grekland. Ordet (enligt NEO ”hist.: sedan 1824”) är ett lån från tyska Hetere och franska hétaire och ursprungligen från grekiska hetaira; väninna, kvinnlig kamrat. Dessa hetärer var kända för sin skönhet, intelligens, kvickhet och slagfärdighet och för den betydande politiska och ekonomiska makt de utövade. Några av dem arbetade på begravningsplatserna, där de på gravstenarna med ögonbrynspensel skrev namnet på de män de var intresserade av. Kunderna kunde på samma sätt skriva namnet på den hetär de föredrog. Slavflickor sprang sedan med ord fram och tillbaka och den slutliga affären gjordes upp på begravningsplatsen.

"Överst på rangskalan står hetären, som sätter bankirers och affärsmäns hjärtan i brand och som också dessvärre gör borgerskapets damer gröna av avund med sin provocerande klädsel och sina poser. Det är dessa kvinnor som kallas les impures, de oanständiga." (Limare 2016)

Nyström (1921) citerar skalden Ephippus: ”den goda väninnan kysser ej med hopknipna läppar, utan med öppen mun, såsom fåglarna, och skapar glädje” och vet också att berätta att det ”inrättades hetärskolor som t o m besöktes av friborna flickor och fruar för att lära sig vad som behagade männen, för att med det vinna och bevara deras kärlek”. En av den klassiska tidens mest berömda hetärer var Aspasia som i många år sammanbodde med statsmannen Perikles (490—429 f Kr) och var mor till hans barn.

(grek) ”jag har funnit det”; något som den grekiske matematikern Arkimedes (287—212 f Kr) lär ha utropat när han upptäckte sin berömda princip. Numera används ordet skämtsamt av personer som upptäckt något intressant eller oväntat. Tidigare märkesnamn på vattenklosett i stil med dagens Ido och Gustavsberg. Stolpe (1981) anser att detta ”kan tyckas vittna om en viss dasshumor hos tillverkaren. [...] Ordet frammanar bilden av en viss person i trängande omständigheter som under stigande ängslan letar efter ett visst ställe; och när han finner vad han söker, stönar han med stor lättnad: ’Jag har funnit det’!”

(sam) lust, begär.

(grekiska hieros; helig) att attraheras sexuellt av religiösa och heliga ting.

(grek) heligt bröllop. Ursprungligen om bröllopet mellan Zeus och Hera, idealparet som människorna skulle efterlikna. Numera är uttrycket en allmän religionsvetenskaplig term för en helig bröllopsceremoni, förenigen mellan det gudomligt kvinnliga och det gudomligt manliga. Heliga bröllop kan vara föreningen mellan två mytiska gestalter, två gudar eller mellan en manlig gud och en jordisk kvinna. Uppgifterna från Wikipedia.

(sl) från engelskan. Kuk. ”Högt torn”, säger man också om lång person.

(sl) kuk.

(för sl) kuk.

 (so) spanska för son av en hora! Jämför engelskans son of a bitch*.

(sl) ett snällt icke rasistiskt ord för mörkhyad person.

(euf o sk) Herre min gud! Uppgift från Ohlmarks (2004) med ex: ”Hille min gånn, du har bloat nesablo å skittat ner hele den nye rocken.” Hellquist (1918) har skånskans ”hille dö = ’de heligas’ eller ’helgonens’ död”.

(sk) helvete.  Danska helvede.

(sl) manlig bimbo*. Ung man som åtrås av eller betraktas som sexobjekt av äldre kvinna. ”... och av en James Bondfigur som liksom sin engelska förebild inte bara har license to kill utan också är en superpotent och parodiskt utformad himbo gestalt, för att låna ett nytt brittiskt uttryck, som kan lura trosorna av en medelålders sociologilektor från Lunds universitet.” (Larsson förenar spänning med djup. SvD 26/8-2002) Norsk slang har mimbo för manlig bimbo.

(svr) väldigt. "Himla är en mild svordom som används som gradadverbial. Det uttrycker grad av en egenskap som anges av det efterföljande adjektivet: himla bra, himla trevligt, himla dumt och så vidare." (Lars-Gunnar Andersson 2021)

(lmo) hemorrojder*.

fornsvenska himin, himil. Allmänt germanskt ord t ex engelska heaven och tyska Himmel. Ursprungsbetydelse ’något välvt’. Har ersatt ett äldre svenskt himmen; himmel som bl a finns  på vikingatida runstenar och är samma ord som engelskans heaven. 1 enligt Lars Gunnar Anderssons undersökning i Varför är det fult att svära? (1977) var det 8 % av de tillfrågade som menade att himmel är en svordom. Uttryck som ”Åh himmel!” kan således jämställas med åkallan av dess invånare Gud och Jesus i utrop som ”Åh Gud! Åh Jesus!”. Himmel används i utrop eller kraftuttryck som uttrycker häpnad, förskräckelse och förtvivlan. Det kan mildras till himmel och pannkaka eller som Carl-Gustaf Lindstedt (1921—1992) uttryckte det i en Casinorevy: himmel och plättar!  "— Döda! Vad säger du? Himmel och fasa! Död! (Almqvist 1839/1976) 2 (euf) fitta. ”Voj trevliga djävlar medmera att jag var avundsjuk på Härje där han stod som en grekisk gud på vykort med det rödglödgade ollonet på väg in i TappiNannas ändlösa himmel, vojvoj vilket gurgel!” (Pohjanen 2003)