hagetjokk
(dial) haktjock. Rietz (1867) har ”nära nedkomsten; på slutet af det hafvande tillståndet”. När den gravida kvinnan är tjock ända upp till hakan, så är det dags för henne att föda.
(sl) skällsord för ful ”rivig” käring, men brukas också om prostituerade av båda könen bl a i skånskan. Sistnämnda uppgift från Ohlmarks (2004) som förklarar: ”Hag är från början ’hagstängsel’, varav forntyskt hagsia (som sjunger ridande på gärdet), ett ord som blir till häxa.” Hag (engelska); häxa. ”Hist.: åtm. sedan 1960-talet”. (SO) "Men Eva-Lisa var ren. Ingen vanlig hagga. Du må tro att hon höll på sej! försäkrade Elon brått." (Länsberg 1959)
fitta enligt vadkallasfittan.se.
(kan) fitta.
(för sl) kuk.
(so) djur. Använt främst bland invandrarungdom. Ordet från arabiskan och/eller urdu.
(sl) kuk. Även om glupsk girig person och bondfångare.
(sl) bildas när man blir så rädd att man nästan skiter på sig. Det kan gå så långt att kotten sticker ut som en hajfena ur rumpan.
(sl) fitta. Inskärning, skåra. Dansk slang har gækken (klinka, låshake) för samma sak och svensk dialekt har hak; skåra. Hak (sl) nedlåtande om krog, restaurang
1 (sym) kuk. Krokliknande fästanordning. I amerikansk slang finns hooker; prostituerad av hook; hake, krok. 2 (svr) sjutton hakar. Under rubriken Mild svordom på galgbacken (Språktidningen 2/2021) berättar Lillemor Westerberg hur hon vid ett besök på Gotland besökte galgbacken strax utanför Visby. "Guiden berättade att galgarna hade sjutton hakar upp till stället där snaran var fäst. Det ledde till att sjutton kompletterades med hakar. Själv har jag ibland använt uttrycket hakars också som just en mild svordom." Se också sjutton.
(svr o euf) fan. Jämför håkan.
(dial) svordom*. (OFS)
1 (sk dial) hala blod; blodpissning hos kreatur. 2 hala trappor kallas, enligt Alternative Swedish Dictionary, de ”snigelspår” som ibland dyker upp på vissa nattklubbar. Se vidare snigelspår.
(för sl) rövslickare*.
(dial) Rietz (1867) har gotländska för ”stjert”. Fornsvenska hali; svans, och hala; draga, släpa.
(gbg sl) Herre Gud!
(sl) hallick*. ”—Djefla busar, förbannade halekar, kom skall jag slå in ögerna på er skrek en kvinna efter konstaplarna enligt dagrapportboken.” (Lennartsson 2001)
(euf o åld) impotent man. Ekenstam (1993) hänvisar till Nyström (1919) som menar att ”den man som är impotent har förlorat sin känsla av värdighet och sin egenskap av att vara man och är därför blott en ’halfman’.
fornsvenska och isländska hali. Svans, stjärt. Uppg. från Söderwall (1887).
(sl) "tabba sig, göra något dumt." (slangopedia.se)