(dial) förbaskat (lindrig svordom). (OFVG)

(sl) lösaktig kvinna. Jämför dosa.

Nyordsboken (2000) har ”(mått på) inslaget av hångel”. ”Snart dyker vårsolen upp och hångelfaktorn, en klubbingrediens som aldrig kan bli överskattad, skjuter i höjden.” (Nöjesguiden 3/1 1996). Se vidare under hångla.

(sl) kurtisör*.

enligt Linda Skugge i Fittstim (1999): ”Det enda jag fick som var typiskt tonårigt var hångellängt. Men det skulle dröja ända tills jag var tjugo innan jag fick ha sex.” Se vidare under hångla.

(sl) busväder som kan  fördrivas med hångel*.

(dial) även hangla.  I betydelsen hänga, som hångla också är besläktat med. Från början hänga efter, vara efterhängsen, men numera nästan uteslutande använt om handgriplig uppvaktning, kurtis*, ofta ganska grov sådan. Att hångla är att göra allt sexuellt utom samlag. Enligt NEO ”hist.: sedan 1785”. Bergman (1934) har tagit fasta på detta med hand och härleder ordet från dialekt hånka; ta fast, gripa någon som försöker fly, ett verb som är bildat av substantivet hånk, hank; handtag, egentligen sätta hank på någon. Berg (1924) har hångel ”studentord i Ups med bet kurtisera” och hångibel ”som man fritt får hångla med (om flicka)”. Hjelmqvist (1903) har hångelin ”en som vill hångla, som tar alla värdshusflickor om livet eller dyl”.

I slang har vi det vitsiga pattrull i stöta på pattrull; om den som blir vittne till ett hånglande par, och pattrullning; hångel. ”Jag kommer ihåg att mamma sade till mig och min två år yngre syster när jag var arton: ’Jag hoppas verkligen ni inte är den sortens flickor som... hm... hånglar med pojkar.’ Och då var ingen av oss oskuld!” (Hite 1977) ”Men vi tränger ihop oss i Claus-Josephs Trabant, det gör vi, och vi hånglar en del. Sticker ner händerna innanför varandras byxlinningar, gnider runt och stönar lite.” (Nesser 2004) Även hångla upp som i följande: ”...anfaller honom med min kropp, tvingar honom ner på rygg, lägger mig över och på. Hånglar upp honom medan fittan bultar, pulserar och bränner.” (Het 2012 Paris Surprise) "Jag hade inga kondomer och fattade ingenting så det blev inget penetrationssex, men vi  låg där och råhånglade och hon tog på min penis." (Kalmér 2024 s 316) Se penetrera.

Från engelskans pet har vi petta (sl); kyssa, smeka, hångla, och petting; smek, hångel. Petting kan innebära nästan allt i förspel, fram till själva samlaget, dvs smekningar med hand och mun som inte sällan leder till orgasm. Vanligt i USA, där jungfrutron hyllas och föräktenskapliga förbindelser anses moraliskt förkastliga.

(dial) OFS om den som är benägen att hångla.

(dial o svr) Även hunken. Uppgift från ORB.

(sym) dess sexuella anspelning förklaras i följande citat från Dahlgren (2013): ”Håret har en stark sexuell laddning. Det utslagna håret fick man bära bara så länge man var jungfru. I nästan alla kulturer ses håret som erotiskt laddat. Varför? Det kan man resonera mycket om, men det är på något sätt på gränsen mellan kroppen och omvärlden.”  "De fick bröst och när vi hade skoIgymnastik såg jag att de hade krullhår." (Kalmér 2022 s 179-80) I sammanhanget talas om rövhår och analhår. Se röv och anal samt  pubes, blygdhår och  fitthår.

(sk) hår på mellan = karamellen = könsorganet. ”Du e väl ente så gammal att du ens har hår po mellan än, pågablära!” (Ambrius 2002)

(sk) hår av hin, ondsint kvinna. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: ”Tösen e ett hår å hin, men moren (modern), hon e en hel peruk (ännu mycket värre).”

(dial) allmänt om att prata oanständigt. (OFS) Jämför hårog.

(sl) fitta. Se också biff.

(sl) fitta. ”Blygsamt undvek jag den svarta hårbullen och lät handen komma till vila på den lena magen.” (Blå 2007) Se också bulle (1).

(sl) röv. ”OMG !!!!! flåsade den spräckta Stiggan när den hånflinande Laz vek sin mast* in i hans elastiska hårburgare.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Jämför  pälsburgare.

(sl) 1 fitta, fitthår. ”Varma dunster, glimtar av bröstvårtor och en hårbuske, minnen som driver fram upphetsningen.” (Mailer 1982/1948) ”En tunn solstråle från källargluggen trevade sig in i den risiga svarta hårbusken. Där hade hennes kön svullnat och slagit ut till en fruktglänsande skön ros. Vätskedroppar, mjölkvita som pärlor, gnistrade i håren.” (Johansson 1990) ”Hyyppä hade gurglat och pumpat och det hade blivit fradga på hårbusken på Nanna som gått i brygga och ropat: ’Nu blir jag dräktig’!” (Pohjanen 2003) ”Han kände med välbehag hennes fasta, varma blygdläppar och den sammetsmjuka hårkudden ovanför.” (Salten 2009) 2 mannens könshår. ”Du har fyra sorters hår, sade hon till honom. På bröstet är det nästan svart, och på huvudet är det inte alls mörkt, men din mustasch är hård och mörkröd, och håret här, ditt kärlekshår, är som en liten buske lysande rödgul mistel. Det är det vackraste av dem alla!” (Lawrence 1928) 3 rövhår. ”Stäng dörren, gör dig vacker, borsta dina rövhår och kom tillbaka när jag ropar.” (Louÿs 2011) Se även buske och kudde.

(sl) hård, erigerad (stå)pick. ”Jag är så hård på dig, viskade han, hinner vi knulla? (Jong 1977) ”Hon pressade sig mot honom, kände hur han blev hård.” (Drougge 1998/2003) "När jag kom tillbaka till tjejen med kondomen var jag inte hård längre. Vi fortsatte men jag fick inte stånd. Skitjobbigt." (Kalmér 2024 s 300)  Norsk slang har en hard en, en harding.

(dial) småländska för fan enligt Lundblad/Josefsson (2021)."De va håen [hården]!" och "Va i håen e dé?"