grop
(sym) fördjupning, hål. Ett gemensamt germanskt ord, troligen besläktat med gräva. 1 fitta. ”Fylla igen gropen med stenar”; tränga så djupt in i kvinnan att också taskstenarna följer med. ”...och vattnade hennes lilla grop så gott han kunde.” (Aretino 2008) Hammarén (Vita brevet 2006) talar i sammanhanget om en skaftsstoppningsurgrop. 2 anus. ”Cornaboeux sökte nämligen plantera sin stora rödbeta i gropen därbak på Alexina, men kunde inte hitta det rätta stället utan hamnade än till höger, än till vänster, än för högt, än för lågt vid sidan om hålet.” (Apollinaire 1993)
I Karl Gerhards memoarbok Katt bland hermeliner (Bonniers 1956) finns följande i första kapitlet: "När Naima Wifstrand lät sin allvarliga röst tolka Madame Sibylls kärlekssorg, blev publiken lika gripen som av Tora Tejes Salome. I 'Dollarprinsessan' stämde redan divans svarta sammetsrobe, dekorerad med guldblommor, och det till stjärtgropen djupa ryggdekolltaget publiken till andakt. Så hade aldrig en operettprimadonna uppträtt tidigare." Min halländske meddelare (f 1945) kommenterar: "Det hela får väl tolkas som att dekolltaget på ryggsidan gick ända ner till där klyvnaden i ryggslutet började. KG var en elegant herre och ville nog helst undvika det råa ordet stjärtfåran*. Liktydningen ripan* kände han troligen inte till. Alltså hittade han på ordet stjärtgropen?"
3 avträde. Det vanligaste avträdet genom tiderna har varit en grop i marken, en bit från boplatsen. I en indisk skrift från 200-talet sägs det att man bör gå ”ett pilskott bort från huset”.
Mary Leakey (1913—1996), brittisk-kenyansk antropolog, har funnit att våra tidigaste anfäder, i östafrikanska Oldowaidalen, redan för ett par miljoner år sedan, gjorde ifrån sig i en grop. Och Sollerman berättar i sin bok Svarten (1986) om hur det ända in på 1800-talet på Sollerön fanns en grop vid sidan om stugdörren fylld med dy eller myrjord. Där pissade hela familjen och när gropen var full blandades urinen med myrjorden som gödsel på åkern. Jämför (ut)tömning.
(fra) feta ord. Här om smutsiga, fula ord. Det finns ett småländskt dialektord gros som betyder smuts, sump. Detta enligt Lundblad/Josefsson (2021).
(dial) sperma, sädesvätska. (OFS) Rietz (1867) har värmländska grossel; smolk, smulor (i våtvaror). Se även grosslog.
havandeskap efter franska grossesse av gros, grosse; stor samt latin grossus med samma betydelse. Stolpe (1984) menar att ordet var vanligare för så där 50 år sedan än idag. Byrman (1989) har en rad uttryck där ordet grossess ingår: ”Hon är/har blivit i grossess”. Mannen kan också ”göra/försätta kvinnan i grossess” så att ”hon är gående i hög grossess” eller så befinner hon sig i ”långt framskriden grossess”. SAOB har ordet belagt första gången 1776 i dagboksanteckningar av hovmannen Gustaf Johan Ehrenswärd: ”Hoppet om drottningens grosesse...” "Då högsommaren ankom rapporterades att hans gemål (Gustav III:s min anm BgD) var i grossess på nytt." (Brunner 2020 s 307)
(sl) ammunitionsgördel.
(dial) spottloska. (OFS)
(dial) OFS har ”nedsölad med sädesvätska”.
hålrum i berg. 1 (sym) kvinnans inre könsorgan. Även blötgrotta, buskgrotta, dundergrotta , glädjegrotta, gyllengrotta, hallongrotta, honungsgrotta, godisgrotta, gosegrotta, gottegrotta, kissgrotta, kletgrotta, kärleksgrotta, köttgrotta, lingongrotta, lustgrotta, lyckogrotta, mossgrotta, musgrotta, pälsgrotta, rosengrotta, savgrotta, venusgrotta och grottöppning. ”Det var en fuktig, smörjig, mjuk, pälsbrämmad grotta, som min hand fann.” (Björkman, Kärlek 14/1970) ”Det finns inget mer underbart än att borra in sig i en härlig grotta.” (Lodalen 2003) ”Vi kan inte heller utesluta, att valet av kultplatser djupt inne i grottornas mörker i själva verket varit betingat av att grottan i sig själv symboliserade det kvinnliga skötet.” (Burenhult 2002) ”När Simone väl klätts av begravde jag min skära lem i hennes slemmiga och blodfärgade kött; den trängde in i kärleksgrottan medan jag frenetiskt bearbetade hennes anus: samtidigt blandades våra munnars uppror.” (Bataille 1997) ”Jag vågade böja upp mamsells knä för att med fullkomlig noggrannhet göra mig förtrogen med hennes rosengrotta, superbt draperad och clitoriserad.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 "grotta; röv, stjärt; döljer sig innanför* in i hans smala godisgrotta.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
(sl) 1 kuk. 2 grottforskare; lesbian. Se vidare under grotta.
(lmo) undersökning av kvinnans olika kroppsöppningar.
(so) man som går rakt på sak utan förspel och finesser och som enbart tänker på sin egen njutning. ”Inga grottsluskar som kommer med kuken ute.” (Kontakt. Lektyr okt 1999)
(so) hora med många kunder. Efter engelska groupie; popgruppsfan, flicka som följer med olika popgrupper och bjuder ut sig. ”Hist.: sedan 1969.” (SO) ”Ett av de allra spädaste tecknen på att något är i görningen vad vår egen kulturs könsuppfattning angår — även om fenomenet svårligen låter sig analyseras i sina isolerade förekomster — är ’groupierna’ och det sätt, varpå de överfaller en popidol i ett omklädningsrum efter en konsert.” (Brøgger 1974) Idag, 2015, har groupie främst betydelsen selfie, dvs ett egettaget mobilfoto med sig själv, eller tillsammans med någon, som motiv.
från tyskan till en rot med betydelsen mala, krossa. Förr ett vanligt ord i dialekter för att vara havande. Tjock, stor, bred. Ibland räckte det enkla grov inte till för att beskriva kvinnans tillstånd utan då tog man till fullgrov eller smällgrov. Även groven (sl) i vara på groven; vara gravid och han har gjort henne på groven. Thesleff (1912) har ”groven; i grossess”.
(sl) även kallade blodkuk och köttkuk*. Growern eller blodkuken är liten i slakt tillstånd men växer rejält i längd och omkrets vid stånd. Showern eller köttkuken däremot är rejält tilltagen redan vid slakt tillstånd, men blir sen inte mycket större, bara hårdare, vid stånd.
se hångla.
(sl) rikligt flöde.
(sym) se hårdporr. ”Jag och min partner tittar i porrtidningar tillsammans, ... Jag tänder på bilderna av sensuella kvinnor, en del historier tänder mig också. Grovporr gillar jag inte.” (Förbjudna drömmar 1993)
(euf) fult ord, fult språk. Ordet grov är, enligt SO, "hist.: sedan ca 1400 (Klosterläsning) från fsv grover av lty grof stor, stark, klumpig; urspr. trol. 'grovmalen, krossad'." Det är i samband med en intervju i Språktidningen (3/2022) med den norrlandsfödda författaren Linnea Axelsson (f 1980) som hon bl a talar om att: Det kan handla om att bryta ett uttryck eller en rytm genom att slänga in ett grovt ord..." Vidare säger hon att hon dras till skönheten i ett vackert språk men att hon också vill ifrågasätta den: "Jag tänker väldigt mycket på skönhet, men jag är inte alls på det klara med vad det innebär. Men skönhet skapar ju också en distans; man beundrar, medan man tänker sig att ett grovt språk ger ett annat uttryck. " Linnea Axelsson menar också "att det inte alltid är så enkelt som att skönhet alltid skapar distans och smutsigt språk ger närhet. Men det där avbrotten fyller en funktion." Se vidare under smuts och fula ord.
(sk) grogg. En dryck innehållande sprit (konjak) och t ex läskedryck eller vichyvatten.
1 (åld) livmoderns (översta del). Uppgift från Roberg (1718). 2 (sl) gå på grund; få en könssjukdom. Av grund (måns); dålig. ”Asch, hon har åkt på en smula grund ... Det är ju inget att bråka om ... Det är hennes sak, det!” (Lo-Johansson 1935/1978) Jämför grunt.