(dial) 1 enligt OFS fel vid nätbindning genom att en maska förbigåtts. 2 klenät, ett sorts flottyrkokt bakverk vanlig julkaka särskilt i Danmark, Nordtyskland och södra Sverige.  Lars Bengtsson i Svalöv, Skåne berättar att hans far (f 1913)  kallade klenätter för grisfittor, troligen pga kakans utseendelikhet med suggans könsorgan.

(sl) kuk. ”Det rycker i grisfoten”; det är på väg mot utlösning. Se även fot (3).

(lmo) 1 verktyg med vars hjälp man skruvar av avdragna skruvar/bultar. 2  fläskfilé.

(euf) smutslitteratur*. ”Det är ock betecknande för denna tidning [Svenska Morgonbladet] och hennes läsekrets att, medan pressen av vilken partifärg som helst, fastslagit skillnaden mellan skaldens diktning och grisskribentens gemenheter, är Sv. Morgonbladet nog oförsynt att benämna Fröding ’en grislitteraturens främjare och en gristidningsutgivarens stallbroder’ och för detta smakfulla skällsord taga patent på ’rättänkande människors mening’.” (Socialdemokraten 13 okt 1896)  Angrepp på Gustav Fröding för hans  åtalade dikt En Morgondröm. Se vidare under censur.

(no so) en som inte tvättar händerna efter att ha pissat.

(no so) en som fjärtar mycket och ofta.

(dial) grispenis. (OFVG) Jämför mige.

(dial) dräktig om sugga. (OFS) Se även stinn.

(sl) 1 nedsättande om manliga homosexuella som hoppar, skuttar från partner till partner. Norsk slang har frosk; groda, homo. 2 fitta. 3 trampa på en groda; fjärta, fisa.

(sl o so) 1 kallas den som bjuder ut sig för att få sprit. 2 kvinnlig alkoholist. Se även hagga och luder.

(eng) försvenskat groma, gromning. Mot slutet av 1900-talet lånades ordet in från engelskan med betydelsen manlig skönhetsvård, hårskötsel och liknande. Ordet kom något senare att stå för vuxnas sexkontakter på nätet med minderåriga. Det äldsta belägget i svenskan är från medeltiden och avser hästskötsel och från 1200-talet finns belägg för ordet groom; stallpojke. Idag förknippas grooming främst med hygien och/eller skönhet, t ex står det för make-up för män. Bo Berman menar att ordet kan ”ha gett upphov till franskans gourmet. I medeltidsengelskan betydde grom; ung pojke, tjänare. Det lånades in i franskan och blev där grome, gro(u)met; betjänt, vinhandlardräng och senare gourmet. Betydelsen gick via ’en som avsmakar vin, vinkännare’ vidare till ’finsmakare, läckergom’. " (Språktidningen sept 2014) Jämför metrosexuell. För ytterligare en betydelsese se child grooming.

(sym) fördjupning, hål.  Ett gemensamt germanskt ord, troligen besläktat med gräva. 1 fitta. ”Fylla igen gropen med stenar”; tränga så djupt in i kvinnan att också taskstenarna följer med. ”...och vattnade hennes lilla grop så gott han kunde.” (Aretino 2008) Hammarén (Vita brevet 2006) talar i sammanhanget om en skaftsstoppningsurgrop. 2 anus. ”Cornaboeux sökte nämligen plantera sin stora rödbeta i gropen därbak på Alexina, men kunde inte hitta det rätta stället utan hamnade än till höger, än till vänster, än för högt, än för lågt vid sidan om hålet.” (Apollinaire 1993)

I Karl Gerhards memoarbok Katt bland hermeliner (Bonniers 1956) finns följande i första kapitlet: "När Naima Wifstrand lät sin allvarliga röst tolka Madame Sibylls kärlekssorg, blev publiken lika gripen som av Tora Tejes Salome. I  'Dollarprinsessan' stämde redan divans svarta sammetsrobe, dekorerad med guldblommor, och det till stjärtgropen djupa ryggdekolltaget publiken till andakt. Så hade aldrig en operettprimadonna uppträtt tidigare."  Min halländske meddelare (f 1945) kommenterar: "Det hela får väl tolkas som att dekolltaget på ryggsidan gick ända ner till där klyvnaden i ryggslutet började. KG var en elegant herre och ville nog helst undvika det råa ordet stjärtfåran*. Liktydningen ripan* kände han troligen inte till. Alltså hittade han på ordet stjärtgropen?"  

3 avträde. Det vanligaste avträdet genom tiderna har varit en grop i marken, en bit från boplatsen. I en indisk skrift från 200-talet sägs det att man bör gå ”ett pilskott bort från huset”.

Mary Leakey (1913—1996), brittisk-kenyansk antropolog, har funnit att våra tidigaste anfäder, i östafrikanska Oldowaidalen, redan för ett par miljoner år sedan, gjorde ifrån sig i en grop. Och Sollerman berättar i sin bok Svarten (1986) om hur det ända in på 1800-talet på Sollerön fanns en grop vid sidan om stugdörren fylld med dy eller myrjord. Där pissade hela familjen och när gropen var full blandades urinen med myrjorden som gödsel på åkern. Jämför (ut)tömning.

(fra) feta ord. Här om smutsiga, fula ord. Det finns ett småländskt dialektord gros som betyder smuts, sump. Detta enligt Lundblad/Josefsson (2021).

(dial) sperma, sädesvätska. (OFS) Rietz (1867) har värmländska grossel; smolk, smulor (i våtvaror). Se även grosslog.

havandeskap efter franska grossesse av gros, grosse; stor samt latin grossus med samma betydelse. Stolpe (1984) menar att ordet var vanligare för så där 50 år sedan än idag. Byrman (1989) har en rad uttryck där ordet grossess ingår: ”Hon är/har blivit i grossess”. Mannen kan också ”göra/försätta kvinnan i grossess” så att ”hon är gående i hög grossess” eller så befinner hon sig i ”långt framskriden grossess”. SAOB har ordet  belagt första gången 1776 i dagboksanteckningar av hovmannen Gustaf Johan Ehrenswärd: ”Hoppet om drottningens grosesse...”  "Då högsommaren ankom rapporterades att hans gemål (Gustav III:s min anm BgD) var i grossess på nytt." (Brunner 2020 s 307)

(sl) ammunitionsgördel.

(dial) spottloska. (OFS)

(dial)  OFS har ”nedsölad med sädesvätska”. 

 hålrum i berg. 1 (sym) kvinnans inre könsorgan. Även blötgrotta, buskgrotta, dundergrotta , glädjegrotta, gyllengrotta, hallongrotta, honungsgrotta, godisgrotta,  gosegrotta, gottegrotta, kissgrotta, kletgrotta, kärleksgrotta, köttgrotta, lingongrotta, lustgrotta, lyckogrotta, mossgrotta, musgrotta, pälsgrotta, rosengrotta, savgrotta, venusgrotta och grottöppning. ”Det var en fuktig, smörjig, mjuk, pälsbrämmad grotta, som min hand fann.” (Björkman, Kärlek 14/1970) ”Det finns inget mer underbart än att borra in sig i en härlig grotta.” (Lodalen 2003) ”Vi kan inte heller utesluta, att valet av kultplatser djupt inne i grottornas mörker i själva verket varit betingat av att grottan i sig själv symboliserade det kvinnliga skötet.” (Burenhult 2002) ”När Simone väl klätts av begravde jag min skära lem i hennes slemmiga och blodfärgade kött; den trängde in i kärleksgrottan medan jag frenetiskt bearbetade hennes anus: samtidigt blandades våra munnars uppror.” (Bataille 1997) ”Jag vågade böja upp mamsells knä för att med fullkomlig noggrannhet göra mig förtrogen med hennes rosengrotta, superbt draperad och clitoriserad.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 "grotta; röv, stjärt; döljer sig innanför* in i hans smala godisgrotta.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)