fsv gris. Troligen till ett germanskt adjektiv med betydelsen grå. 1 enligt Adams (1982) var latinets porcus (gris) ett barnkammarord använt av kvinnor, särskilt sjuksköterskor, för att beteckna flickors yttre könsorgan. Kanske för en viss likhet mellan kroppsdelen i fråga och änden på ett gristryne. Duerr (1996) menar att kopplingen mellan fittan och grisen har mindre att göra ”med den rosa färgen än den förment oangenäma lukten” och han ger exempel från en medeltida fransk pikant satirisk versberättelse där vulvan kallas för porcelet (liten gris) för att den aldrig är ren. 2 (sl) bög. 3 (so) om manlig, särskilt äldre, sexfixerad person med smak för unga flickor. 4 (sl) knuffa gris; knulla. 5 gris i uttrycket i gris; dräktig om sugga. (Lundblad/ Josefsson 2021)

(sk) grispenis. Se även meg.

(dial) enligt OFS  om brunstig sugga som vill ha galt.

(no sl) ha samlag.

(no) oanständigt tal. Jämför stygt ord.

franska grisette; [kokett] flicka från arbetarklassen; vanligen nedsättande. Till gris; grå.  ”Hist.: sedan 1734”. (SO) ”Hon [grisetten] var ofta arbeterska, modist, sömmerska eller butiksflicka, var, förr åtminstone, jämförelsevis enkel och okonstlad, men lät likväl därjämte, för att kunna leva bättre och nöjsammare, underhålla sig av en man, tillsammans med hvilken hon bodde och sof och hvars hushåll hon ofta ombesörjde.” (Forel (1942)

(dial) dräktig om sugga. (OFS)

(dial) 1 enligt OFS fel vid nätbindning genom att en maska förbigåtts. 2 klenät, ett sorts flottyrkokt bakverk vanlig julkaka särskilt i Danmark, Nordtyskland och södra Sverige.  Lars Bengtsson i Svalöv, Skåne berättar att hans far (f 1913)  kallade klenätter för grisfittor, troligen pga kakans utseendelikhet med suggans könsorgan.

(sl) kuk. ”Det rycker i grisfoten”; det är på väg mot utlösning. Se även fot (3).

(lmo) 1 verktyg med vars hjälp man skruvar av avdragna skruvar/bultar. 2  fläskfilé.

(euf) smutslitteratur*. ”Det är ock betecknande för denna tidning [Svenska Morgonbladet] och hennes läsekrets att, medan pressen av vilken partifärg som helst, fastslagit skillnaden mellan skaldens diktning och grisskribentens gemenheter, är Sv. Morgonbladet nog oförsynt att benämna Fröding ’en grislitteraturens främjare och en gristidningsutgivarens stallbroder’ och för detta smakfulla skällsord taga patent på ’rättänkande människors mening’.” (Socialdemokraten 13 okt 1896)  Angrepp på Gustav Fröding för hans  åtalade dikt En Morgondröm. Se vidare under censur.

(no so) en som inte tvättar händerna efter att ha pissat.

(no so) en som fjärtar mycket och ofta.

(dial) grispenis. (OFVG) Jämför mige.

(dial) dräktig om sugga. (OFS) Se även stinn.

(sl) 1 nedsättande om manliga homosexuella som hoppar, skuttar från partner till partner. Norsk slang har frosk; groda, homo. 2 fitta. 3 trampa på en groda; fjärta, fisa.

(sl o so) 1 kallas den som bjuder ut sig för att få sprit. 2 kvinnlig alkoholist. Se även hagga och luder.

(eng) försvenskat groma, gromning. Mot slutet av 1900-talet lånades ordet in från engelskan med betydelsen manlig skönhetsvård, hårskötsel och liknande. Ordet kom något senare att stå för vuxnas sexkontakter på nätet med minderåriga. Det äldsta belägget i svenskan är från medeltiden och avser hästskötsel och från 1200-talet finns belägg för ordet groom; stallpojke. Idag förknippas grooming främst med hygien och/eller skönhet, t ex står det för make-up för män. Bo Berman menar att ordet kan ”ha gett upphov till franskans gourmet. I medeltidsengelskan betydde grom; ung pojke, tjänare. Det lånades in i franskan och blev där grome, gro(u)met; betjänt, vinhandlardräng och senare gourmet. Betydelsen gick via ’en som avsmakar vin, vinkännare’ vidare till ’finsmakare, läckergom’. " (Språktidningen sept 2014) Jämför metrosexuell. För ytterligare en betydelsese se child grooming.

(sym) fördjupning, hål.  Ett gemensamt germanskt ord, troligen besläktat med gräva. 1 fitta. ”Fylla igen gropen med stenar”; tränga så djupt in i kvinnan att också taskstenarna följer med. ”...och vattnade hennes lilla grop så gott han kunde.” (Aretino 2008) Hammarén (Vita brevet 2006) talar i sammanhanget om en skaftsstoppningsurgrop. 2 anus. ”Cornaboeux sökte nämligen plantera sin stora rödbeta i gropen därbak på Alexina, men kunde inte hitta det rätta stället utan hamnade än till höger, än till vänster, än för högt, än för lågt vid sidan om hålet.” (Apollinaire 1993)

I Karl Gerhards memoarbok Katt bland hermeliner (Bonniers 1956) finns följande i första kapitlet: "När Naima Wifstrand lät sin allvarliga röst tolka Madame Sibylls kärlekssorg, blev publiken lika gripen som av Tora Tejes Salome. I  'Dollarprinsessan' stämde redan divans svarta sammetsrobe, dekorerad med guldblommor, och det till stjärtgropen djupa ryggdekolltaget publiken till andakt. Så hade aldrig en operettprimadonna uppträtt tidigare."  Min halländske meddelare (f 1945) kommenterar: "Det hela får väl tolkas som att dekolltaget på ryggsidan gick ända ner till där klyvnaden i ryggslutet började. KG var en elegant herre och ville nog helst undvika det råa ordet stjärtfåran*. Liktydningen ripan* kände han troligen inte till. Alltså hittade han på ordet stjärtgropen?"  

3 avträde. Det vanligaste avträdet genom tiderna har varit en grop i marken, en bit från boplatsen. I en indisk skrift från 200-talet sägs det att man bör gå ”ett pilskott bort från huset”.

Mary Leakey (1913—1996), brittisk-kenyansk antropolog, har funnit att våra tidigaste anfäder, i östafrikanska Oldowaidalen, redan för ett par miljoner år sedan, gjorde ifrån sig i en grop. Och Sollerman berättar i sin bok Svarten (1986) om hur det ända in på 1800-talet på Sollerön fanns en grop vid sidan om stugdörren fylld med dy eller myrjord. Där pissade hela familjen och när gropen var full blandades urinen med myrjorden som gödsel på åkern. Jämför (ut)tömning.