(sl) spy, kräkas.

(sk) grad (tyska gerade) in i helvete. Uppgift från Ohlmarks (2004):  ”Ä, dra du grad in i helvete!”

(italiensk plural av graffito; ristning, ursprungligen av grekiska grapho; skriva) tidigast om en antik ristning på t ex en vägg eller ett lerkärl. Ett av de tidigaste användandet för den moderna betydelsen av graffiti, har en resande på Nilen lämnat,  när han 1877 talar om graffitin dvs klottret som fanns på väggarna. Ordet belagt i vårt land sedan 1975. Graffitin är minst lika gammal som skriften. Det finns t o m forskare som menar, att skriften utvecklats från de linjer, cirklar och punkter, som utgör den tidiga graffitin, den som har 20 000—40 000 år på nacken och som återfunnits i grottor i bl a Spanien och Frankrike.

Idag är graffiti den internationellt gångbara beteckningen för klotter, de inskriptioner vi möter på väggar och plank, i tunnelbanan och på de offentliga toaletterna. Graffitin är traditionell. Namnklottret är detsamma vare sig det ristats på vikingatidens berghällar, medeltidens kyrkväggar eller dagens betongmurar. Kärleksbudskapen har inte förändrats på sin väg från Pompejis latinska skönskrift, via nyare tidens hjärta - och pilristningar, till dagens sprejade ’love’ - deviser. Inte heller har de ’fula’ orden och de ’obscena’ teckningarna genomgått någon större förändring på så där 50 århundraden.

Genomsnittsklottraren är ung och uppträder anonymt eller under kodnamn. I regel är han eller hon ett storstadsbarn någonstans i tonåren, som vill väcka uppmärksamhet genom att göra sig bättre än vad man är, och som genom att klottra kladdigt uttrycker sitt missnöje både med sig själv och sin omgivning. Denna ungdomliga missnöjesyttring har det stått strid om i alla tider och välmenande råd har inte saknats när det gällt att komma tillrätta med problemet. Idag används ordet graffiti ofta slarvigt om de spraymålningar och tags som dominerar klotterutbudet på den traditionella graffitins bekostnad.

(no so) kvinna med stark könsdrift. Gra = avelsduglig. Jämför grakuk.

(no so) liderlig mansperson. 

(fsv) fiende, djävul. "thän ledhe gramin" (Bonaventuras Betraktelse öfver Christi lefverne. Utg. af G. E. Klemming 1860.) Uppgift från Söderwall (1887).

1 (sl) kvinnobröst. 2 (svr) "Så för millioner hundra sjutton granater!, tänkte sergeanten med blodet uppstigande i ansiktet: hon måste väl icke nu bums och kontant vilja betala mig för apelsinerna." (Almqvist 1839/1976)

(sym) kuk.

(sl) mata (prata) med grannarna; bajsa, skita.

(euf) fitta. ”Öppna så att jag åtminstone får ta mig en titt på grannlåten”; man som försöker övertala en kvinna att sära på benen. Norsk slang har stasen (grannlåt) för samma sak.

(lmo) anus omgiven av stickiga, barriga hår.

(sl) 1 fitta. ”Varför låter du mig inte peka mot dig? Varför låter du mig inte pensla din grapefrukt i all anständighet på dansgolvet? Nej, säger hennes lår, inte pensla, inte peka, inte göra någonting.” (Dahlström 1975) 2 grapefrukter; kvinnobröst. Se även frukt(er).

(sym) torsk*. Enligt prostituerade Bittan hos Drougge (1998/2003) kommer dylika torskar* ”aldrig till skott, de fluktar bara.” .

(sym) 1 röv, ända. 2 fitta. Han satte sin stav/ uti Josefinas grav/ så Sions klockor klämtade.” (Palmenfeldt 1986) ”Hennes vagina var uppsamlingsplatsen för alla orenligheter och hemskheter, en formlig gravkammare vars stank orsakade svimningar.” (de Sade 2005/1783) 3 Bellman nämner i F E nr 7 Fröjas graf som just platsen för kärleksakten. ”Men mitt öga ser som i en dimma/...Just Fröjas graf."

havande resp havandeskap. Gravid ”hist.: sedan 1893”, och graviditet ”sedan 1820”. ( SO) Stolpe (1984) menar att ordet gravid närmast är att betrakta som ett modeord och att det är ”ganska nytt på var mans tunga både i tyskan och hos oss”. Ordet kommer också från tyskan, som i sin tur har det från latinets gravidus, avledning av gravis; tung, och graviditas; tyngd. Byrman (1989) påpekar att ”ordet saknas hos Hellquist (1922) och var trol inte i allm bruk under 1920-talet”. En kvinna från Småland, f 1905, säger att ”ordet gravid förekom aldrig förr. Det var väl först in på 30-talet man hörde det, och då bara i samband med konsultationer hos läkaren”.

Byrman menar vidare att utvecklingen under 1900-talet ”varit sådan att havande och havandeskap numera är alltmer sällsynta i alla slags medicinska texter. Grossess återfinns i facktexter, och uttryck innehållande gravid och graviditet har blivit förhärskande både i rena facktexter och texter som riktar sig till en bredare allmänhet. I början av 1900-talet var gravid och graviditet utpräglade medicinska fackord. Att dessa ord fått stor spridning från 1950-talet och framåt, både i skrift- och talspråk, sammanhänger otvivelaktigt med de regelbundna kontakter som blivande mödrar har med sjukvårdspersonal.”

I nyordslistan (2023) presenteras uttrycket vild graviditet som innebär att graviditeten är oövervakad och att kvinnan inte går på några kontroller hos mödravården. Förlossningen sker utan närvaro av barnmorska eller annan sjukvårdspersonal.  

”Läkare vågade vi inte gå till, i varje fall inte i början, och när Dorotea äntligen en gång vände sig till en, eftersom hon var gravid, nämndes ordet ’graviditet’ överhuvudtaget inte. För dels var det förbjudet att vara det, och det var också förbjudet att göra något åt det. Doktor Meisner satt med i skolstyrelsen, och om han tog ordet gravididtet i sin mun inför en gravid flicka, stod han på laglös grund.” (Brøgger 1978) "En dag proklamerade hon stolt för Abbas att namnet på den man som signerat hennes graviditet var Moussa.” (Khemiri 2006) ”G är Gamla historien Graviditet/ Giftermål blir följden utav det.” (Tankekorn)

(lmo) ett dasspapper från gravkanten;  vara döende.

(lmo) om man som gjort en kvinna gravid*.

(sl) testiklarna. Från engelskan. Fritt översatt ”stora eldbollar”.

(sym) fitta.  Kortklippt gräsplätt runt hål på golfbana. ”Den kort-korta hade hasat upp och borde nu kallas ultra-super-kort-kort eller någonting och i ett huj var jag inne på greenen, kort om hål (som det heter på golfares språk).” (Rosengren, Kärlek 9/1968)