(sym) skällsord*. Till svensk dialekt glåp och norsk dialekt glop; gap. ”Hist.: sedan 1741.” (SO) "Ett antal vittnen kunde återge Gunnelas vredesutbrott, och maken kunde inte säga annat till hustruns försvar än att Bengta också hade hävt ur sig glåpord, men att vittnene tyvärr inte hade uppfattat dessa ord." (Karlsson, A & A  2017 s 15)

(euf) en klar väska som utsöndras från penis vid sexuell upphetsning. Dropparna innehåller ofta levande sädesceller och tillverkas i cowpers körtlar*. Jämför presperm.

se under druva (1).

(sl) 1 kondom. 2 misslyckat samlag.

(sl) arbetsredskap för en glädjeflicka*.

(åld) gammalt (enligt NEO ”hist.: sedan 1804”) vedertaget namn på prostituerade. Jämför dansk glædespige, tyska Freudenmädchen och franska fille de joie. Glädjen är dock oftast helt på kundens sida. ”Glädjeflickan smektes/ med yrkesmässig kyla.” (Fröding 1896) ”Det är en glädjeflicka, som i två års tid i Milano åtnjöt ett sådant rykte för sin fägring, att man kom hit från grannstäderna blott för att besöka henne.” (Casanova 1936/1700-t) Se även flicka.

(sl) manlig homosexuell prostituerad, men också om unga gossar som utnyttjar eller utnyttjas av speciellt äldre damer. Jämför joy boy. ”Han mindes också kvällen då han rusade från sin glädjegosse direkt till hotellet, packade sina saker och tog nattåget norrut.” (Edlund 1944) ”Allt var i ordning i salongen för orgierna: kvinnorna var där, redan nakna, de låg på högar av fyrkantiga kuddar på golvet, i en enda röra tillsammans med de unga glädjegossarna som lämnat bordet strax efter desserten för att vara där.” (de Sade 2005/1785)

(euf) bordell.  NEO har ”hist.: sedan 1839”. Swedberg (1720-t) har glädehus som han förklarar med domus lætitiæ dvs glädjens hus utan någon bordellkoppling och med följande ur Bibeln 1703: ” Ty på mins folcks åker skal wara törn och tistel; ja, ock öfwer all glädiehuus uthi den glada staden.” (Jes 32:13) ”Hon kände varken smärta eller glädje, när hon inte var i denna underliga människas armar. Han hade tagit henne bort från glädjehuset, och hon var hans tillhörighet.” (Stilgebauer 1923) Se även under hus.

(sym) uppgiftslämnaren, hallänning född 1946, beskriver fenomenet som följer: "När en ung eller yngre kvinna rätt plötsligt får en momentan känsla av livsglädje, självförtroende och entusiasm, lägger hon ibland av en ljudlig prutt, varvid hon pressar på med stor kraft. Även små barn kan vid stark livsglädje utföra det beteendet. I låten 'Vårat gäng'  från 1940 lågger sångerskan Alice Babs symboliskt av tvenne såna läten genom att prutta med munnen. Alice var så oskyldig att hon troligen inte begrep varför hon sjöng så. Antagligen härmade hon naivt amerikanska sångerskor hon hört på 78-varvsskivor, som ibland kryddade sitt sjungande med en eller annan glädjeprutt." Se även under prutt, prutta. 

(sym) fitta. Se även under rum.

(sym) fitta. Se även spricka.

(sl) kuk enligt mottot ”delad glädje är dubbel stake”. ”Hon med sina nakna bröst och han med sin högresta glädjespridare.” (Salten 1983) ”Ja lattja me pungen å busa me knoppen, men glädjesmittspridaren förblev lika död som en sabbad telefonkiosk.” (Teratologen 1998) Jämför fröjdepinne.

(sl) utifrån sin avhandling, som också gavs ut i bokform (Horan och batongen 1992), berättar Tomas Söderblom ( f 1962) om hur han vid sin disputation fick kraftigt mothugg från opponenten, eftersom han ställde sig helt på de prostituerades sida och menade att ”de efter sina förutsättningar hade gjort ett frivilligt val”. Efter disputationen reste sig två äldre damer i publiken och sade bl a följande: ”Ja, vi prostituerade brukar ju bli tagna överallt utom på orden men i det här fallet är detta inte bara Tomas bok utan även vår bok — nu har vi i alla fall en historia — och med en travesti på en känd fackpamp vill vi överlämna de här blommorna från glädjestimmet”. Se även fittstimmet.

se fontänorgasm.

(euf) samlagsperiod. ”Så knackade det på ateljédörren och hans hustru kom in. Jag darrade, inte av rädsla utan av chocken över att ha tvingats avbryta mitt i vår glädjestund.” (Nin 1990)

se glädjedroppar.

(sym) fitta.  Mindre, öppen plats i skog. ”Från början tänkte Lena Mobrandt och hennes medarbetare att ett gemensamt namn på kvinnokönet skulle utses. Gläntan var ett av förslagen. En skyddad plats, ett buskage, med en hemlighet dold.” (Så vacker jag är...! Ottar 4/97)

(dial) djävulen. "När då Glöfar hade arbetat åren ut, så kom han och ville ta gubben." (Folksagan i Sverige 3 s 636)

(sl) så här förklaras ordet i slangopedia.se: ”En uppraggad brud från krogen i onyktert tillstånd. Morgonen efter upptäcker man att hon är så ful att istället för att väcka henne när hon sover på din arm överväger du att gnaga av den.”