fuck, fucka, fucking
(sl) 1 knull, knulla. Från engelska fuck, ett ord som antingen kan spåras till latin futuere (franska foutre) eller till tyska ficken, egentligen slå, stöta och medelnederländska focken. Fuck har besläktade ord i språk som är närbesläktade med engelskan. Högst troligt är att fuck är besläktat med tyskans ficken (knulla) och holländskans fokken (att föda) och isländskans fjúka (att slungas av vinden). Allt tyder på att ordets ursprung kan spåras tusentals år bakåt i tiden. Det är inte omöjligt att ordet kan härledas från en indoeuropeisk rot med betydelsen att slå, stöta, stoppa. Som knullord användes fuck länge rätt obehindrat och det var först mot slutet av 1700-talet som fuck blev ett oyttringsbart ord åtminstone i finare kretsar.
Ordet har hittats i juridiska dokument i England redan 1310. Där finns en åtalad man vid namn Robert Fuckebythenavele och ännu tidigare hittar man namnet John Le Fucker i ett administrativt register.
Även fuck around för samma sak. Jämför focka, fokka; röra fram och tillbaka, stöta. Några menar att ordet kommer från grekiska phu; så frön. Under romarna blev det så fu som i fututio; ett upprepat sående av frö i en fåra. Enligt Ljung (2006) kom fuck in relativt sent i engelskan (först omkring år 1500) då som ersättning för swive, som var det gamla ordet för knulla. De tidigaste engelska belägget för ordet återfinns nära Sherwood i Nottinghamshire år 1287: Ric Wyndfuck och Ric Wyndfuck de Wodehous.
Charlotta E Lindell (Språktidningen nr 3/2021) menar att den äldsta dokumentationen av vårt ord i litteraturen nedtecknades av poeten William Dunbar år 1508 när han använde sig av ordet i en poesiduell med och mot kollegan Walter Kennedy. Då skrevs det fukkit. Stavningen fuck är, enligt samma källa, belagt sedan 1535.
Ljung gissar att fuck var ett lån från holländskan och berättar att ordet som svordomsutrop finns belagt först 1929, medan släktingen fucking troligen härrör sig från mitten av 1800-talet. ’He cured his wife of spleen, with a good fuking.’ Han strök ordet fuking och skrev den kortare versionen fuk för att vara säker på att han valt den rätta grammatiska formen.” (Bodanis 2006)
Gösta Holm (2000) påpekar att man inte funnit ursprunget till fuck inom anglo-amerikansk etymologi. Istället är ordet med största sannolikhet ett nordiskt lån från forndanskans fukka, äldre nydanska (dialekter) fukke; röra fram och tillbaka, coire. Det motsvaras i svensk dialekt, t ex från Bohuslän, av fucka; ha samlag med motsvarande betydelse i norsk dialekt fukke. Biformer är, enligt Holm, focka; stöta, puffa (sv dial), som äldst känt som studentord i Uppsala, och det lätt vardagliga focka; köra iväg, avskeda. Ursprungsbetydelsen har med rörelse och stötar att göra. Se vidare under knulla.
Ordet fuck är ett av de mest tabubelagda orden i engelskan, något som bevisas bl a hos Holm (2000) "Första belägget på det engelska verbet fuck ’coire, ha samlag’ visar att ordet var oerhört obscent. Det skulle nedtecknas i en smädeskrift mot karmelitermunkarna i Cambridge. Ordet måste då omges med utomordentliga försiktighetsmått. Det förkläddes för att bli uppfattat som latin: fuccant. Men inte nog med det. Det förklädda ordet kodades i sin tur genom att bokstäverna flyttades ett steg till höger i alfabetet: gxddbov.”
I SDS (25/2-2008) berättar författaren Niklas Söderberg i Osvuret är bäst hur raffinerat man går tillväga i den amerikanska sf-serien Battlestar Galatica, där man ”helt enkelt har bestämt att ’fuck’ i framtiden kommer att heta ’frack’, på samma sätt som 60-talets f-ord var ’shag’.” Och han ger exemplen frack you, frack off och motherfracker. Se fug under censur.
Ordet tillhör vad man i USA brukar kalla the big six (cock, cunt, fart, fuck, piss och shit). En annan benämning på dessa ord är four-letter words. Några av de vanligaste använda eufemismerna för fuck är eff, effing, fark, fcuk, feck, ferk, frap, flip, fork, frig, muck och naff. Så sent som 1968 använde Lawrence Durrrell i ett förord till en nyutgåva av D H Lawrence Lady Chatterley' s Lover baklänges formen kcuf för fuck och tnuc för cunt*.
”Han var inte för ful för ett fuck.” (Drougge 1996) ”’Jaha, då har man även provat på fängelsefuck.’” (Lodalen 2005) ”En man av folket er inkalt i retten som vitne og forklarer seg for dommeren med ordene — Well, I was walking down this fucking road, and I turned this fucking corner, and then I saw this couple fu . . . — excuse me, Sir — having intercourse.” (Tryti 1985) 2 fuck, fuck it, fuck around, fuck you; svordomar, ungefär jävlar, satans. ”Men det här är något som man fan inte får fucka upp, det är därför som man bara inte kör sitt eget race.” (Belinda Olsson i intervjun Belinda hyllar kvällspressen i YA 22/3-2006) ”Då och då hörs tjejer klaga på bögars uppfuckade kvinnosyn.” (Leopold 2007)
Ljung (2006) menar att formerna på fuck tycks kunna användas i stort sett var som helst. Han återberättar historien om en amerikansk bilägare som lämnat bilen på reparation och som fick följande besked från verkstadsägaren:’The fucking fucker’s fucked!’, dvs ’Biljäveln är helt slut’! Thomas Wikström bidrar i Språktidningen (4/21) under rubriken: Svårslaget rekord i uppfuckat språk med följande anekdot: "En något upprörd sergeant i den amerikanska marinkåren lär ha kommenterat att ett maskingevär slutat fungera på detta sätt: Fuck, this fucking fucker's fucking fucked."
Fuck är den mest använda svordomen på Twitter 2020 med en andel på 34.73 %. 3 fucka upp; förstöra, ödelägga. ”Prata då för fan! Om man då ger sig ut på egna sjörövarhyss, då fuckar man upp allt! Sätt er ner och prata om vad ni vill.” (Sex är jätteviktigt i VR 1/2007) 4 fuck me harder; utropas när datorn djävlas någonting alldeles för djävligt. 5 fuck, fock; horkarl, torsk enligt Lundblad/Josefsson (2021).
I en Krönika (SvD 31 dec 2021) berättar Kristoffer Leandoer om tv-serien The Wire (fem säsonger 2002 till 2008) och "den scen där jag (och några miljoner tittare till) slutligt kapitulerade inför seriens genialitet återfinns i första säsongens fjärde avsnitt..." Där berättas om de båda Baltimorepoliserna McNulty och Buck som undersöker en gammal mordplats och då upptäcker allvarliga försummelser hos tidigare utredare. Poliserna "återskapar hela händelseförloppet med hjälp av en blyertspenna och en ficklampa- under tiden kommunicerar de livligt, pekar och gestikulerar, men de använder bara ett enda ord under hela den fem minuter långa scenen. Ett enda ord som genom Wendell Pierces och Dominic Wests skådespelarkonst nyanseras tills det tycks rymma en smärre ordbok. Det vill säga: språket kapitulerar totalt för gesten och mimiken, matchen är över, bilden har vunnit. Ordet är 'fuck'."
"And yet the simplest, most direct and longest-serving English language word for this most ontologically essential of human acts has, for most of its life, been considered so rude, so disturbing, so nasty, so condemnably yeeeurgh that people have been arrested, tried and jailed for speaking it or writing it." (Silverton 2010) I min mycket fria översättning: "Men trots att fuck är ett av de äldsta mest omtalade och enklast förstådda orden i det engelska språket, för en av människans mest oumbärliga aktiviteter har det, under större delen av sin tillvaro, ansetts så stötande och uselt att människor har arresterats, dömts och fängslats för att ha uttalat eller skrivit ordet."
(sl) engelskans fuck up försvenskat fucka upp. Att fucka upp är att misslyckas med något. "Jag blir orolig ibland, för om det är någon som skulle fucka upp det, är det jag." (Kalmér 2024 s 70)
(sl) spåra ur. "Han fuckade ur fullständigt."
(eng sl) knullbar. Erica Treijs tar i sin kolumn "Gott om extraordinärt långa hängbröst" (SvD 15/1-2019) bl a upp begreppet fuckable. Hon skriver om den franske författaren Yann Moix (f 1968) som menar att kvinnor har ett bäst före datum (50 år) vad gäller att vara knullbara. Treijs berättar också om den amerikanske ståuppkomikern Amy Scumer, som i sketchen 'Last fuckable day' presenterar tre hollywoodstjärnor som är ute och firar sista dagen som fuckable för en av dem.
(sl) blåst, lurad, dum i huvet.
(sl) förstört. Därav fuckat sig; något går snett eller fel.
(sl) är en känslolös kvinnojägare och en loser. Parallellt med hypersexualiseringen av tjejer pågår också en hypermaskulinisering av killar. Många tjejer vittnar om killar som bara vill en sak, s k fuckboys, vilka kan härja fritt tack vare internets snabbhet och täckmantlar. En fuckboy är en kille som kan tänka sig att gå hur långt som helst för att få det han vill ha utan att känna vare sig ansvar eller skuld.
(eng sl) knullkompis, KK*.
(eng sl) jävel, sate, skit. You little fuckar; Din lille jävel!
I Aftonbladets nätupplaga (29 nov 2020) berättas om den österrikiska byn Fucking vars invånare, fuckingers kallade, tröttnat på omvärldens lustigheter över namnet och beslutat att byta namn på byn, som från den 1 januari 2021 kommer att döpas om till Fugging, som motsvarar ungefär hur Fucking ska uttalas. Ortsnamnet Fucking är mycket gammalt och är känt sedan år 1070 och redan på 500-talet ska en adelsfamilj vid namn Focko ha grundat byn. Skylten till byn fotograferas flitigt och har t o m stulits vid några tillfällen. Men både Oberfucking och Unterfuckning finns kvar som bynamn och korsar man gränsen till Tyskland finns orten Petting bara tre mil bort. För fler misstolkade ortnamn se under fula namn. Se även under fuck.
(eng sl) "en blandning mellan efterbliven och fuckad/trög". (kidish.se)
(fno) fitta, anus. Fud; slarvigt skrivsätt, används när man inte känner till de andra skrivsätten. En pseudomodern svensk och dansk form. Förvanskat på samma sätt som gudanamnen Njord och Odin, som egentligen borde skrivas fuð. Fuð gammalisländska/modern isländska och ett språkhistoriskt korrekt skrivsätt. I gammeldansk kan man se skrivningen fudh. Fuþ som sedan via latinet kom till isländskan. Det ljudet finns varken på svenska eller danska, men däremot i t ex engelskans three, they och path. Ett runsvenskt, rundanskt och fornsvenskt influerat skrivsätt. Uppgift från den danske runologen Michael Lerche Nielsen.
På en runpinne från 1000-talet hittad i Lund tolkas inskriften: fuðtramr hagi (?) vilket Holm (2013) översätter med: Må fittdemomen ordna/göra [så att…]
Ordet utgör också de tre första tecknen i runalfabetet (futharken). Därav formen fuþ. Det finns språkforskare som menar att detta fuþ finns bevarat i ordet fitta*.
Vid floden Schlei intill gamla stan i Schleswig, har man återfunnit ett revben, troligen av nötboskap, med en inskrift av nordiskt ursprung fuþbuk, vars första del kan tydas som fuð = fitta och den andra delen som buk = bock. Ett oanständigt skällsord använt i förolämpande syfte. Ristningen är från 1000—1100-talet. Jämför medelhögtyska fud; vulva, anus. Fuð var det vanligaste ordet för det kvinnliga könsorganet under den här tiden och lever kvar än idag i många norska dialekter både i betydelsen fitta och som beteckning för området mellan rövhalvorna. I Söderköping hittar man 1989 ett tio centimeter stort tennblock på vars undersida någon ristat f u þ , och samma budskap återfinns också på en täljstensskål från 1000-talet i danska Haddeby. Modern isländska har kvar benämningen fuð som ett vulgärt uttryck för det kvinnliga könsorganet.
Ett intressant prov på en ”fuðfräckis” ger oss Aslak Liestøl i artikeln: En uartig historisk runeinskrift (Kuml 1970). Det rör sig här om en till synes helt oskyldig ägar- ristar- och läsarsignatur: ”Jon Silkifuð äger mig. Guttorm Fuðsleikir ristade mig. John Fuðkula läser mig.” Men denna ristning, utförd på något som närmast liknar en vedklabb, döljer i sig en ’oanständighet’. De tre männens rätta tillnamn är nämligen Silki (Silke), Sleikir (från verbet sleijka; slicka) och Kula (svälla, växa). Till detta har man så på skoj lagt det ’fula’ fuð.
Kanske rör det sig om tre historiskt kända personer. I en artikel om ”historiska personer i norska runinskrifter” i Benneth (red): Runmärkt (1994) menar författaren James E. Knirk att ”Jon Silke var en birkebeinare som dödades under ett uppror år 1239” och att ”Guttorm Slickaren är känd från en liggande gravsten med runor, troligen från första halvan av 1200-talet och hittad på Tandbergs gård i Ringerike”. Vad slutligen Jon Kula beträffar, så finns det, enligt Knirk, två personer med det namnet att välja på, varav en deltog i bondeupproret mot kung Sverre i Oslo år 1200. Det finns dock ett litet aber med i bilden, nämligen att inskriften arkeologiskt dateras till cirka 1250 och det kan, som Knirk påpekar, tidsmässigt därför vara tveksamt om det verkligen är dessa tre historiska personer som är ristarna. Kanske rör det sig istället om tre helt andra historiskt okända personer som träffats i Bryggen i affärer och som gjort sig lustiga, på egen eller de tre ”kändisarnas” bekostnad. Sen vet vi ju inte om det som vi finner oanständigt idag var anständigt vid tidpunkten när dessa ristningar tillkom. Det finns många exempel i ordhistorien om att oanständigheter i en tid kan bli högst respektabla ord i en annan och tvärtom.
I benediktinerklostret Stift Melk i Österrike har man funnit en text på vers där en ung kvinna har en dialog med sin vagina. Texten är känd som "Rosendorn" och har daterats till 1300-talet. I dikten argumenterar en ung jungfru (junkfrouwe) med sin vagina (fud) vem av dem som männen främst dras till. Jungfrun anser att det är hennes utseende som lockar männen, medan vaginan menar att att det är den njutning hon ger som främst attraherar det motsatta könet..
Samnordisk runtextdatabas (SRD) visar 192 medeltida inskrifter (219 ord) med runföljden fuþ. Endast sex stycken av dessa har tolkningen fuð (fvn); fitta. Sett till hur många inskrifter som enbart har ristningen fuþ, 17 st, är det ytterst få som, enligt SRD, har ett möjligt sexuellt innehåll enligt tolkningen.
Seim (1998) har behandlat fornvästnordiska fuð med försiktighet, även om hon i text var först med att skriva ut betydelsen fitta och därmed överge latinet som tidigare var det närmaste man kom i att beskriva det kvinnliga könsorganet. Fuð kan tolkas på olka sätt och forskarna enas om att det i första hand måste vara kvinnans könsorgan, latin vulva; slida, slidöppning. Den alternativa betydelsen för fuð, vilken Seim inte håller för osannolik, är arsle, anus, rövhål, en synonym till ars (fvn); arsle. Vad som dock framkommer hos Seim (1997) är att de sammansättningar som finns lutar åt att ordet fuð i de flesta fall används om ”den kroppsåpningen som bare kvinner har.” Om man verkligen ville åt en man, i förnedrande ordalag, kunde man ha använt sig av rass (fvn)*; rövhål. Elof Hellquist, i standardverket Svensk etymologisk ordbok, (1970) ger den fullständiga etymologin för fuð under futtig.
(euf) fan, djävulen.
(fvn) inskrift på benbit från Kamien, Pomarski (Pommern, Polen). Datering 1030-1050. A-sidans text har fuð och B-sidans kur. Troligen en ofullständig futhark på a-sidan medan tolkningen av b-sidans Kúrr är oklar men Norrøn ordbok har dels kurr; missnöje, rykte samt kúrr; avslappning. Inskriften skulle därför kunna tolkas med det sammansatta fúðkúrr; fittavslappning eller kanske snarare fúðkurr; fittrykte. Uppgifterna från Holm (2013) som också nämner att en bronsslev från inre Trøndedlag ”undersöktes med mikroskop i oktober 2007 och då upptäckte man en kort runinskrift på handtaget: fuð kur. Inskriften dateras till 800-talet, vilket gör den till ett värdefullt fynd för runologerna”.
(fvn) enligt Karin F. Seim (1997) pervers, nymfoman, karlgalen. Seim menar också att det bör röra sig om den feminina formen till rass-argr; pervers, homosexuell. Enkelordet argr/ragr står för omanlig, osedlig. En ”omanlig” man på fornvästnordiska var den man som spelade den kvinnliga rollen i ett homosexuellt förhållande. Motsvarande kvinnliga roll i perversitet och osedlighet var inte en lesbisk kvinna, utan en karlgalen kvinna. Sammansättningen fuð-vrg/rvg kan uppfattas som en förstärkt och preciserad variant av enkelformen vrg/rvg, på samma sätt som argr/ragr har en utvidgad och preciserad belagd form rass-ragr. Samtliga uppgifter från Karin F. Seim (1997).
(sl) fittan.
(älvdalska) ha samlag.
turkiska för prostitution.
(sl) gonorré. Se vidare könssjukdomar.
(sl) sexig*.