FULA ORDBOKEN

fortplantningsorgan, fortplantningsverktyg

(euf) av fortplantning; förökning och grekiska organon; verktyg, redskap.  NEO  har ”hist.: sedan 1747”. ”Mr. Gulliver fann det minst sagt underligt, att dessa lilleputtar ägnade sådan uppmärksamhet åt formatet på fortplantningsorgan, som man nästan måste ha förstoringsglas för att upptäcka.” (Meurling 1973:1) Se även organ. ”Hos mannen afse dessa kroppens verktyg dels att bilda det manliga elementet eller säden, och dels att underlätta detta elements införande i kvinnans fortplantningsverktyg, så att det där må kunna förena sig med det kvinnliga elementet eller ägget.” (Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901) Se också verktyg.  ”Pungstenarna (testiklarna) äro organer för den manliga fortplantningsvätskans (sädens, spermans) bildning.” (Berg 1909)

fossa

(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den uppsaliensiske anatomiprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstavlor (1718). Kanske från tyska Fotze med samma betydelse.

foster

fornsvenska foster; avkomma.  Grundbetydelse uppfostran, uppfödning. SO har ”hist.: sedan 1613”. Ett gemensamt germanskt ord besläktat med föda. Enligt Byrman (1989) i det ålderdomliga ”hon har blivit med ett foster rådd”; hon har blivit gravid. Bengtsson (1993), menar att ”Uti vår hage, den gamla söta och älskade midsommarvisan, är inget annat än en katalog över fosterfördrivande medel. Samtliga blomster som räknas upp anses ha aborterande verkan. En rad andra växter och örter har använts som abortmedel, t ex slåttergubbe, tusensköna, sävenbom, vinruta, Moses brinnande buske, gul fetknopp och hundrova. Moses brinnande buske ansågs vara så effektiv, att det räckte om man lade den i en havande kvinnas säng”.

fot

(euf) 1 ”hon är på fallande fötter”; i slutet av graviditeten, och ”hon är tung på foten”, kanske ett resultat av att ”hon varit lätt på foten”, det senare som bekant om kvinnor som påstås lätt falla för en karl. Byrman (1989) tar upp en räcka liknande uttryck som ”hon är/går på fallande fot, fötter” (åld); ”hon är/går för fallande fot”; ”hon går på havande/väntande fot” och ”man får (snart) höra ljudet av små fötter”. Jämför svårfotad, tungfotad och tungfoting. 2 foten är en gammal sexsymbol och det finns åtskilliga vandringshistorier om att man kan få en uppfattning om en mans kukstorlek om man tittar på hans fötter. Ju större fot desto större kuk. Se också näsa (4) och under betäcka. 3 tredje foten; kuken. 4 (sym) för förlorad föräktenskaplig oskuld. I August Strindbergs drama Fröken Julie (1888) finns en scen där gårdsfolket i midsommartid sjungande närmar sig huset där Julie och Jean befinner sig. När Jean hör sången ber han förgäves Julie att genast lämna hans rum och gå till sitt eget.”För övrigt — om jag inte hör orätt — kommer folk hit för att söka mig! Och finner man oss här är ni förlorad.” Jean förklarar också att folket sjunger en nidvisa om dem båda, som han, en man av folket, genast förstår innebörden av, medan överklasskvinnan Julie inte alls begriper vad som antyds.

Uppgiferna ovan är hämtade ur Kværdrup/Olofssons bok Medeltiden (2013), där författarna menar att den beskrivna scenen inte analyserats tillräckligt. Om det gjorts hade man kanske lyckats tyda det folkligt allegoriska symbolspråket i nidvisan, där det redan i första strofen antyds att betjänten och den unga adelsfröken legat med varandra. ”Det kommo två fruar från skogen/ Tridiridi-ralla tridiridi-ra/ Den ena var våt om foten/ tridiriri-la.” ”Den ena är våt om foten.” Här skönjer vi, som Kværndrup/Olofsson, påpekar ”en etablerad symbol i gammal europeisk folkvisa och saga, nämligen att den som har tappat en sko eller på annat sätt blivit blöt om foten är en person som före äktenskapet har förlorat sin jungfrudom* eller sin svendom*.”

Ett annat, liknande symbolspråk, finns i Bröderna Grimms saga om Askungen, som varit på slottsbal och förlorat sin ena sko. Dagen efter balen rider prinsen ut för att leta reda på den flicka vars sko han hittat, d v s den flicka vars oskuld han tagit natten innan. Han provar skon på många flickor, bl a Askungens elaka styvsystrar, men det är först när han provar skon på Askungens fot som den passar perfekt. Det är, menar Kværndrup/Olofsson, henne prinsen vill gifta sig med och ”som han haft samlag med natten före, uppenbarligen till stor belåtenhet”. Klart är, menar författarna, att sagan om Askungen genomgått ”retuschering och sedesam bearbetning, innan den blev en av Västerlandets klassiska barnsagor. Den sexuella symbolik som ursprungligen fanns i sagan har tunnats ut till den grad att den i bröderna Grimms version på sin höjd kan anas som en svag remiiniscens, antagligen omöjlig att uppfatta för den som inte är bekant med medeltidens bildspråk...” Jämför loge och krans samt  betäcka (2). 5 lätt på foten (sym); sägs om kvinna som är lätt att få på fall*.  "Härpå svarade hon ej men sade, att hon vore lätt på foten men flyktig..." (Boswell 1951) "Men jag drack av vinet, och jag lyssnade till honom, och när han grep efter mig var jag en smula undflyende, så att han inte skulle tro mig lätt på foten." (Burman 2021 s 136)

fotboll

(sl) hon har råkat svälja/har svalt en fotboll; skämtsamt om att vara gravid.  Byrman (1989) har ”vanligt uttryck under främst 1950- och 60-talen”. Jämför boll. 2 fotbollar; kvinnobröst. 3 fotbollsflata; lesbisk. Se även flata.

fotjuice

(sl o lmo) fotsvett. Se även juice.

fotsa

(dial o so) liderlig kvinna. (Ögl)

fotsex

där den ena partnern i ett homo- eller heterosexuellt förhållande masserar eller gnider den andres könsorgan med sin fot eller mellan sina fötter i regel till utlösning. ”Jag tycker om att leka med sexiga fötter, och älskar sköna, sexiga skor. Vill du slicka mina sulor och mina klackar? (Kontakt Lektyr mars 1999) Se även under fot.

fottså, fottza

(åld so) ”Din ragata, ragatekona, sakramentska fottså, piga, slåk och slinka vräkte Frigren ur sig.” (Helgesson 2003) ”Murardrängen har kallat honom skurk och hundsfott, skällt hans hustru för hora och ’fottza’ (fitta) samt givit honom två örfilar.” (Jarrick/Söderberg 1998) Se även hundsfott och Fotze.

Fotze

(ty) fitta och fotzen; knulla. Ordet är efterled i Hundsfotze; otillförlitlig, feg människa. Fotze har, enligt Holm (2000); ”gett upphov till det i äldre svenska förekommande fåtsa; kvinna, sköka, slinka [...] det tyska låneordet fåtsa, fotsa styrker antagandet att ordet fitta är inkommet från vårt södra grannland”.

four F:s

(eng sl) find them, feel them, fuck them, forget them.

four-letter word

(eng) är "fula" ord med fyra bokstäver som cunt, fuck, piss och shit. Se respektive uppslagsord. Första gången uttrycket  dyker upp är 1897 och det var så väl etablerat i engelskan på 1930-talet att t ex den amerikanske låtskrivaren Cole Porter (1891—1964) använde ordet i sin Anything Goes från 1934: "Good authors, too, who once used better words/ Now only use four-letter words/ Writing prose/ Anything goes." Jämför fula trestavingar.

foutre

(fra) 1 knulla. 2 sperma.

foxy

(am sl) sexig, snygg.

fozza

(sl) skita, bajsa.

fractura penis

(latin fractus; bruten) brott på penis i rest tillstånd. ”En äldre bonde, med en mycket lång och väl utvecklad penis, har samlag med sin robusta och feta hustru i ryggläge. En brutal stöt från mannen mot bröstet på hans äkta hälft får henne att falla baklänges ur sängen. Hon lyckas dock klamra sig fast med benen runt mannens kropp, vilket får till följd att hans erigerade lem bryts av inne i henne vid det ställe där de båda svällkropparna förenas. Den ansamling av blod som blir följden av detta resulterar snabbt i kallbrand och död.” (Dagrin 1994)

fragmentering

(latin fragmentum; stycke, spillra av frango; bryta sönder) typ av vegetativ fortplantning där en del av organismen bryts av, sprids och ger upphov till nya individer. Förekommer bland alger och lavar men även bland vissa högre växter.

frak

(eng) se fuck*. 

fralla, franska

 (sl) 1 brön, bröd, bröst. Även kalasfralla; snygga kvinnobröst. 2 stånd, erektion.

fram- och bakifrån

(euf) positionsbeskrivande för knull. "Att få knulla den omfångsrika, kärlekshungriga kejsarinnan (Katarina den stora. Min anm BgD) hade ju dessa dagar blivit en del av maktbalansen i Östersjöområdet. Dagligdags såg han furstliga personer attackera henne fram.- och bakifrån, alltmedan hovets violonist stod bredvid och underhöll." (Brunner 2020 s 395)

TILLBAKA TILL TOPPEN