FULA ORDBOKEN

flaused

(sk) vara fräck i mun.

flautost

(dial) jungfrubröst. (ORB)

flax, flaxbögis

(sl) Kotsinas (1996) har ”man som söker en prostituerad” med tidsangivelsen 1898. Även köra flax och tjoflax båda med betydelsen ”hora som söker upp torsk”. Även flaxa (so) om lättsinnig kvinna (Upl).  Flax (sl); tur och flaxgubbe; en med tur.

flaxa iväg

(sl) avlida, dö.

flebba

1 (dial) fitta. Uppgift från manlig skåning i 20-årsåldern. 2 (sl) fjärt.

flejpes, fleipes

(dial) kurtisera, flirta, smeka. (ORB)

flemming

(nyo)  SAO (2013) har ”en sliskig person som går runt och tafsar på alla, förekommer ofta på pubar”.

flenen, flèen, fläen

(dial) egentiligen den skallige. Här om djävulen. Uppgiften från Lundblad/Josefsson (2021).

flenes

(dial) kurtisera, flirta.  (ORB)

flens, flensost

(sl) smegma*. ”Man får talg, eller för att använda ett mer vulgärt ord, flensost* i kalsongerna.” (slangopedia.se) Se även flänsost.

flensmakare

(sl) kuk.

flenu

(dial) (äckligt) smeksam. (ORB)

flep, fleper

(åld so) enligt Swedberg (1720-t) fjäskare, smickrare, snyltare.

flepord

(dial) Västgöta-Bengtsson (1993) har flepord; ”ett retsamt, förargligt ord, som alltid stört den goda grannsämjan.”

flergångsligg

(sym) sexpartner av mer permanent slag än ett engångsligg*.

flerkant

(lmo) i stil med trekant*, gruppsex*.

fleto

(för sl) bög.

fletta ben

(sk) ändra benställning, vara kissnödig.

flexuell

(lmo) 1 bisexuell. 2 sägs den vara som är flexibel vad gäller partnerns kön.

flicka

fornsvenska flik. Uteslutande svenskt ord från slutet av 1500-t. Möjligen ursprunglig betydelse kjol eller besläktat med norska flikkja; lättsinnig kvinna. Vissa forskare menar att flicka hör ihop med ett verb  ’lyfta upp kläderna’ och att den ursprungliga betydelsen var slinka, lösaktig kvinna. Swedberg (1720-t) har puella som enligt Latinsk-Svensk ordbok (1952) kan betyda ung kvinna, dotter, jungfru och älskarinna. 1 enligt Uhrström (1911) ”eufemistisk ellips för glädje-, byråflicka*”. Han jämför med franska fille; flicka och ger exemplet: ”—Hvad heter du egentligen? —Sofie Dorneau, men sedan jag blev flicka kallas jag Klara Stjerna.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) ”Och jag har sett ’flickor’, som i raseri spottat dem i ansiktet, dessa sedlighetens gårdvarar, som lura nätterna igenom på oss i gathörnorna. Vad rör en ’flickas’ tårar och böner dem. Nej, de bara släpar iväg med den stackaren, som hållit sig undan från byrån, och se’n bär det iväg till Norrköping eller Landskrona, till dessa präktiga ’förbättringsanstalter’, där isoleringen från män gör ’flickorna’ perversa.” (Haraldsson 1918)

”Flicka hör till den grupp av ord i F E som utmärker sig dels genom sin talrikhet, dels genom sin ensartade betydelse. Genomgående är det kvinnan som dans- och kärlekspartner.” (Larsson/Hellquist 1967) ”Orsakerna till utelivet: Fick fästman, blev nedsmittad, råkade ’dåliga flickor’, kom på nöjen, blev berusad och så gick det så småningom utför! " (Dahlgren 2013) "Det Bellman tecknat var i själva verket den franska bergèr med förlängd sittplats som Fredrik I lämnat efter sig och, som det sades, var den vilstol han fick sina unga flckor inburna till avklädda och tillrättalagda." (Brunner 2020 s 484) 2 (sl) feminin bög. 3 (smn) fitta.

Intressant att notera är att romaniordet tjej*, med ursprungsbetydelsen dotter, vid sekelskiftet kunde betyda ’prostituerad, dålig flicka’, dvs ha samma betydelse som ursprungligen ordet fjälla och långt tillbaka också ordet flicka hade. Med tiden händer det att det dåliga särdraget hos sådana ord försvinner, något som resulterat i att både orden flicka och tjej kommit att ingå i standardspråket.

TILLBAKA TILL TOPPEN