(fsv) fordöma, mnt vordomen.  Söderwall (1886) har fordöma i svordom och " han badh sik gudh fordöma liff oc siell".  (Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming 1865—1868.)

(so) fornsvenska fördömder. Enligt SO "Hist.: sedan 1476". Förstärkningsord när man uttrycker sitt (o)gillande  i uttryck som "fördömt bra gjort" och "din fördömda usling". 

(dial) I Jämtland säger man om den kvinna som är ovanligt tjock under havandeskapet att hon ”ä söm de väschtä föräjuschku”; hon är som den värsta förehjulsko. Hjulsko är en halvmåneformad träkloss i bromsanordning. Uppgift från Byrman (1989). Men min jämtländske sagesman (f 1929) menar att då ku betyder ko på jämtska är väl förehjulsko närmast att ses som en missbildning av förjulsko. Uttrycket tung som en förjulsko återfinns, enligt samma källa, bl a i Pelle Molins (1864—1896) ”Kams”.

(euf) förena;  "hist.: sedan 1541"  (NEO). Förena sig synonym till kopulera i Ord för Ord (1983) och förening flitigt använt i äldre litteratur, inte minst då i ämnet sexualkunskap. ”En värdig far, som har gossens förtroende, som denne ser upp till, och som själf kan se sin gosse i ansiktet utan att rodna af skam, han kan låta honom få veta, att genom far och mor i deras innerligaste, djupaste förening har han blifvit till. Han är ett uttryck för fars och mors väsen tillsammantagna.” (Kleveness 1902)

I Handledning i sexualkunskap för lärare i folkskolor från 1945 ges rådet att ”eleven skall i den åldern naturligtvis inte påbörja det intima samliv (Här förutsättes, att läraren för klassen påpekar, att intimt samliv = könsumgänge eller den kroppsliga föreningen mellan man och kvinna. Under lektionens fortsättning bör om möjligt uttrycket intimt samliv användas.) som endast hör de vuxnas liv till.” ”Men vi visste, att vi hade blott en halvtimme på oss, och detta drev oss till en ögonblicklig förening.” (Casanova 1936/1700-t)

Även köttslig förening som hos Hegar (1895) vilken talar om ”parningsdrift” som ”yttrar sig i längtan efter köttslig förening med en person tillhörande det andra könet”. Och, menar Hegar, som nu citerar Buddha: ”denna drift är hvassare än den krok, hvarmed man tämjer vilda elefanter; den är hetare än eld, den är såsom en pil, hvilken tränger in i människans själ”. Brunner (2002) har konjugal (av latin conjugalis; äktenskaplig) förening: ”Det hörer till historiens sanning att här anmärka att konungens manliga lem hade en så trång förhud att den ej gick över, vilket jag själv inkrupen mellan kungaparet undersökte, samt att drottningens födslolem var så liten att en fullkomlig konjugal förening inte utan sveda kunde ske.”

(euf) samlag. ”Skådespelerskor ansågs föga mer än prostituerade uppvisade till allmän beskådan (’det var rutin att erbjuda en föreställning i sängen efter en föreställning på scenen’).” (Bodanis 2006)

att locka, pressa, snärja eller övertala någon till en intim sexuell handling, som denne själv inte är beredd eller inställd på. Av medellågtyska vorvören (tyska verführen) med samma betydelse, egentligen föra vilse, föra bort.  NEO  har ”hist.: sedan 1550”.  Swedberg (1720-t) har förförare, förförelse, förförer och förförisk. ”Att vara mor är ju något, men för att bli mor måste en förförelse gå förut. Låt oss därför skrapa av det fula ordet ’förförare’ något av dess orättvist påstänkta fläckar.” (Strindberg 1884—1885) "En ogift kvinnas ära kränktes  exempelvis om hon blev förförd av en man, och det kunde räcka med ett rykte för att hon som ärelös skulle få svårt att bli gift. (Bergenheim 2020) "Ingen usel männska är lycklig, minst av alla förföraren som blev en gudlös niding när han nyss lägrade en vestal." (Juvenalis Fjärde satiren s 57) Jämför förleda. Falk (2011) har förförare (so) bedragare.

(euf o åld) behandla orättvist och kränkande.  NEO har ”Hist.: sedan 1545, av lågtyska vorvordelen; beröva ngn en fördel". Det talas bl a i Selma Lagerlöfs ”Herr Arnes penningar” vars handling utspelar sig på 1400-talet om att en av männen ”har förfördelat en ung jungfru”.

”det att locka till sexuellt umgänge.” (SO) som också har ”hist.: sedan 1519”. Se även förföra.

kvinnlig förförare. "Enligt församlingens åsikt var inte Kerstin den fala förförerska som Erik ville få henne till." (Lennartsson 1999) Se också förförare.

om sexuellt tilldragande person. ”Hist.: sedan 1794.” (SO) "Han lekte med den där supermachogrejen hela tiden. Det var det som var så extremt förföriskt med honom." (Kalmér 2022 s 22)

(euf) vara med barn. ”Hon skakade på huvudet och sade att Martha var förgiftad. — Vad säger du? sade jag. — Var inte rädd, sade hon, hon är med barn. Här på trakten säger vi att man är förgiftad om man är med barn och ogift.” (Mitt erotiska liv I 1967) " ' Nej, det går inte, för då kan jag bli förgiftad.' Barn har diffusa begrepp om hur man blir gravid och flickan trodde att jag var en uppenbar risk för att hon skulle bli förgiftad." (Kalmér 2024 s 282)

att med våld ”förgripa sig på en kvinna”. Av lågtyska sik vorgripen med samma betydelse, egentligen ’gripa fel’. Enligt NEO ”hist.: sedan 1535”. ”Får jag komma över och förgripa mig på henne medan hon är medvetslös?” (Jameson 2005) "Därtill  menar Martin att Peter aldrig skulle ha kunnat 'förgripa sig 'på Kristi brud." (Blomkvist 2019 s 356)

(svr) i uttrycket förgrömmade unge! en lätt svordom som bl a används av  pappan till Emil i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga (filmad 1971) när han ställde till bus. När Aftonbladet filmredaktion år 2005 publicerade en lista på  de tio bästa svenska filmreplikerna genom tiderna var  småländska förgrömmade unge en av dem. 

(euf) om våldtäkt*.  Om en hänsynslös och svårförlåtlig handling utförd med ord eller handgripligt våld. Efter fornsvenska forganga efter lågtyska vorgan med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1740.” (SO) ”Det var drängen Larsson. Han förgick sig, mot Alva, ja.” (Lundkvist 1958)

(latin preputium*) hudveck som täcker ollonet på penis och klitoris. ”Hist.: sedan 1526.” (NEO) ” ...ty alle Hedningar hafwa oomskvren förhud: men hela Israels huus hafwer oomskvret hierta.” (Bib 1703, Jer 9:26). ”Janne sneglade åter på den nye och la förvånad märke till att dennes förhud var så lång att den hängde som en skrynklig snodd en decimeter nedanför ollonet.” (Wahl 2003) ”Förhuden hängde som  en lös huva över det plommonstora ollonet.” (Delany 2009) "De får ej visa tillrätta dem som har andra gudar att dyrka, leda till brunnen andra än dem som gjort av med sin förhud." (Juvenalis Fjortonde satiren s 196)

(euf) ”ha ett (kärleks) förhållande* med någon” eller ”stå i (kärleks)förhållande till någon”; vara intim med någon. ”Hist.: sedan 1800”. (NEO) ”Vid denna tidpunkt [konfirmationsåldern], åtminstone böra föräldrarna, huru svårt och motbjudande det än kan kännas, lämna en förklaring af hela könsförhållandet, om de icke redan förut funnit sig nödsakade att göra detta meddelande.” (Kleveness 1902)  ”Det gällde dels beskyllningar som nr 14 Märta Eklund och nr 107 Anna Pettersson gjort mot förmannen maskinisten Olsson, att denne skulle stått i otillåtet förhållande till dem...” (Dahlgren 2013) "Brevbärare Lidholm hade talat med ett flertal personer om stadsfiskalens promenader och möten och samtliga hade varit av den uppfattningen, att ett s.k. förhållande fanns mellan dem." (Stadsfiskalen i Österköping ur Moberg 2023)

(åld) i Tensta i Uppland kunde det heta, hos Byrman (1989), ”hon har någe under förklä hon”; hon var gravid, som enligt sagesmannen var ”grövre språk, 1880—1900”. I en engelsk eufemism (fr 1940-t) heter det wear one’s apron high (bära sitt förkläde högt); om att vara havande.  "Ta en kvinna under förklädet”; tafsa oanständigt på en kvinna.

(åld) ’coire*’ hos Spegel (1712). Kränka; förödmjuka, såra, vanhedra. "En dräng och en piga tjänte tillsammans förledet år i Lenhovda Prästgård, drängen förkränkte pigan och [hon] vart havande." (Lennartsson 1999)

se försats.