FULA ORDBOKEN

dubbelnysning

(skol sl) enligt G:son Berg (1924) upptecknat i Uppsala 1874. Om ”nysljud” i fel ände. Det dubbla anspelar antingen på att en fjärt sällan uppträder ensam eller på att en fjärt har minst samma ljudvolym som två vanliga nysningar tillsammans. Kanske också på att det kan låta samtidigt i båda ändarna.

dubbelparkera

(lmo) två kukar i en och samma fitta.

dubbelpipa

se dubbelbössa.

dubbelpipig

(sl) 1 hora som släpper till både fram och bak. 2 bisexuell*. 3 manlig multiorgasm under ett och samma knull. 4 kuk. ”Hulkades att IsoIisko hade en dubbelpipig i byxan.” (Pohjanen 2003)

dubbelrygg

(nyo) enligt SAO (2013) en samlagsställning där den aktive tränger in i den passiva bakifrån. Ordet hämtat från Strindbergs Tjänstekvinnans son (1886-87) ”... där mänskorna träffas i gröna lunder och leka djuret med två ryggar.” Se även djur (3).

dubbla airbags

(sl) se airbags.

dubblad

(sl) dubbelmacka*. Se även sandwich.

dubletten

(lmo) miljövänlig urinseparerande toalett med två avrinningshål. Den lär ha väckt mycket uppmärksamhet vid hyresgästkongressen i Västerås 1996. Detta enligt  Vår bostad (8/96).

duckface

(eng) ankansikte. Sägs den ha som vid fotografering plutar med botoxfyllda läppar. 

ductus deferens

(latin duco; föra och defero; föra ned) sädesledare; en ca 50 cm lång, strumpstickstjock gång, genom vilken sädescellerna förs från pungen upp i bukhålan.

dudendop

(åld so) hanrej*. Källa: G Cederhielm, Vitterhetsarbeten 1700-1740. Utgiven Uppsala 1869.

dudu

(dial) cunnus*. (OFS)

duellera

(sl) knulla. Kamp mellan två personer med något slags vapen.

duett

(sl) knull. Av latin duo; två. ”Spela (sjunga) duett.”  Tysk slang har Duettbläserei; ungefär tvåblåsande, dvs den ställning (69) då de älskande samtidigt slickar och suger varandras könsorgan. Se även sextionia.

duffa

(sl) knulla.

dufwotreck

(åld) Swedberg (1720-t) har stercus columbinum; duvspillning. Jämför träck. ”Och en hård tijd war i Samarien: men de belade staden in til thes ett åsna hufwud galt ottatijo silfpenningar; och en fierde deel af ett Rab dufwoträck fem silfpenningar.” (2 Kon 6:25 Bib 1703)

dugant

(åld) troligen är ordet  en äldre form av dagens duktig eller duglig och kommer av äldre svenska dugd; dygd, god karaktär. Vägledning har bl a varit  följande citat från Lennartsson (2019 s 229): "När han trots hennes motstånd fått sin vilja fram grät hon över sin förlorade 'dugant', och tröstades av Halldin med mer sött vin och några plåtar."  Under sökning på nätet får jag fram följande under rubriken "dugant i text med 1700-tals anknytning"  och " i en dygdebeskrivning":  "Mamsellen visade sig vara både flitig och dugant i hemmets skötsel, därtill försedd med anständigt manér". 

duge

(dial) skällsord. (OFS)

dulla

(euf) knulla.

dulldomshora

(sk) Ambrius (2002) om ”otrogen hustru”. Se även doldomshora.

TILLBAKA TILL TOPPEN