(euf) kar(l)dassfurstinna*, nyckelpiga*. ”... för sparkade icke den jävla la concierge upp en svängdörren hon dassdrottningen ursinnig eller då full av fasa...” (Hammarén 2003)

(sk) enligt Ohlmarks (2004) ”klosetten på barnspråk”.

(sl) "toaklotter". (Slangopedia.se) Se vidare under graffiti.

(so) folkskoleelev, enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) med förklaringen: "Ordet dassharar ska rimligtvis bara ses som något nedsättande i största allmänhet, och det var självklart inget som folkskoleeleverna sa om sig själv." Andersson påpekar också att  dasshare från början haft en mer allmän betydelse och då gällde fega och räddhågade personer.

(sl) av dass. (se do) -is är det vanligaste suffixet, dvs avlednings- eller böjningsändelse, när det gäller att bilda slangord.

(dial) ”slinka, lättfärdig flicka el. kvinna, hora”. (OFS)

(dial) oren, lortig, snuskig enligt Västgöta-Bengtsson (1993).

1 (sl) stora händer. 2  Dahlman (2012) har "bakstycke med dubbla sidosprund på en kavaj."

(no so) om den som ofta går på dass och/eller tillbringar lång tid där.

Hans Bengtsson (1995) berättar om ett dassmuseum i Eskilstuna inrymt i en röd länga, ”som erbjuder tre olika typer av hemlighus: Landshövdingehuset, Kvinnohuset och Riddarhuset”. Enligt samma källa finns ett dassmuseum i jämtländska Åsarna; ett äkta utedass inrymt i en ladugård. Det senare marknadsför sig som ”Sveriges ända dassmuseum”. Bergholm/Kjellin (2003) nämner också Kleine Sanitär Museum i Gmunden, Österrike, Pottmuseet i München samt Museum of Toilets i Deli, Indien. Omfattande dassutställningar har blivit allt vanligare under 1980- och 90-talen, exempel på sådana är Borås (1988), Tanum (1995), Kristianstad (1996) och von Echstedtska gården utanför Säffle (1999).

enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1908”. Se vidare under torkmedel.

(sl) enligt Ingers (1977) ”travesti för Dagsposten, nazistisk tidning på 1940- talet.”

(dial) kuk. Lång och maklig man. (OFS) Jämför dangel.

se nätporr.

(data) att med hjälp av en dator och internet etablera sexuella kontakter. Även om två sammankopplade datorer. Engelskan har cyber- eller computersex*.

från engelska date; avtalat möte. I svenskan kom ordet date in på 1940-talet och avsåg då främst ett romantiskt möte. På 1990-talet började ordet främst användas om person man träffade ”min dejt”.

1 (sk) dia*. ”En liten fyraåring diade sin mor. När en smed såg detta och skrattade, skrek barnet: ’Tyst gubbajävel, medan jag dattar’!” (Ambrius 2002) 2 (dial) kvinnobröst. (ORB)

(dial) Rietz (1867) har ”spene, bröst” i södra Sverige. Han har också exemplet ”ge datte”; ge di eller bröstet. Rietz jämför med fornnordiska tata; sockersudd, ”hvarpå dibarn få suga”. I slang finns dattar; kvinnobröst, enligt Kotsinas (1998). Jämför patte och tatte.

(fno) död. ”varð honum litt unnandi, þvi at hon verðr aldri afhugs Gunnlaugi, þótt hann væri dauðr” (älskade honom föga, ty hon kunde aldrig glömma Gunlaugr, fastän han var död) (Gunnlaugs saga).