(sl) fitta. Daggkåpa en blomma som nattetid avsöndrar vattendroppar vilka samlas i de njurformade, veckade bladen. Se även skål.

se under mask.

(mil sl) även dagrumpa. Dagkorpral.

(smn) fulaordförsvarare enligt sjuttiotvåårig man. Efter denna ordboks upphovsman. Skapat 2 september 2012.

(för sl) arabiska och turkiska för mannens könsorgan. Professorn i nordiska språk vid Sthlms universitet, Ulla-Britt Kotsinas,  menar att detta ungdomsspråk använt i invandrartäta områden, kallat rinkebysvenska, är en egen dialekt eller sociolekt. Se även under dachri.

(kurd) "knulla din mamma," (kidish.se)

(sl) avlida, dö. Från engelska die; dö.

(sl) 1 anus, ändtarm, arsle. Därav packa dajm; knulla i röven. 2 avföring, skit. Troligen från den chokladtäckta knäck Daim som är en populär godbit. ”You never forget your first Daim.” Kopplingen mellan chokladbiten och skithålet skulle då ligga i den bruna färgen. Uppgift i brev från Alexander Skantze (”alla härledningar är misstankar”) som också bidrar med följande citat ur sin bok PlusMinusNoll (1994): ”Nä, då hade man nog vaknat upp med ett rabatterbjudande på inbetalningsavgiften till Sighsten Herrgårds Minnesförening instucket i dajmen.”  Sighsten Herrgård (1943—1989) modedesigner som drabbades av aids och ägnade sina sista år att sprida kunskap om sjukdomen. Se även dajma.

(sl) 1 skita. Jämför dajm. 2 rövknulla. ”Jag ska dajma dig tills du svimmar! sa han sammanpressat och körde därpå in sitt grova verktyg i den öppning som egentligen är avsedd för annat.” (Drougge 2001) 3 slangopedia.se har dajma; ”att trycka upp sitt rövhål i någons ansikte”. Även i betydelsen trycka upp fingret i rövhålet på någon.

(sl) bög.  Jämför dajma.

(sl) ändtarm*. Se även box och tunnel.

(sl) 1 analöppning. Jämför kryss. och rosett.  ”Och man behöver inte SLICKA där om det är det du menar. Man kan göra en rad andra saker med dajmrosetten.” (Lodalen 2003) ”Inte i köttrosen utan i dajmkrysset. Ååååå, där kom det.” (Drougge 1996) Se även dajm. 2 fitta.

(sl) bög, homosexuell.

(för sl) se dachri.

fornsvenska dal och isändska dalr, ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska dale och tyska Tal med ursprunglig betydelse ’håla, urholkning’.1 i symbolspråket kring kvinnans könsorgan talas det ofta om höga berg, t ex venusberg; vulva (yttre könsorgan), och djupa dalar; vagina (inre könsorgan). I Köttets poesi (1995) tar C-M Edenborg upp ”dalen i de naturscenerier som målas upp i den erotiska barocklyriken”. Han exemplifierar bl a med Skogekär Bergbo (pseudonym för en svensk 1600-talsförfattare): ”När Skogekär Bergbo frustrerad vill dra sig undan världen för att hänge sig åt sin åtrå och längtan till den sköna Wenerid, väljer han att tränga ’djupt nederst i en dahl’ innesluten av höga berg, vilande i skugga, lugn och rofylld. Där inne rinner en bäck fram, med glittrande vatten. Där finns också en slätt som är kringkransad med träd och lämpar sig för dans.”

Att dalen är en länge använd metafor för skötet, ges bl a bevis för i Francesco Petrarcas canzone ”Di pensier in pensier” från 1343: ”Jag har ej ro för Amor. Mina tankar/ bestorma höjd på höjd, och trivas aldrig/ där nötta stigar gå. Men om jag finner/ en enslig ort, med källors friska flöden,/ en skuggrik dal emellan tvenne branter,/ då viker oron ur mitt kvalda sinne:/ då lyssnar själen villigt/ till Amor, — ler och gråter, bävar, lugnas.” Haquin Spegel (1645—1714) har i sina Erotiska dikter fruchtbar daal om skötet: ”Hon har en fruchtbar daal ther starr och gräs ei grönskas...” I slangens värld förvandlas barockens skönt besjungna dal till enbart en oromantisk geologisk grop eller fördjupning: ”Mer då [...] tog dom dig där, viskade Arvid och grabbade sta mitt i dalen.” (Martin, Kärlek 8/1967)

I Kärlekens Tao (1994) talas om de åtta dalarna och deras djup: Lutsträngen (djup 2,5 cm), Vattenkastanjetänderna (5 cm), Den lilla strömmen (7,5 cm), Den svarta pärlan (10 cm), Den egentliga dalen (12,5 cm), Den djupa kammaren (15 cm), Den inre dörren (17,5 cm) och Nordpolen (djup 20 cm). 2 (dödens)dal, dalgång lägesbeskrivande för ändtarmsöppningen. Ta dej i dalen; ta dig i aschlet, stick iväg. ”Det är ta mej fan så vidrit att håret reser sig på huvudet när man tänker på det. Socialdemokraterna skickade den svenska rättstaten i graven tillsammans med brorsan. Dom kan ta sej i dalen.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989)

”Ta dig i dalen din lilla sugga, tänkte Bäckström men det tänkte han inte säga när det fanns vittnen närvarande så istället fick det bli något annat.” (Persson 2003) 3 dalgången (mellan kullarna); den lockande sprickan mellan ett par kulliga kvinnobröst. ”Ett ögonblick dröjde jag i andlös förtjusning och beundran, men sedan rusade jag fram till henne och begravde mitt huvud i den förtjusande dalgången.” (Harris 1965/1900) Signaturen G B (manlig pensionär) från Malmö skriver: ”Jag har hört det vitsiga uttrycket ’silicon valley’ för nämnda lockande del av kvinnokroppen. Syftar uppenbarligen på bystdrottningars metod att öka dalgångens relativa djup samt på det amerikanska forskningscentrat.” "Han tvingades använda all energi han kunde uppbåda för att hindra sig själv från att drunkna med blicken i bordsdamens dalgång."  (Ann Heberlein: Ett tabu bryts: nu erkänns kvinnors sexuella makt. SvD Kultur 12 nov 2023) 4 (dial) gödsel- och uringrop under fähus eller avträde invid fähus. (OFS) 5 (sl) finkamma dalgången; onanera, främst om kvinnor.

(sl) avlida, dö. Även om att svimma.  Dala (ssv) sakta sjunka.

(svr) äldre svenskt mynt. ”Hist.: sedan 1534”. Av tyska T(h)aler; stort silvermynt (tyska Tal; dal). Jämför holländska daler och engelska dollar. Kortform för Joachimstaler från orten Joachimstal med en gruva där man hämtade silvret till de första dalermynten. Mildare svordom  som ta mej dalern. Hellquist (1918) menar att uttrycket har lågtyska anor. Han jämför med svordomen ”dusend dikke daaler” som senare byttes mot ett annat gammalt myntnamn, nämligen plåtar* i ”ta mej tusan plåtar”. Östergren (1919) har ”milda numer ngt ålderdomliga svordomsuttryck som Ta mej dalern! Det var dalern!” Hellquist (1980) menar att det rör sig om en förmildrande omskrivning för dödsriket och även SAOB är inne på den linjen: ”Bet beror säkert på eufemism då ordet ersätter någon likaljudande dialektisk form av djävul...”  

Bergman (1910) har ”Och det vore väl dalern om jag inte skulle få gossen skickad till en ordentlig skola”. Ohlmarks (2004) har daleren i Tvi daleren! (tvi fan!). Men även dalern är för starkt för somliga. I en artikel om Astrid Lindgren (1907—2001) i SvD (1/2-1995) heter det att när manuset till Pippi Långstrump skickades in till Rabén & Sjögrens barnbokstävlan 1945 var det ordentligt reviderat. ”Då hade ’fluglort’ blivit till ’flugprick’, ’kul’ ändrats till ’skojigt’, ’ta mej dalern’ hade mildrats till ’minsann’ och Pippis beteende i skolan och på fru Settergrens kafferep hade dämpats betydligt.”

(sk) slemklump. Dallka; spotta, harkla.

(sl) kuk, manslem.