se under nalle och björn.

(euf) dass. ”Emellan hotellet och Stora Geysir ligger en mycket viktig liten byggnad — hvarför just där i stråkvägen?” (Engström 1913) I alla tider och kulturer har man tydligen haft svårt att tala klarspråk vad gäller denna byggnad. Maorierna (Nya Zeelands urbefolkning) hade också sina skithus, som många nedtecknare av deras historia försökt glömma eller gömma med en rad omskrivningar. Så här låter, i min svenska översättning, historien om en maoriers nesliga död på dasset: ”Han byggde till en byggnad till de övriga och satte fast en av balkarna så uselt att när Rehuas son skulle pröva den gick den av och pojken föll handlöst bakåt och dödades omedelbart.”

Att man kunde dö genom att bokstavligt ”trilla av pinn” var inte så konstigt som det låter. Dassen byggdes nämligen alltid längst ut på en klippkant, så att avföringen kom att falla nerför stupet och ibland följde, som vi sett, den skitnödige själv med. Man satt på huk över en pinne eller stång*, precis som så många gjorde i det gamla svenska bondesamhället. Det var också brukligt att man i slott och herresäten byggde burspråksliknande dass, varifrån träcken föll fritt ner på marken framför fasaden där den snabbt togs om hand av skitälskande grisar och råttor. Uppgifterna om maoridasset är hämtade ur The coming of the maori av Peter Buck (1962) och där berättas också att dassen på klippkanten är från 1300-talet, då man började bygga befästa byar, s k pa. Jämför balkong (2).

se buja.

(dial) arsklinkorna, baken i uttrycket få po böllena; få stryk. Uppgift från OFS.

se bulos.

(so) opålitlig, otrogen man. ”Namnet bylöpare upprörde mig, han var således i socknen känd för att vara ostadig och jag föreställde mig att min moster ej var den enda han courtiserade utom mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

(euf) enligt Pred (1990) byråskriven prostituerad som myndigheterna, genom reglementering, försökte kontrollera så att hon inte spred könssjukdomar. Reglementeringen upphörde i Sverige 1922. Istället tillämpades 1885 års lösdrivarlagstiftning. ”Anna Johannesdotter tillbringade sammanlagt 21 månader på tvångsarbetsanstalten i Norrköping fördelat på tre tillfällen under sina nära åtta år som byråflicka i Stockholm.” (Lennartsson (2001) Se även apelsinflicka, registerflicka och smyg.

(sym) bröst. ”Falsk blondin, översta byrålådan utdragen, glad och trevlig och vältränade trettio.” (Persson 2005) Se också låda.

(sl) 1 fitta. 2 i pluralis byssor;  byxor.

franska buste; överkropp som i sin tur kommer från italienska busto; bröst, bål, från latin bustum; likbål, grav; bröstbild av den döde på graven.  SO har ”hist.: sedan 1890”. I slang förekommer bysting, bystdrottning (sedan 1950-t); snygg tjej med stor byst. ”På en liten spiraltrappa skrider hon upp till orgeln, där hennes ljusa byst aftecknas mot den skumma kalkväggen, en sällsam motbild till den törnekrönte på altartaflan.” (Psevdo Solipse 1911) På skånska finns byst; stark, muskulös karl och bysta sej; brösta sig, räta upp sig, spänna armmusklerna enligt (Ohlmarks 2004). ”Hon var insvept i en jättesjal av rosafärgat, tunt silketyg, genom vilken skymtade ett spetsgarnerat, vitt linne, som lämnade bysten naken.” (Arendorff 1949) "Jag minns hur de mer storbystade klasskamraterna demonstrativt hängde över bänkarna, iklädda avslöjande linnen, under mattelektionerna, och jag minns hur den medelålders matteläraren blev allt svettigare i sitt flyende hårfäste." (Ann Heberlein: Ett tabu bryts: nu erkänns kvinnors sexuella makt. SvD Kultur 11 nov 2023)

(sl) behå.

(sl) filmstjärna med väl utvecklad byst*.

finare ord för brösthållare*. Se vidare behå.

(lmo) bästsäljare i sexfacket. ”Ni sa ju att det enda jag har att göra är att återvända till min kupa och svälta och skriva bystseller i grälla omslag.” (Brooke-Rose 1958)

(åld o so) okommenterat hos Swedberg (1720-t). "Kvinnor som blivit havande genom att på detta sätt beblanda sig med det onda kommer att föda missfoster, så kallade 'bytingar', med onormalt stort huvud samt smala armar och ben." (Bergenheim 2020) Idag 'är byting detsamma som liten pojke.  

 rund träask. 1 (dial) i Dalarna säger man ”hon har fått på byttan” om kvinna som är havande. Detta enligt Byrman (1989). Jämför bydis. 2 (sl) ”slänga eller riva av en bytta. Coire*."  (Thesleff 1912)  3 (smör)bytta (sl) fitta. 4 ruska på en bytta; onanera.

fornsvenska byksor, av lågtyska buxe, boxe med samma betydelse . 1 (dial)  ”släppa ned byxorna för att göra sitt tarv*”. (OFS) 2 (sl) komma innanför någons byxor; knulla. ”Han: — Tänk att få vara i dina byxor. Hon: — Ja, det börjar visst bli lite trångt i dina.” ”Du vill ju komma innanför mina byxor, och kvinnokamp är sexigt’, förklarade jag.” (Oravsky: Sex för trettonåringar. Subaltern 3/2006)

Även gräva i någons byxor; petting, förberedelse till knull. ”Vi hade känt varandra bara en halvtimma och han grävde redan i mina byxor. Han hade fin svansföring och minst nio fingrar på varje hand.” (Oravsky: Sex för invandrare. Subaltern 3/2006) Fred i byxan; misslyckat samlag, enligt Kotsinas (1998). Norsk slang har løs i buksestrikken (resår) och løs på trusa om kvinna som är het och villig och lätt att få i säng. 3  (dial) om graviditet. ”Han har rist (skakat) byxorna över henne” som i Blekinge är en omskrivning för att en kvinna lätt blir gravid. Om en kvinna som redan tidigare bevisat sin fertilitet säger man i samma landskap att ”hon har rist byxorna”. Ett ålderdomligt uttryck är det i Skåne och Småland använda ”han får laga/lappa prästens byxor” eller ”de får böta prästens byxor”, antingen får ena eller båda parter böta för otidigt sängelag* som lett till havandeskap. I Hälsingland finns ett liknande uttryck lappa prestböxorna  som enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841)  betyder "pligta för förtidigt senglag med sina fästmöar".

Så här beskriver en viss Blomfeldt bakgrunden till dessa vid första påseendet så egendomliga uttryck: "Under de sex veckorna före kyrktagningen fick mannen och hustrun hålla sig på tillbörligt avstånd från varandra. Bröt man mot den princip [...] och det kom till prästens kännedom, att kvinnan på nytt blivit med barn [...] blev mannen kallad till prästen för att stå till svars för detta. Gick han inte, så blev det böter.” Jämför prästbyxor. Uppgift från Byrman (1989). 4 (dial o pl) enligt OFS ”mjölkar (testiklar) hos hornsimpan”. 5 norsk slang  har vill i buksa om kåthet. 6 i lösa sina byxor; utträtta naturbehov.

(sl) se affär.

(dial o åld) julp*.  Skånskan har byxelomma; byxficka. ”Ingjär ska då ha legat under Mårten med kläderna uppdragna så att hennes lår blottades. Mårtens ’byxelumma’ ska också ha varit öppen."  (Clementsson 2016)