FULA ORDBOKEN

bräsa

(för sl) sära på benen. Ordet använt bl a i Norrland.

bräske

(sk) fan, satan.

brästa

(dial) enligt Rietz (1867) om en ljudlig fjärt i Hälsingland. Fornnordiska bresta med samma betydelse. Även brästa (dial); brista.

bröd, brön

germanskt ord och samma som engelska bread.1 (sl) bröst liksom brödkorg; bröstkorg. ”Kika, vicka brön hon har, säger Murray. Saftigt, säger Benny.” (Mailer 1982/1948) ”’Hennes brön står rätt upp — som marshmallows’, förkunnade den poetiske mannen.” (Jong 1984) 2 när en kvinna var havande sa man i Småland att ”det blir en kaka bröd till”, dvs ytterligare en mun att mätta. Också ha bröd i ugnen (sl); vara gravid. Norsk slang har brød; kuk och brød i skapet (skåpet) om att vara havande och dansk slang brødrøg; fjärt och gammelt brød; skit. 3 baka bröd (sl); ha samlag, enligt Kotsinas (1998). 4 (euf) kvinnligt könsorgan. ”Hur de smeker varandra över brösten, hur de lägger sina händer i varandras varma bröd...” (Martin, Kärlek I/1965) 5 bröd; manligt könsorgan. Därav baka bröd; onanera.

brödfitta

(sl) mun. ”Stäng brödfittan”; håll mun! Bröfitta; hos Wiklund (1999/1940-t).

brödfixare

(lmo) behå.

brödkaka

(sl) fitta. Se även kaka, kakburk.

brödkavel

(sym) kuk. ”Jävlar, vad najs — en okomplicerad kåt kille, och vad var det han hade i byxan? En brödkavel?” (Drougge 2010)

brödos

(dial) OFS  har ”skarp stickande lukt som kommer vid gräddning av bröd överf. om lukt av fjärt”. Även brödänge med samma betydelse och överföring som ovan.

brödpåse

(sl) behå. Se även påse (4).

brödrost

(sl) fitta.

bröket

(sl) gas, fjärt.

brölare

se brumma, brummare (2).

bröllor

(sl) kvinnobröst.

brön

se bröd.

bröst

ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska breast och tyska Brust, mycket gammalt och av omtvistat ursprung. Urnordiska breusta, fornvästnordiska brjost, fornsvenska bryst, bröst och brist. Samma ord som engelska breast. SO har ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet”. En del forskare vill ha ordet fört till rötter för ”skjuta fram” eller ”vara hård, fast”, medan andra, som Hellquist (1980), menar att ordet troligen, med syftning på de kvinnliga brösten, går tillbaka på en germansk rot br(e)us; svälla. ”Bröstet det liknar en sväfvande sky;” (Bellman F E nr 35) och i nr 39 heter det: ”Bröstet så spändt,/ Skjuter hon fram”. "Många unga män tyckte att kvinnorna var tilldragande i sina  urringade klänningar som 'blottlade brösten ända ned till magen'..." (Bagerius 2017)

”Wällustens twenne blåsbälgar, nämligen den höga fontangen [hög håruppsättning] och de blotta brösten.” (Swahn 2000) ”Emma: De (killarna) vet ingenting och verkar inte vilja veta. De verkar vara helt fixerade vid bröst, men det mellan benen tror jag inte de vet något om.” (Höjer 2004) ”Jag tror det var den natten du lät mig ta dig på brösten lite grann för allra första gången. Bara lite, bara en kort stund, men jag fick smeka dina små bröst under det tunna vita linnet du hade på dig och du låg så stilla, så orörlig.” (Hagman 1992)

brösta av

(sl) få utlösning, ejakulera*. Avlossa (en salva); förbereda kanon för eldgivning.

bröstfångare

(sym) även brösthållare, brösthängare; behå*.

bröstifikationer

(sl) bröst ”förslangat” genom nonsensändelsen -fikationer.

bröstimplantat

en protes bestående av ett hölje av silikon som innehåller antingen saltvatten eller silikongel som opereras in i brösten på kvinnor som av någon anledning vill förstora brösten. Även användbara för att återskapa brösten efter t ex bröstcancer. De första implantaten opererades in i början av 1960-talet.

TILLBAKA TILL TOPPEN