betäcka
(euf) fornsvenska bethäkkia. Av prefixet be- och täcka, besläktat med tak. Täcke är troligen en nybildning av täcka. 1 para sig; mest om djur. Enligt NEO ”hist.: sedan 1687”. Kahn (1944) förklarar betäcka med ”när honan som i regel hos djuren förhåller sig passiv under parningen”. Därav betäckning ”hist.: sedan 1741”. (NEO) ”Kvinnorna har omedvetet måst anpassa sina fantasier till de manliga för att vara inbjudande nog att betäckas i rimlig omfattning.” (Brøgger 1974) ”Han hade ungar med två andra kvinnor och hade haft ett grundmurat rykte om sig som häradsbetäckare*. ” (Drougge 2003) 2 betäcka sina fötter (Bib) efter motsvarande uttryck i hebreiskan. I 1 Sam 24:4 heter det i 1703 års bibel: ”Och tå han kom til the fårahyddor widh wägen, war ther een kula och Saul gick ther in til at betäckia sina fötter.” Detta senare uttryck kommenteras i 1541 års bibel: ”Så tuchtigh är then helgha scrifft, at hon kallar thet, beteckia fötternar, tå man på hemligh maak gåår.” Se även bestyr och mak.
Stolpe (1984) ser ett samband mellan betäcka sina fötter och talesättet att få kalla fötter, något som innebär att man får betänkligheter och vill dra sig ur något. Att det just blivit uttrycket få kalla fötter i detta sammanhang, beror, enligt Stolpe, på det tillfälle då man drar sig ur eller lämnar ett samlat lag för att gå på dass. ”Att göra detta, dvs gå ut, dvs förrätta sitt tarv, hette med ett gammalt hebreiskt uttryck att täcka sina fötter. Detta är en omskrivning för den situation där delar av klädedräkten lossgörs från de centrala partier de normalt höljer för att nedfalla och, så länge akten varar, istället täcka fötterna. Att tala om att man känner sig kall om fötterna kan sålunda ha varit ett diskret sätt att tala om att man behöver täcka sina fötter, med andra ord gå ut, med andra ord lämna det samlade laget — och, längre fram, det gemensamma företaget.” 3 hon är betäckt; havande, gravid. Enligt Byrman (1983) framhävs här samlaget vilket gör betäckningen till något fult och negativt. Samma sak gäller för t ex uttrycket han har gjort henne med barn eller på smällen. För motsvarande fina och positiva uttryck se far.
(svr) mild svordom i Gud bevara mig, Gud bevare mig, Guds bevars och bevara, bevare mig (väl). Se även under Gud.
(svr) lindrig svordom bland annat i uttrycket kors bevars.
(euf) medge, tillåta. Bevilja någon allt, dvs att gå hela vägen (se väg 2). ”Jag lyckades få Agathe hem till mig efter en operabal. Hon beviljade mig allt, och vi voro stolta över att tillhöra varandra.” (Casanova 1936/1700-t)
(sym) kuk med tillbehör.
enligt Hjelmqvist (1903) står detta familjenamn ”om barn som väta ner sig: anslutning till verbet bäcka: mingere*.” Hjelmqvist har uttrycket ”från egna öron”.
(fno) hästpenis, kuk. (Palm 2004)
(sl) knulla, enligt slangopedia.se.
(för sl) bröst, tuttar. (se do)
(sl) enligt slangopedia.se kort för bak-fylle-bajsa.
(data) Big Fucking Deal ; ett jävla (satans) liv för ingenting.
1 se bisexuell. 2 (kin) kvinnligt könsorgan.
(grekiska biastes; våldtäkt och philia; vänskap, kärlek) upphetsning av våldtäkt på medvetslös.
se bitch.
(sl) enligt slangopedia.se "kort för bajs i blodet resultat av alkoholförtäring".
(euf) dass, toalett. Detta med tanke på att många läser när de sitter på dass. En vana som troligen uppstod på utedassens tid, då torkmedel ofta bestod av tidningspapper, postorderkataloger och en och annan bok. Denna trevliga vana fortsatte man sedan med när torkpapperet blev lika vitt, tråkigt och innehållslöst som allt annat i den moderna sterila värld som utgör dagens spolbara innetoalett. Läsandet på toaletten kan också kopplas samman med den effektivitetshysteri som ligger i tiden och som gör att man inte ens får slösa bort den lilla tid man tillbringar på muggen. Det kan också röra sig om att dasset var den enda plats i ett överbefolkat hem där man fick läsa i fred. Klottret på dass och toaletter kan också inspirera till läsande. Se även franskt bibliotek.
(för sl) skällsord ”fitta” till tjej (bicha) och kille (bicho). Jämför bitch.
(dial) vara brunstig (ko), taga emot mannen vid samlag (kvinna). (OFS) Rietz (1867) har bida; begära, bedja. Bida; vänta, invänta.
använt som namn på ett ovalt tvättställ med sprutande kallt och varmt vatten. Av franska bidet; liten häst, tvättställ. Till fornfranska bider; trava. Möjligen från gaeliskans bideach; mycket liten, och bidein; liten varelse. SO har ”hist.: sedan 1821”. Jämförelsen med en liten häst beror på att man sitter gränsle över bidén vid användandet.
Bidén lanserades i Frankrike vid 1700-talets början. Den var då närmast en lyxmöbel med ställ i ädelträ och med ostindiskt porslin som insats. Men Duerr (1996) berättar att redan 1349 omnämns en träbidé. Eftersom bidén länge associerades med prostituerade var det först under tidigt 1900-tal som den slog igenom hos ”goda borgarfruar”. Duerr nämner också en parisisk prostituerad som hade en bidé i silver med inskriften: ”Låt de små barnen komma till mig.”
Bidén är vanligast i Central- och Sydeuropa, och många människor från andra delar av världen vet inte hur den ska användas när de stöter på den. Tanken är att man med bidéns hjälp ska spola rent underlivet efter ett samlag och rumpan efter avföring. En del använder också bidén som urinoar. Andra använder den som vapen mot en misshaglig kollega, som August Strindberg (1849—1912) i sin kritik av författaren, litteraturkritikern och akademiledamoten Carl David af Wirsén (1842—1912): ”Gå skura dina tänder,/ Förrän du bits, ditt fä!/ Gå! Tvätta dina händer/ I Musernas bidet!” Klassisk är historien om den kvinnliga amerikanska turist som tar in på ett Paris hotell och får syn på en bidé för första gången. Hon frågar då den kvinnliga städerskan: ”Is that to wash the babies in” och får svaret: ”No, Madame, it iz to wash ze babies out.”
(sl) bög*, bitch*.