(dial) använt i svordomar t ex jädran begrina. (OFS)

(fornsvenska begär plattyska Begeren) stark lust (till ngn, ngt). SO har begär; ”hist.: sedan 1467”. Jämför passion. Sexuellt begär innebär en önskan eller ett tvång att befria sig från den spänning som könsdriften orsakar. Styrkan i begäret har att göra med sådant som hälsa, ålder, erfarenhet, vanor och hämningar. ”Märta blev likväl inte kvitt känslan av att vandra i en korseld av ögonkast: laddade med flyktigt och brutalt begär från männens sida, med illvillig nyfikenhet och konkurrentavund från kvinnornas.” (Möller 1919) ”De bevarar dig för din nästas hustru, för den främmande kvinnans lena tunga. Ha inte begär till hennes skönhet, låt henne inte fånga dig med sina ögonkast.” (Ords 6: 24—25 Bib 2000) "I de sammanhangen kunde de beryktade kvinnorna förknippas med excesserna hos en dekadant överklass, med dyrbara käder, kostsamma festnätter och otyglade köttsliga begär." (Lennartsson 2019 s 177-178)

fornsvenska begæra från medellågtyska begehren. Hysa åtrå till, därav begärelse* (åld o bibl); stark åtrå. ”Hist.: sedan 1480 (Skrifter till läsning för klosterfolk)”. (SO) "Bibeln säger oss ju att den som ser på en Man el. quinna till att begära henne, har redan fallit. Och huru många är då de som stå?" (Brev från Esaias Tégner [1848] till Fredrika Bremer aug 1841)

stark åtrå, begär, passion. ”The kunna ingen kötzligh begärelse sigh emellan haffiua [...], mykit mindre til menniskior som uthaff theras art och natur icke äro.” (Erik Johan Prytz Magia Incantatrix 1632) ”Till dylika positiva åtgärder (att hålla könsdriften på plats) kan räknas ansträngande kroppsarbete, helst i fria luften, t ex vedsågning, gräfning, rodd, jakt, velocipedåkning. (Ridning är af tvetydigt värde pga gnidningen mot sadeln. För somliga väckes därigenom könsbegärelse).” (Wretlind 1905)

fornsvenska behagh; behag, tillfredsställelse, av medellågtyska behach. Jämför äldre tyska Behag och tyska behagen; tillfredsställelse, njutning, t ex ”finna behag i någon, något”. I pluralis ofta om kvinnans kroppsformer, särskilt då om de behag som skymtar i en djärv urringning. SO har ”hist.: sedan 1792”, om kvinnobrösten. SAOB har förklaringen: ”Yttre företräden, intagande former eller kroppsdelar, särskilt sådant som gör intryck på personer av motsatt kön, särskilt då om kvinnlig fägring.” ”Kvinnliga behag brukar man tala om — och menar då i första hand runda, kvinnliga former, bröst, stjärt, men också ett sätt att vara.” (Brandt 1993)

Johan Henric Kellgren (1751—1795) skaldar (ca 1780): ”Då på din barm kärleksgudarna vågat leka/ Och [...] smeka/ De båda rundade behag/ Som mellan ljus och mörker tveka.” ”Behag! Hur fan kunde folk kalla tuttar för ’behag’? Obehag var vad de var. Ett par ständiga och allestädes närvarande ’obehag’. Tunga och gungande omöjliggjorde de all form av hastig rörelse.” (Giertz 1993) ”Dåtidens kvinnor var ju inte njugga med att visa sina behag ovanför midjan. Men från midjan till marken var de mysterier, heliga gåtor.” (Brøgger 1974)

(euf o åld) kvinnliga företräden. ”Mödan vore mig så mycket lättare som hon gick i negligé, omgjordad allena med ett stycke blå duk som betäckte midjan, så att alla hennes digra behagligheter föllo mig fullt i ögonen.” (Wallenberg 1781/1960)  Jfr behag.

(sl) behå*. Se även behag.

(euf) fornsvenska behof av lågtyska behof (tyska Behof). ”Göra, utträtta sina behov.” ”Hist.: sedan 1381”. (SO) Jämför danska göre sit behov, tyska ein bedürfnis haben, seine notdurft verrichten och franska faire ses besoins. Därtill latin necessitati parere. Schroderus (1630-t) nämner  ”göras behooff”. Kindblad (1867) definierar behof som ”en naturlig uttömning genom stolgången* och Björkman (1937) har bl a följande att säga i ämnet: ”Det gäller en hunds skötande av sina naturbehov (även detta ord är ju en eufemism, stundom påbättrat till behov).” "Om ytterligare en stund viskade gumman, att hon måste göra sina torra behov." (Folksagan i Sverige 3 s 800) "Gör dina behov så skänker vi överskottet till behövande." (Skylt på toadörr, Hornstull, Sthlm 2019)

även bysthållare, brösthållare. Behå hist.: sedan 1912, bysthållare (från tyska Büstenhalter) från 1917 och formen bh 1971. Alla årtalsbeteckningar enligt NEO. Stöder och formar kvinnans byst. Under antiken fanns ett behåliknande plagg som kallades strophium (grekiska bröstbinda). Den första moderna behån konstruerades 1914 i USA av Mary Phelps Jacob. Under senare delen av 1960-talet slog det behålösa modet igenom och först mot slutet av 1970 blev behån åter populär.

(euf) 1 kvinnligt könsorgan. ”Det gjorde ont i kuken som hölls i ett fast grepp liksom det faktiskt ofta kändes när den befann sig i den rätta behållaren.” (Het Kärlek 1967) 2 bh, behå*.

(sl) impotent*.

(rom) djävulen.

1 (sl) ta en gammal bekant i hand; pissa. Än vitsigare blir det med fortsättningen, meddelad av 20-årig kvinna: ”så att han blir så glad att han strålar.” 2 bli för mycket bekant med någon; bli alltför intim med någon. "Lagerbladh, phil. magister smolandus (smålänning) [från] Skatelöf, är på condition (anställd som informator) hos en captain Eggertz. Säges vara för mycket bekant med fruen, bliver gift med capitainens dotter." (Linné [1700-t] 2022 s 116) Se även intim.

(euf o åld) knulla. ”Hon la sig ner på rygg och hastigt beklev han henne.” (Abrahamsson 1967) Jämför bestiga, kliva på.

(sl o sk) knulla med någon. Ohlmarks (2004) påpekar att ordet uttalas med långt u och är studentspråk. "Efter studentbalen kan du tro ja beknulade henne så att hon så både solar å stjärnor.”

(nyo) enligt NyS ”person som gör vad som helst för att få bekräftelse (på sin duktighet).” Se även uppmärksamhetshora.

(euf)  bekvämlighet  enligt NEO ”hist.: sedan 1760”. Bekvämlighetsanstalt förklaras hos Kindblad (1867): ”En till begagnande vid de naturliga uttömningarna afsedd sak eller inrättning.”  Franska commodité; bekvämlighet, om toalett och potta. SAOB (1906) har bekvämlighetsinrättning, bekvämlighetshus, (enligt SO ”hist.: sedan 1850”) bekvämlighetskontor, bekvämlighetsinrättning och bekvämlighetsrum. ”Offentliga bekvämlighetsinrättningar saknades helt i äldre tiders Paris. Det var ej ovanligt att personer som var illa trängda hyrde ett åkdon för att i detta göra ifrån sig.” (Tilander 1968)

Saxon (1914) har toalettbekvämligheterna och enligt honom bör gäster som stannar några timmar i ett hem upplysas om var dessa bekvämligheter finns. Kvinnliga gäster ska informeras av värdinnan och manliga av värden. Måste man som gäst själv förhöra sig om var dessa faciliterter finns så bör man göra det genom en omskrivande fråga som t ex var man kan tvätta händerna. Se även anstalt och inrättning.

(euf) namn på de hundratusentals unga koreanskor som under 1930- och 1940-talen tvångsförflyttades och tvingades tjänstgöra som sexslavar på japanska bordeller. Se även under flicka.

(euf) fornsvenska bekymber. ”Hist.: sedan 1465”. (SO) ”Hon är i bekymmer”; hon är ogift och havande.