(sl) kvinna som lockar till sig personer för sex, bara för att omedelbart dumpa dom när hon fått som hon vill. Se också bönsyrsa under djur, så gör.

(dial) födsel* om ko: kalvning. Uppgift från OFS som också har bördko; ko som snart skall kalva.

last, tyngd. Ordet besläktat med bära. 1 (dial) ”Hon har fått börda.” I Dalarna uttryck för att en kvinna är gravid, enligt Byrman (1989). 2 (dial) cunnus*. Uppgift från OFS som även har  ”Ja ska smörj dä i bölon”. 3 (dial) nedsättande om kvinna eller djur (ko, märr o likn). (OFS) 4 (euf) sats, sperma, avföring.  "Längre fram i gången släpper en femtio år äldre broder i synden sin börda i hatten." (Roth 1969)

(sk) hin håle. Se även hin.

(fno) barn. ”ok áttu þau Ingibjörg börn saman” (och han och Ingibjörg hade barn tillsammans.) (Friðþjófs saga)

(sl) enligt Ingrid som tipsat om ordet "används det för någon som är lite bög". Och fortsätter hon: "Kan användas om någon som ofta klassificeras som 'bögigt'* och då kanske man säger 'han är lagom börre'."

(sl) pung*. Se även portmonnä (2).

(so) penisförlängare* i form av en dyr sportbil.  Se även snopp.

(da) homosexuell person. I svenskan har skånskan skum person och allmänt finns också betydelsen skräp.

(sl) bög. Jämför bös (dial); tölp och bös (da); bög.

1 (sl) bög. Se också bös och böse. 2 enligt Lind (2016) skånska för skitfolk, smutsfolk och farligt folk.

(sl) 1 fitta. Anspelar både på den ihåliga bössan (bösspipan) och på en springförsedd sparbössa, där mannen sätter in sina besparingar.  2 kuk; för pipans formlikhet och för avfyringskapaciteten. ”Hon: Din bössa verkar laddad! Han: Om, och nu fyrar jaag aaav...”

(sl) bög. Jämför böse, böss och bøsse (da) bög.

(dial) Lundblad/ Josefsson (2021) har "klappträ även som skällsord".

(fsv) böveri; osedlighet, lösaktighet. Jämför medelnordtyska boverie.   

(euf) av böveln (enligt NEO ”hist.: sedan 1609”), en förvrängning av bödeln, ett ord som tidigare också användes i svordomssammanhang, liksom bölen, böln och bölstugan (bövelstugan). Ordet bödel förekommer redan i  fornsvenska bödhil  från lågtyska bödel; tjänare, bud. Det är typiskt för dylika aggressiva uttryck att de gärna förlängs och dras ut på, t ex ”vad skockmillioner tusan tunnor bövlar”.  SAOB har ”böfveln hvard., nästan vulg. mera litterärt än folkligt”. SAOB menar också att ”språkkänslan numera uppfattar böfveln ss en eufemistisk ombildning af djäfvul”. Dalin (1850) påpekar i sin artikel om böfvel att det ”brukas af somliga, hvilka derigenom tro sig svärja på ett mera hyfsadt sätt, och ofta nästan skämtvis”.

Bödeln ansågs i forna tider som en mycket lågt stående varelse, närmast en ond makt i klass med fan och djävulen. På den tiden då Sverige hade dödsstraff undvek man att direkt använda ordet bödel. Han kallades istället för mäster(man), käre far eller Monsieur de Paris ett sätt att undvika de farligheter som ordet bödel var förknippade med. ”För böfveln! Du har alldeles rätt min gosse. Kvinnor och svartrockar bör man hålla stramt.” (H. Bergman 1923) "Hans Honung vände sig till till Per Jacobsson och sa: Din djävul. Du då, svarade Per, du är allt en vacker man som är bukbror*  med bödeln." (Gävle 1636 hos Inedahl (2023) OFS har bökel för böveln. Skånskan har bövvla, som Ohlmarks (2004) menar är en ”vanlig eufemism för ’djävla’, men anses tillgjort”.

(dial) gylf*, byxöppning. (ORB) Jämför böksluka.

(sl) bög. Även i betydelsen dum, korkad och tråkig. Jämför cp (cerebral pares); dum, korkad. I amerikansk slang står c för cocaine och för kvinna som sexobjekt; cunt*. "He said the C-word!"  C kan också  stå för cameltoe*. Se även n-ordet.

(för sl) kukhuvud, ollon*.