(sl) hår runt rövhålet.

(so) rövhål. Försvenskat till ässhol.  Från engelskan. Allmänt om otrevlig och osympatisk person.

(sl) stjärt, rumpa (mest om kvinnor). "Frasen Kyss mej i arslet 'lägg av' känner många igen. En gammal variant  på det uttrycket är Kyss mej i assulet. Assulet är en uttalsvariant av ars-hålet. Assulet är inte speciellt vanligt, men det finns i många dialektuppteckningar från Västsverige." (Lars-Gunnar Andersson 2021)

(sl) rumpspringan på (feta) personer.

(fno) älska, hålla av ngn; kärlek. Sbst ást betyder enligt Norrøn ordbok ’kjæleik, t ex hafa ’ast á e-m = hålla av ngn, ástin min = kära, älskade. Används i betydelsen ’min älskade: älskare/älskarinna’. Även óst med samma bet. (Uppg fr Holm 2013) Och, fortsätter Holm: ”ást tillsammans med unna* är i norrön medeltid en normal kombination av sexuell och känslomässig dragning mellan man och kvinna.”

(fno) kärlekseld.

(fno) förälskad ”ok rann honum þegar mikill ástarhugr til hennar. (han blev genast mycket förälskad i henne) (Hjálmþes saga)

(fno) älskarinna.

(fno) kärlek. ”Ycrar vissa ec ástir mestar/ manna allra fyr mold ofan.” (Jag kände er kärlek som den största av alla människors på jorden.) ( Guðrúnkviða 1)

(grekiska a; utan och stysis; resning) oförmåga att få stånd.

(grek a; utan och stysis; resning) ålderdomligt för impotens*.

(grekiska a; utan och synodos; samlag) impotens*.

(åld so) as är ju ett självdött djur  och att benämna  någon asätare var en svår förolämpning.  "Hans Abrahamsson pekade på sin granne Brita Olofsdotter, och sa: Din asätare! Brita svarade snabbt: Om jag är en asätare är du en föllefitta." (Vendel 1615 hos Inedahl 2023)  Föllefitta var troligen den tidens fyllefitta;  fyllkaja. 

(dial) avföring, bajs. Använt av eller till barn. Även om smuts i allmänhet. Därav ata av sig; tömma tarmen och hata ned sig; göra på sig. Uppgift från OSD. Se även hat, hata.  Jämför atta.

(am sl) ass-to-mouth innebär att någon sticker sin kuk i partnerns arsle för att i nästa moment placera den i hans/hennes mun.

(no sl) högljudd fjärt.

(dial) tömma tarmen, bajsa. Använt av eller till barn.

(lmo) skit som är under attack, d v s som snabbt är på väg ut.

(euf) aderton ”brukas såsom ed”. (Rietz 1867) ”Attan också! Fy attan!” I fornsvenskan hette aderton adhartan, attartan, av atta; åtta, och t(i)an; tiotal. Attan, använt sedan 1600-talet i kraftuttryck, bildat på samma sätt som tusan, egentligen tusen och underförstått djävlar. Enligt NEO ”hist.: sedan 1721”. Arton var Odens tal och blev med tiden talsymbol för djävulen. Björkman (1937) menar att ”attan snarare anknyter till tusan än aderton, varav det är en ombildning, t ex attan tusan, hundra attan”. Björkman anser också att attan får extra krydda genom ljudlikheten med satan och katten. OSD har, förutom de ovan nämnda, attande (Sm, Ha); jädrans, förbannad. Vidare attans (Sk, Bl, Sm, Ha, Vg); jädrans, satans och attsingen (Sm, Vg, Ög, Vrm); tusan, sjutton. ”Uppgren, du är en äktenskapsdjävul och skall ut för attan sjutusand djävlar.” (Helgesson 2003) ”Fy attans, du är le. Inte ens nu kan du vara snäll!” (Drougge 2002) Ibland förlängt till attans bananer. SO har attans ”hist.: åtm sedan mitten av 1970-talet”.