(smn) fitta.  Ett uttryck riktat främst till barn när de inte får göra något. Ofta åtföljt av ett pekande finger.

(sl o so) dåre, hora.

(sl) adjö som i  gå ajöken; dö.

(sl) säga ajöss; dö.

(sl) kuk. AK; automatkarbin.

(dial) enligt OSD ”okvädinsord i Ul”. ”Du ä som ett akel hela kärn.”

av grekiska akme; spets, höjdpunkt. Från grekiska akro; spets, ytterst och tomos; avskuret stycke samt philia; kärlek, vänskap. Jämför engelska acme och franska acmé. Att tända sexuellt på personer som amputerat en kroppsdel. Oftast rör det sig om en amputerad arm eller ett ben men det finns också personer som attraheras av ett stympat könsorgan. Jämför apotemnofili.

(euf) samlag. Egentligen handling av latin actus till agere; handla, driva. ”Smal som en geting i midjan, de tycker manfolk om men inte estimerar de turnyren. Den e ju i vägen vid själva akten.” (Kallenberg 1999) Nyström (1905) meddelar följande ”visdomsord” yttrade av den tyske professorn och läkaren J. P. Frank: ”Kärleken är äktenskapets krydda, och naturen, som vill att man ej med likgiltig min skall avvakta alstringsakten har vetat att fördelaktigt begagna sig av denna krydda, på det att ej osmakliga frukter och endast gäspande barn skall födas ...” Några år senare benämner Nyström (1921) fenomenet avlelseakt, men hans sagesman är samme doktor Frank: ”För varje vän av det mänskliga samhället bör det för visso vara önskvärt, att avlelseakten ej urartar till endast mekanik.”

En samtida med läkaren och folkbildaren Anton Nyström (f 1842), doktor Henrik Berg (f 1858), presenterar följande aktstycke: ”Han (mannen) har dragit ned i smutsen denna höga akt och gjort den till en rent djurisk sådan, hvilken ej alls har med människoalstring att skaffa, utan endast skall tjäna hans eget begär, utan afseende på lidande och följder för andra.” (Berg 1909)

En tredje läkare, E.W. Wretlind, använder ordet livsakt i sin bok Mannens släktlif från 1905. Andra ålderdomliga aktstycken är generationsakt, parningsakt*, skapelseakt och prokreationsakt. Idag kan man i sammanhanget någon gång få höra och läsa kärleksakt, sexakt, sexualakt och älskogsakt. " Det här att man ska vara så käck och snygg hela tiden, tänker jag, kanske går in i hela sexakten." ( Kalmér 2022 s 12)

"Den skapelseakt, hvarigenom en mänsklig varelse införes i jordelifvet …” (Kress 1905) ”Det som bereder mig minst nöje är människor som är känslomässigt störda, som inte kan ge någonting på rent mänsklig nivå utan där sexakten i stället är en del av deras osunda jagiska behov.” (Hite 1977)

(sl) arsle, rumpa.  Bakdelen, bakre ändan av en båt. Lån från medellågtyska achter; bakom, efter.  SO har akterdel ”hist.: sedan 1629". SAOB jämför med tyska After, latin posteriora, ”(numera bl a skämt) bakdelen av kroppen”. Ordet finns med hos Lind (1749), som ger exemplet: ”Hafva en böld i achtern, ein Geschwär am Aftern haben.” ”Under inpackningen av sakerna i vagnen gjorde jag ett löst försök med flickan Lisette, då hon på fotsteget presenterade mig sin akter.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Du får gärna ha stora bröst och en härlig akter, men viktigare är att vi är varandras typer.” (Kontakt. Fib/Aktuellt dec 2000)  "Oscar II (1829—1907) föredrar matroser; för att säkra tronföljden klär drottningen av Nassau ut sig till sjöman och vänder aktern till." (Edenborg 2019)

OSD betecknar ordet som dialekt allmänt spritt över landet och ger exempel från Västergötland: ”Jak spjäna däk i aktern.” Enligt samma källa heter det i Bohuslän akterbål om bakdel av slaktat djur men även om ända, stuss hos människa och akterkank i Blekinge om samma mänskliga bakdel. 

(sl) bög, homosexuell.

(sl) bakdel, röv. Se akter och fåra.

(sl) hög överbyggnad i aktern på äldre fartyg. 1 fitta sedd bakifrån. ”Min styråra doppades i ett, i ett, i de plaskvåta akterkastellen.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) 2 röv, stjärt. Langenfeldt (1947) spårar ordet tillbaka till 1700-talet och Jakob Wallenbergs berömda reseskildring Min son på Galejan (1781), där det heter: ”... till förtigande av den ofanteliga skillnad det kan vara mellan den skönas näsa och matrosens akterkastell”. Berg (1924) har akterkastell; stjärt, och exemplet: ”med ett ansikte lika brett som hans akterkastell.” (Thomander 1825) ”Män vände sig om efter henne där hon gick och svängde på akterkastellet.” (Drougge 1996) ” Se även akter och kastell.

(sl) bak, röv.

(sl) röv, bakdel.

(sl) ”Hon satt i aktersalongen”; på ändan. Se även salong.

(sl) även akterskytt, aktersnurra, aktertankare. Homosexuell man som håller till i aktern, baken. Se även skytt.

(sl) bög, homosexuell. Se även skytt.

(sl o dial) rumpa, stjärt. Avrundad eller plan aktervägg som binder samman fartygssidorna. ”Jag sprang undan, föll omkull så att kläderna foro fram och torde ha presenterat min bara akterspegel.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Enligt OSD ”stuss, säte i Sk, Öl, Sm, Gl och Mp”. Jämför norsk slang akterspeil.  Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998) har akterspegel (lmo) "toalettartikel avsedd för hygienkontroll".

se akterkastell.