FULA ORDBOKEN

acka

(dial o barn) tömma tarmen. Förekommer i Vg, Vstm och Nb enl OSD. Jfr aa och kacka.

ackla

(dial) seg, gröngul snortamp som hänger under näsan på överläppen på snorigt barn. (OFS)

ackuschörska

(åld) fr accoucheur av accoucher; nedkomma med barn, förlösa. Av lat ad; till vid och collocare; lägga, placera. Barnmorska. Enl NEO ”hist.: sedan 1837”. ”Det hände sig så, att hans mor hade en väninna i Liatorp, vilken var, även hon, ackuschörska.” (Ekroth 2012)

acrosom

(grek akros; i spetsen och soma; kropp) sädescellens yttersta spets, som består av en kappa av kraftiga enzymer, som bryter ned äggcellens skyddande proteinlager och möjliggör befruktning.

acucullus

(lat a; utan och cucullus; hatt, förhud) omskuren penis. Jfr omskärelse.

Adam, gamle Adam

namnet är hebreiska och betyder människa. SAOB har ”Den gamle Adam, arfsynden, människans syndiga natur”. 1 (smn) kuk. En tjugoårig kvinna berättar att hon döpte den första kuk hon lärde känna till Adam. En annan kvinna, 50+, kallar varje man som det går för innan hon hunnit få någon njutning för ADAM; han som kom först. Enl OSD är uttr Adams pil skämtsam benämning på penis i Skåne. Samma källa har adamsrustning om manligt könsorgan och no sl har adamsbanan. 2 (smn) manlig homofil. ”Om det var meningen att vi skulle vara homofiler skulle Gud ha skapat Adam och Kalle.” (Dagrin 1983) 3 Adams kalv (dial) i uttr ”gå mä Adams kalv”; gå med foster långt över beräknad tid. Även om att vara ofruktsam. Källa OSD. Adamsklädd, adamsdräkt, adamskostym se under naken.

adapter

(sl) kv könsorgan enl Kotsinas (1998). Eg modifierande tillsats till apparat.

adel

(dial) kreaturspiss, gödselvatten. Jfr no aale, da dial och mlty adel med samma betydelse. Rietz (1867) har nötale, ”urin med träck, hvarigenom korna med svansen orena jufret, som, om det icke rengöres, gifver mjölken en stygg smak”. Ihre (1766) har koadel som han förklarar med urina vaccarum; kourin (eg vatten).

aderton

se under attan.

aderton-åra-knarren

(dial) enl OSD använt i Vg för ”den första starka brånaden i och med manbarheten”.

adidas

(lmo) aids’. ”Hur djävla kär du än är, så ska du väl inte riskera att få adidas! — Schhh! väste Wenke. Det är klart att jag inte får adidas.” (Drougge 1998/2003)

adipofili

(lat adeps; fett och grek philia; kärlek) att attraheras av feta människor.

adjö

(svr) inom schartaunismen (religiös rörelse med säte främst i Västsverige och speciellt Göteborgs stift) ett fult och förbjudet ord. Stolpe (1984) citerar bl a prästen Knut Norberg och hans bok Hagaprästens pojke: ”Avskedsordet adjö [...] man ansåg att det ordet innebar ett missbruk av Guds namn. [...] Man menade att när vi säger adjö och därmed anbefaller en människa åt Gud utan att tänka på vad vi säger, då missbrukar vi Guds namn.” Istället använde man ordet farväl.

Ursprunget till adjö är latinskt. Under tidig kristen tid hälsade man varandra med orden ad deum; (må din väg föra dig till Gud). På 1100-talet blev detta till franskans adé och på 1200-talet inlånades det franska ordet i medelhögtyskans adé. Men, säger Stolpe: ”Längre fram valde man en annan väg. Man översatte den vackra kristliga kärlekshälsningen ad deum till franska och sade a Dieu — adieu. På 1600-talet slog denna franska översättning som lånord igenom i Tyskland och figurerade där jämsides med adé. På dessa vägar [...] har ordet kommit till oss.”

När Lars-Gunnar Andersson i sin enkät Varför är det fult att svära? (1977) gav tio exempel på uttryck som kunde uppfattas som svordomar, var det ingen som ansåg adjö vara en svordom. Däremot ansåg 1 % att ”men kära nån då” var en svordom och 2 % uppfattade ”så synd” på samma sätt. När en liknande undersökning gjordes 2009 redovisad i Ulla Stroh-Wollins enkät Fula ord—eller? (Uppsala universitet. Uppsala 2010) var det ingen som uppfattade vare sig så synd eller men kära nån då som svordomar längre och samma förhållande gällde fortfarande adjö.

administrera

knulla runt. Eg förvalta. I Bland horor, bockar o bögar (2002) besvarar en kille intervjuarens fråga vad man kan tänka sig att en kille gjort för att riskera bockrykte med ”Administrerat för många tjejer.” Och när intervjuaren inte förstår förtydligar han: ”Han har fått dem på rygg lite väl mycket.”

adolecentilism

(lat) av adulescentia; ungdom. Sexuell tillfredsställelse genom att bete sig eller klä sig som en tonåring.

Adolf

(smn) kuk.

adonis

(grek Adonis; bildskön yngling som älskades av Afrodite*) enl NEO ”hist.: sedan 1839.” Används ofta nedsättande om en pigtjusare eller en Casanova*.

adoption

av lat adopare; utvälja, anta. Att formellt uppta någon som sitt barn. Här tillsammans med närstående (utrustad?!) adoption ett vanligt uttryck bland lesbiska för att skaffa barn. Jfr under insemination.

advent

(dial) av lat adventus; ankomst. I överförd användning om att vänta barn. ”Ho ä i adväntera.” (Sm) Källa OSD.

adå

(sigenarspr) hälvete. Noterat sommaren 1900 i A Ulrichs artikel Anteckningar om hemliga språk (1912).

TILLBAKA TILL TOPPEN