1 potta*. ”En folketymologisk skämtbildning till bäcka och bäcken*.” (Hjelmqvist 1903) 2 rebekka (dial) mens, menstruation. (ORB)

(fno) ligga hos. ”H]ia henne vil ec reckia iqveld.” (Hos henne vill jag ligga i kväll.) (Morkinskinna 1200-t)

(eng) kvarter eller annat område där prostitution sker öppet. Namnet av att de prostituerade traditionellt sett exponerades öppet i fönster med röd belysning.

(sl) mens, menstruation. Från engelskan. Jämför röda floden.

(eng sl) mens, menstruation*.  Populär låt inspelad av bl a  Fats Domino 1935.  

(sym) kvinnligt könsorgan. Ett skålformat fågelbo. Fornsvenska redhe av ovisst ursprung. Jämför bo (1). ”Jag håller din fitta i min hand/ din ömhet/ Jag öppnar din fitta med min hand/ din åtrå/ Ett rede i min hand/ men havet välvande redlöst.” (Twilling 1967) ”Du har rätt, Octavia, jag är vansinnig, medgav han och strax därpå lät han sin fågel* komma till ro i det rymliga kärleksredet.” (Chorier 1967)

(fvn) finns belagt i personnamnet Arne skaða reðr daterat till slutet av 1100-talet och där reðr står för manslem, kuk. På ett trästycke från  det tidiga 1200-talets Bergen har någon ristat: "Rannveig Raudu skal tu stretha. That se meira enn mannsredr ok minna en hestredr." (Du kommer knulla Rannvig den röda.  Den kommer att vara större än en mans kuk och mindre än en hästkuk.)

(euf) verktyg, hjälpmedel, utrustning. 1 kuk. Engelska tool ( redskap); vanligt kukord sedan 1600-talet. ”Låt nu se vad redskapet ditt går för, viskade hon otåligt. Kors, han är större än vad de säger. [...] Milda makter en sån pjäs, det är knappt jag når runt den med handen.” (Sundberg K, Kärlek 6/1966) Se även Gustav Vasa. ”För att erhålla ett storväxt redskap, smörjes hon i ungdomen med Gåsister, hvaruti blifvit inblandade små klippta hår af en qvinnas pudenda*. Muntel 1788.” (Rääf 1946) ”Den snarkande eremiten hade sitt tjocka kärleksredskap ännu under stjärten på vigvattenkvastens fromma beundrarinna.” (Aretino 2008)  Josa blev paff, hon satte sig i fåtöljen med de båda mansredskapen i vågrätt tillstånd i ögonhöjd och sa: ' Vad tror ni om mig, va? Aldrig!' ". (Landslaget enligt Lundh 2020)

”Redskapsmetaforerna är alltså ett sätt att ladda det manliga könet med en traditionell manlighet via den positivt laddade bilden av mannen som byggare och hantverkare, som redskapsanvändare.” (Milles 2010) 2 fitta. ”Luder är som kattor. Dom tvättar sig hela tiden och smörjer sig med krämer och salvor och liniment och sånt för att hålla fittan i trim. Ingen riktig yrkesman eller kvinna fuskar med sina redskap, det fattar du väl?” (Zebaot X 1995)

Latinet är fullt av redskap och verktyg som metaforer både för könsorganen och könsakten, inte minst då från jordbruket som var den förhärskande näringen i det antika Rom. Norsk slang har redskap och steinbryterredskap.

(euf)  visa (ta fram) referenserna; visa könsorganet.

(latin refractarius, av refringo; bryta av, bryta upp) den period det tar mannen att efter sädesavgång på nytt få stånd och under vilken han inte är mottaglig för sexuell stimulans. Hos yngre män är denna period mestadels mycket kort, ofta bara några minuter, medan den hos äldre vanligtvis är betydligt längre.

(åld) knull, knulla. Franska régaler; undfägna, traktera. ”Jag hade ej bråttom, blev sist med min sköna och regalerade henne i fruns soffa i största hast. Detta var och blev den sista regalen.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

(sym) kuk. ”Då slank regeln ur låset.” (Aretino 2008) Se också lås (2).

(svr) med bl a hos Bellman (F E nr 59). "Regera mig hit, och regera mig dit, avbröt henne en vassnäst mager karl." (Trolle 1918)

(sl) reglering*, mens*.

(fno) feghet, modlöshet. Ljunggren (2014) påpekar i ett mejl (juni 2014) att regi är en metates till ergi och därmed oöversättbart och han förklarar att det rör sig om ”en fornnordisk förolämpning (substantiv) utan godtycklig översättning i dagens svenska”. Se även ergi.

(fno) otuktig, vällustig.

se bordell.

(euf) i uttrycket kvinnliga regler. ”Redan de äldsta läkarne och fysiologerna hafva på olika sätt sökt att förklara den högst märkliga företeelse i kvinnans könslif, som man brukar kalla de kvinnliga reglerna, rening, menstruation eller menses, dock utan att det har lyckats för någon af dem att därpå lämna en nöjaktig förklaring.” (Kress 1905)

(av reglera från franska régler; ordna, reglera) här om ”att ha sina saker”, som Johan Wintzell uttrycker det i sin Sexualkunskap för ungdom (1953).  NEO har ordet ”hist.: sedan 1805”. Ett halvt sekel tidigare ger Martin Liljeblad (1906) följande, säkert välmenande, regleringsråd: ”Ty regleringen behöfver och bör ej vara för kvinnan en tid af sjukdom, som gör henne mer eller mindre oduglig i sitt lifs värf, utan endast perioder af svaghet, som påkallar en viss grad af försiktighet. [...] I synnerhet under regleringstiden bör du vara ytterst angelägen om, att underlifvet med könsdelarna äro väl skyddade för köld. Använd benkläder af flanell, om luften är kall, och du vet dig lätt kunna blifva utsatt för förkylning. Spara kroppskrafterna så mycket som möjligt. Akta dig för dans, rodd-, skid- eller skridskofärder, cykelåkning osv, då denna period pågår. En enda bal under denna tid kan vara nog för att du lik en vissnande blomma i förtid skall dö. Undvik slakt, brygd, tvätt, stor rengöring, större baler, med ett ord hvarje ansträngning, som du förmodar kunna skada dig. Sök ej envist trotsa denna naturliga och oundvikliga svaghet. Känn din ställning som kvinna åtminstone i detta afseende. [...] Undvik häftiga sinnesrörelser. [...] Förtär ej hårdsmält mat såsom rå frukt, ärter, kål och fet föda. Var absolutist åtminstone under dessa dagar. Starkt kaffe och thé bör du också helst undvika.” ”Jag frågade om hennes regler, hon tillstod att de voro besvärliga för henne, varade länge och att hon den tiden i synnerhet var plågad.” (Hallenstierna 1972/1700-t)