Mecka
(sym) berömd vallfartsort inte bara för muslimska pilgrimer utan också för nödiga, dit de kan vända sig och få lindring för sina trängande behov. ”Toaletten heter Mecka: Det är en länga utedass in mot skogen. Ella springer genom gräset, som är fuktigt på morgonen. Hon väljer ett rum närmast Frökendasset. Hålet i mellanväggen är tilltäppt med en hård tuss toalettpapper. Hon kan höra att ingen är därinne. Det finns mycket att läsa på Mecka. Väggarna är fulla med bekännelser och utrop. Kollo är lajban! Misse och Månsa. Höjden av tålamod? Skura Västerbron med en tandborste! läser Ella där hon sitter huttrande i sitt trånga nattlinne.” (von Born 1981)
1 enligt Byrman (1989) elliptiskt för ’med barn’. I Värmland säger man ”hon ä mä” om gravid kvinna. 2 dansk prostitutionsjargong för användandet av kondom*.
(sym) rövhål, ändtarmsöppning. ”Dra upp kjolen! Detta energiska yttrande var en tillräcklig befallning.; jag inte bara erbjöd medaljen utan jag förde den så nära denne professionelle libertins näsa jag kunde.” (de Sade 2005/1785)
(dial) med dem. "Havande med de små" (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841).
(so) 1 elev som går mediaprogrammet på gymnasiet. 2 person som gör allt för att få uppmärksamhet i media.
(eng) sexuell avvikelse som tänder på fenomen av medicinsk art. Se även fetishism.
(eng) mispel, en sorts rosväxt. Grose (1985) har "medlar; a fruit, vulgarly called an open a-se, of which it is more truly than delicately said, that it is never ripe till it is rotten as a t-d, and then it is not worth a f-t." Nyckelorden här är förstås arse*, turd (skit) och fart (fjärt)*.
grekiska medos; fallos och lalein; babbla. Obscent språk om och kring fallos.
(dial) pissa. ”Kasta sitt vatten, pissa ’meja’ (sägs blott om hästar och boskap)”. (ORB) Jämför mig, miga.
(dial) kvinnans könsorgan. Liten mås av tyska meev(i)ken, diminutiv till meev; mås. Rietz (1867) har också ’mäffika; liten mage’.
(euf) djävulsk. ”Hist.: sedan 1841”. (NEO) Från Mefistofeles, namn på djävulen enligt Faustsagan från 1500-talet.
(dial o åld) även megje, mee, mie, mi, 1 penisord från olika delar av Sverige. Främst avses häst- och tjurpenisar. (Rietz 1867) Lång (1995) har tjyrameg, tjuramie, tjurapese (se pese); tjurpenis och tillägger "torkad ofta använd som piska, klädd med läderflätning”. ”Gif qvinnan döpelsevatten eller litet af hjortemie (penis) så blifver hon fruktsam.” (Rääf 1946) Och från samma källa: ”Skaf en Räfmege ren, tag honom i munnen och kyss den flicka hvars umgänge du eftersträfvar och stryk obemärkt med fingret litet saliv på hennes kjortel.” 2 meg (dial) mest om kreaturspiss, men Ihre (1766) har enbart piss. Se även mig, miga.
(sl) stor kuk. Mega; en miljon gånger den givna storleken. Grekiska megas; stor.
(dial) ”Megastämma. Han förmådde inte pissa. Pisset gick ut i kroppen.” (Lindgren 2010)
(dial o åld) Rietz (1867) har värmländska för pisspotta* och han jämför ordet med plattyskans miepott. Se även miga, mege; pissa. I Närke talade man om migbytter och ungar som vätte ner sig kallades migoxar.
(so) grekiska megaira. I grekisk mytologi en av de tre erinyerna som romarna kallade furierna. Den avundsamma och fientliga Megära bodde med sina två systrar i underjorden och skapade tvedräkt och vrede bland människorna och fick dem att begå brottsliga handlingar. I överförd bemärkelse betecknar Megära en oftast åldre grälsjuk satmara.
(lat) pissa. Meio var precis som mingo* inte helt rumsrent men inte heller vulgärt. De romerska männen pissade offentligt överallt och det är svårt att bli upprörd över ord för något som var så vanligt förekommande. Det klassiska latinets micturire blev med tiden den gångbara medicinska termen för att pissa.
(sl) kvinnobröst bl a hos Langenfeldt (1947).
(sl) knulla. Från engelskan make; göra och love; kärlek.
(sym) kuk som i danskans bossejærn (ett slags mejsel). "Torget fylldes av krutrök som snart drev mellan husväggarna upp till Hötorgstrakterna och in genom fönsteret till sovrummet dit jag redan hunnit anlända och där jag låg under täcket med mitt manliga kön, min köttmejsel kallad, hamrande hårt i det sköte som var min hustru Anna Rellas." (Brunner 2020 s 461)