FULA ORDBOKEN

älg

(sl)  möta älgen; spy.

älgklubba

(sl) stor skitkorv. Jämför klubba.

älska

fornsvenska ælska. Ett nordiskt ord troligen bildat av ett germanskt verb med betydelsen att föda. Frisell (2021) har "Kanske till samma rot med betydelsen 'brinna, lysa' som eld." Älska i betydelsen ha könsumgänge med någon ”hist.: sedan 1921”. (SO) Det går bra att älska varandra utan att därför älska med varandra och tvärtom. ”Jag tror att du vill knulla mig. Sätta på. Dra över. Inte älska med, det skulle förutsätta för det första kärlek och för det andra att jag var med. Älska med är den vidrigaste benämningen på lösa förbindelser jag vet. Jag förstår inte på något sätt hur man kan älska med någon man inte älskar.” (Terapi i Närstrid: Vanessa 2005)

”Man kan älska barn, sanningen, skönheten, musiken, kärleken, konsten, livet. Man kan också älska en annan männska, och det händer att man samtidigt älskar med hjärtat och knullar med kroppen.” (Holm 1965) Engelska make love i bruk sedan 1600-talet. OFVG har älska; para sig med, betäcka (om tupp).

Några manliga röster om ordet: ”När det varit ett enormt knull” (man 36); ”Romantiserande” (man 26); ”Positivt, men sorgligt slitet och missbrukat ord” (man 24). ”Ett äkta par sökte mig. När jag undersökt kvinnan, som hade ett i detta sammanhang likgiltigt lidande, kom vi att tala om hennes och mannens könsliv, och då sade mannen: — Doktorn förstår nog att jag är ledsen över det, men när jag ’älskar’ min hustru, ligger hon och läser tidningen.” (Fabricius-Møller 1946)

”Fråga: Varför använder doktorn uttrycket ’älska’ om könsakten? Älska är dock ett mycket vidsträcktare begrepp som också omfattar mycket själsligt. Svar: Det ni skriver är nog så rätt, men undan för undan har ordet ’älska’ i allmänt språkbruk fått två betydelser. I satsen ’Hans och Elsa älskar varann’ betyder älska något helt annat än när man säger: ’Hans och Elsa älskar tillsammans’. Var och en känner till skillnaden i betydelsen. Om vi bara hade ett kort ord för ’att stå i förhållande till varann’. Men det har vi inte och därför har vi tagit det lilla ordet ’älska’ och klarar oss med det, även om ni har alldeles rätt i, att älska i hög grad också innebär något själsligt. Men förresten: tror ni inte att det också behövs själ till könsakten? Jo, det gör det, om parterna verkligen älskar varann och älskar tillsammans.” (Fabricius-Møller 1950) ”Men jag älskar att känna en man jag älskar tränga in i mig, och jag känner detsamma även om det bara är en man jag åtrår mycket men inte säkert älskar.” (Hite 1977)

älskare

fornsvenska älskare. "Hist.: före 1520" (NEO) Om man som  har ett tillfälligt förhållande med en kvinna.  Även om kvaliteten på samlagets utförande, t ex en eldig respektive usel älskare. Ordet ”hist.: sedan ca 1385 (Klosterläsning). (SO) ”När jag talar till min älskare kan jag göra det genom att smeka honom och smeka honom genom att tala till honom. Man har sina två uttrycksmedel — språket och den kroppsliga beröringen.” (Ahlmark Michanek 1962)

älskarinna

fornsvenska älskarinna. ”Hist.: sedan 1529 (Historia Trojana).” (SO) Främst om kvinna som har ett intimt förhållande med man hon inte är gift eller sammanboende med. ”Det är, ser du, den eviga historien, männen vill ha en älskarinna, som är förståndig och trogen, som ingenting kan inträffa med, och efter några månader, då de känna allt om henne, tråkar hon ut dem till döds.” (Ramos 1946) ”Lät från din syn försvinna,/ Movitz, Movitz,/ Hvar skymt utaf din älskarinna... (Bellman F E nr 52) "Våren 1461 ska drottningen ha gått med på att bli hans älskarinna, och när hösten kom var hon gravid med Cuevas barn —  till kungens stora förtjusning." (Bagerius 2017)

älskling

enligt NEO är ordet ”hist.; sedan 1773”. Här smeknamn för kuk. ”Min älskling du är i min ros*”. Travesti på Evert Taubes (1890—1976) ”Min älskling du är som en ros.”

älskog

fornsvenska älskoghe, fornisländska elskhug; erotisk kärlek, kär person. Enligt SO ”hist.: sedan 1430-talet (Prosadikter fån Sveriges medeltid).” Ordet bildat av älska och håg, med bortfallet h i (h)åg. Tidigare även om Guds- och moderskärlek s k ren kärlek, men numera blott om könskärlek och då ofta med skämtsam anspelning.

I Ordspråksboken kap 7 berättas om Den omoraliska kvinnan: ”Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn: ’Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten. [...] Kom låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog’.” (Bib 1981) ”En fullsaftig ynglings nerver och ådror kunna hava onaturlig benägenhet till de rörelser och uttömningar av sädesvätskan som förefalla vid älskogsnjutningen.” (Nyström 1921) ”Men den (erotisk fantasi) har i gengäld förföljt mig länge, och den är alltid likadan utan variation — med undantag av en enda gång, då jag fick orgasm vid tanken på älskog med en präktig, imaginär son.” (Brøgger 1974) Även älskogskrank; kåt.  ”Hist.: sedan 1777”. (NEO)

Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar om en i och för sig begriplig missuppfattning av ordet älskog. I den handskrivna katalogen i ortens IOGT-bibliotek hade en bibliotekarie i början av 1900-talet som boktitel fört in ”Ung älgskog” för H Pontoppidans bok ”Ung älskog”. Det finns också mer sam språkets skuggsida.  I sin roman Montecore (2006)  tar Jonas Hassen Khemeiri  upp både älgskog och vildhare (vildhavre).

älskogsbrand

se brand.

älskogskrank

kåt*. ”Hist.: sedan 1777.” (SO) Krank = sjuk. "Han blev nu fåfäng, älskogskrank och sällskapssjuk. Han började gå på teater och hänga efter aktriser, klottra vers och låta trycka dem." (Boswell 1951)

älskogslek

se lek.

älskogsmuskel

se muskel.

älskälvsbo

(euf) kvinnans könsorgan. Ordet från Stefan Hammarén (Vita brevet 2006) där det bl a heter: ”... lega älskälvsboet krypinknackpå ...” Se även bo (1).

älva

(euf) 1 bög efter engelska fairy; fe, älva. ”En kväll kom min mor in till mig när jag höll på att lägga mig. Hon sa att jag inte fick krama och kyssa min kompis (en tolvåring kamrat) längre. Jag frågade varför. Hon sa att det fanns älvor — eller snarare människor som var som älvor. Plötsligt fylldes världen med magi för en stund. [...] Men sen började hon en lång förklaring som jag inte begrep ett dugg av och talade om män som tycker om män istället för kvinnor.” (Hite 1982) 2 (sym) älva, elva, snor som rinner ur båda näsborrarna och bildar siffran elva.

ämnesomsättning

(sl)  ha god ämnesomsättning; spy, kräkas.

ända, ände

fornsvenska ænde, norska och danska ende; ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Ende och engelska end.   Slutet på någonting. Ordet ”hist.: sedan 1821." (SO)   Men ända är äldre än så. Nordstrand (1973) har med följande utdrag från en bellmansk dryckesvisa (1700-t) ”Drick sista droppen; /Nu tumlar kroppen,/ Kom afund, skåda, kyss oss i änd". 1 ända är ett neutralt ord för den sak som kallas bak, men användandet av ordet kan ändå ta en ände med förskräckelse, något som följande exempel ur Stilblommor och grodor (Holmkvist 1962) vittnar om: ”Allting haver en ända, så ock Napoleon”, samt ”Ett metspö är upphittat av en fröken, som har en blykula i ändan”. ”Kraftiga ben, rundhöftad och svällande bred över ändan.” (Arendorff 1949) 2 (sl) bli mör i ändan; dö. 3 (euf) blöt i ändan; havande. ”... eller gick det för dig som för lappgumman som två gånger under livet blivit blöt i ändan och första gången glömt att fråga efter namnet på nybyggaren, och den gången hade det behövts för det blev en pojktölp, andra gången var det inte så noga.” (Pohjanen 1984)

ändalykt

(euf) stuss, röv.  Slut i t ex han mötte sin ändalykt; han är slut, död. Ordet sammansatt av ända, ände* och fornsvenska och svensk dialekt lykt; slut. Känt i fornsvenskan I betydelsen stuss*. NEO har ”hist.: åtminstone sedan ca 1940”. Lykt är en bildning till lycka; stänga. Ibland, vid t ex domstolsförhandlingar, talar om att ”förhandlingarna hölls inom lyckta dörrar”. ”Inte behöver min ändalykt bli större än den redan e av Guds försorg.” (Kallenberg 1999)

ändhållplats, ändstation

(lmo) avträde, toalett.

ändtarm

ffornsvenska ända tharmber. Den sista, raka biten av tarmkanalen fram till ändtarmsöppningen. ”Hist.: sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium).” (SO) ”Morfar kom han till mötes å förde genast in ett par fingrar i hans lättretade ändtarm å kysste han ömt å hett.” (Teratologen 2003) ”En gång var det en kvinna som hade ändtarmen full av skit. Det fungerade som glidmedel samtidigt.” (Nielsen: Bland två. Subaltern 3/2006) Se även tarm.

ändtarmsartist

(sl) bög*. ”Glöm inte att kika extra noga från A till Ä, sa Bäckström. Ö kan du strunta i däremot. [...] Ja, i telefonboken hans. Från analakrobat till ändtarmsartist.” (Persson 2003)

ändtarmsspräckare

(sl) bög*, homosexuell. ”Som svar slog dom ner mä, förgrep sä på min ännu jungfruliga ändtarm å bar mä avsmullen till den avfrostade isboden bakom Efraims garveri, där ja stängdes in.” (Teratologen 1998)

TILLBAKA TILL TOPPEN