FULA ORDBOKEN

äggis

(sl) stinkande fjärt*.

äggkasse

(lmo) kvinnans underliv. Äggstock hos fjäderfä. Detta enligt Byrman (1989) som ger exemplet ”hon har haft honom i äggkassen ordentligt”, vilket lett till att hon blivit gravid. OFVG har äggkass(e); viss del av hönsgump. Se också gump och kasse.

äggledare

italienaren Gabriello Fallopio (död 1562) var den förste som ingående beskrev kvinnans äggledare. Därför kallas de också ibland för fallopios rör. Först kallades äggledarna för kvinnliga testiklar och inte förrän 1662 fick de sitt nuvarande namn.

ägglossning

sker när ett moget ägg en gång i månaden lämnar äggstocken*. Enligt SO är ordet ”hist.: sedan 1932”. "Jag börjar närma mig klimakteriet men i cykeln är det klockrent när jag har ägglossning, då blir jag enormt upphetsad och sedan precis före mens." (Kalmér 2022 s 16)

äggmög, äggmök

 (sl) illaluktande fjärt. Jämför mög, mök.

äggröra

(sl) stinkande, lös  prutt*.

äggstockar

kvinnans båda könskörtlar belägna på varsin sida om livmodern*. Ordet ”hist.: sedan 1697”. (SO)  Se även ovarium.

äggsås

(sl) se under sås.

äggvita

(sym) sperma*. ”Det är en konstig smörja, ungefär som äggvita. Äckligt och kletigt som löskokta ägg till frukost.” (Hite 1982)

äggvärmare

(lmo) kalsonger*. Tyskan har eierwärmer för samma plagg.

äkta levnad

fornsvenska äkta, echta, äkte, medelnordtyska echte; genom äktenskap förenad. "Edgard Kyren med sin fru Katarina [S:t Brittas dotter] lågo kalla vintren på bara golvet särskilt, fast hon var 18 år. Men [de] kunne ej förmås till äkta levnad,..."  (Linné [1700-t] 2022 s 65)

äktenskap

fornsvenska ækte(n)-, æktaskap, danska egteskab. Lån från medellågtyska echteschap. ”Hist.: sedan 1433 (Kalmar stads tänkebok).” (SO)   ”Leva under äktenskapliga former”; enkätsvar från 32-årig man, som säger sig använda uttrycket när han talar med sin svärmor om samlag inom äktenskapet. ”Hassaniycharaberna i Afrika ha vad man kalla ’trefjärdedelsäktenskap’, som bestå däri, att hustrun är lagligen gift med mannen för tre dagar av fyra; så att hon är fullkomligt fri den fjärde, då hon må skänka en vän sin gunst.” (Nyström 1921)

Vitt äktenskap; äktenskap där samlag mellan makarna inte förekommer. ”Och jag har varit honom trogen under alla år, även när vårt äktenskap blev vitt.” (Drougge 2003) Kress (1905) har vildt äktenskap: ”Det finnes, såsom allom bekant, en medelväg mellan att vara gift och att vara ogift, nämligen att lefva i konkubinat* eller så kalladt vildt äktenskap.” Se också beblandelse, omfamning och umgänge.

äktenskaplig omfamning

se omfamning.

äktenskapliga plikten

(euf) att som äkta maka (någon enstaka gång även make) ställa upp på maken/makans sexuella krav. ”Med synnerlig hänsynslöshet och brutalitet behandla ett stort antal män sina hustrur ifråga om fordran på samlag, den s k äktenskapliga plikten; och fråga ej efter hustruns önskan eller hälsa och krafter, varigenom de grundligt förstöra all kärlek och ömhet.” (Nyström 1921)

Denna plikt gällde fordom även mannen, åtminstone om man får tro Bengtsson (1994), som berättar att franska domstolar ända fram till 1677 kunde beordra offentligt samlag inför sittande rätt i samband med äktenskapliga tvister. Visade sig mannen inte vara potent nog att fullfölja akten, hade kvinnan rätt att upplösa äktenskapet. Men uppvisade han tillräckligt stor mannakraft, lades målet ner.

Även om man i Sverige inte gick så långt som till samlag inför sittande rätt, så hade man ändå sätt att utröna om en man kunde utföra sin äktenskapliga plikt. ”Skrivelsen hade inlämnats i ett skilsmässomål till Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härads laga sommarting i Kvistrum år 1806. [...] ’Jag undertecknad har på begäran synat, besiktigat och visiterat rusthållaren Rasmus Rasmusson i Balinsdalen på sin Penis, som befinner sig i följande Situation, nämligen endast 2 1/2 tum lång och ungefärligen 1 tum i diameter, förhuden mycket tilldragen öfver Caput [huvud], Tisticula mycket små och hopkrumpen och för öfrigt Penis af mycket dålig Couleur och föga fallen för någon Erektion. Ehuru ofvan förmälte Rasmus Rasmussons Membrum Virile på två och en halv tum icke håller den af M W Consistorium utsatta mått kan jag dock icke med säkerhet förklara, att den Ad Propagationem är alldeles incapabel, hvilket härmed på aflagd ed intygas. Uddevalla den 3 mars 1806 J. O. Sandbeck Regementsfältskär vid Kongl. Bohusläns Infanteriregemente’.” (Hansson 1994)

äktenskapligt umgänge

(åld) se umgänge.

äktenskapsbrott, äktenskapsbryterska

otrohet inom äktenskapet.  NEO har ordet ”hist.: sedan 1755”. Enligt 1864 års strafflag beteckning på hor* och tvegifte*. 1937 avskaffades straffet för horsbrott och bara tvegifte kvarstod som äktenskapsbrott. 1942 överfördes tvegifte till brottsrubriceringen ”brott mot familjen” och därmed försvann termen äktenskapsbrott ur lagstiftningen. ”Faktiskt begick jag äktenskapsbrott och blodskam* med honom varje dag i mina tankar, vilket i grund och botten var lika brottsligt som jag i verkligheten hade begått synden.” (Defoe 1944/1720) "Så började min bana som äktenskapsbryterska. Elis var mig en god medtävlare. Vi betraktade varandras affärer med ett löje och kom ständigt med lustiga pikar och putz." (Burman 2021 s 164) 

äkä

(dial) säger gotlänningen om ”lössläppta” hundar, något som Rietz (1867) vill ha till att ”göra sitt tarv*”.

äldras

(euf) åldras här pga graviditet. Uppgift från man (f 1906 och från Kalix) som ger följande exempel yttrat av hans far född 1878: ”Ja, så började hon äldras, och då gifte hon sig med Simon.” (Byrman 1989)

äle

(åld so) enligt SAOB  skällsord för person, avskrap, avskum. Fsv äla; föremål för gäckeri, sv dial äl(e); lymmel, idiot.  "Sadana ett grofft beest och skogzäle, som är föga bättre än ett oskiäligt creatur." (Konung Gustaf den Förstes Registratur, utg af Riksarkivet 1-29 Sthlm 1861-1916)

älg

(sl) möta älgen; spy.

TILLBAKA TILL TOPPEN