FULA ORDBOKEN

fula ut

(dial) Bo Bergman tar upp  fula ut i sin språkspalt Ord & Uttryck (SDS 21 okt 2012) med beydelsen "beljuga, skälla ut, banna, tala illa om, framställa i ofördelaktig dager”. Vidare har han uttrycket fula ut sig; skämma ut sig med ett exempel från Marika Stiernstedts bok Kring ett äktenskap (1953): ”Jag är så rörd att jag aldrig mer ska fula ut en amerikan, hur hemskt han än går på med sitt boasting”. Bergman menar att det rör sig om ett gammalt dialekt- och vardagsord, bildat till ful. I formen fylla; orena, smutsa ner, söla är ordet känt sedan fornsvensk tid. Engelskan har motsvarande ord foul; smutsa ner, förorena, fläcka ner och vanära.

fula yrkesord

i de flesta yrken finns ett internt språk, en jargong, som är obegriplig för utomstående. I denna ordbok stöter vi t ex på knoparmoj, som är sotarnas hemliga språk, och månsing, som är västgötaknallarnas. Med hjälp av dylika hemliga språk kan man bevara yrkeshemligheter och yttra sånt som inte är för utomståendes öron. Inte sällan innehåller dessa hemliga språk många kränkande och nedsättande uttryck, med vars hjälp man utan risk för avslöjande kan prata skit om andra. Jag kan här bara ge ett litet smakprov på denna säkert mycket rika språkflora. Den läsare som har kunskap om dylika hemliga språk hoppas jag hör av sig.

Här några exempel på hur det kan låta när amerikansk sjukvårdspersonal pratar över huvudet på sina patienter. En patient som lider av lång förstoppning är F O S; Full Of Shit. En mycket smutsig patient med stark kroppsodör kallas en Reeker av reek; dålig lukt, stank. En diarrédrabbad patient lider av B D T; Back Door Trots, där trots har med trav att göra. Dylika uttryck används ytterst sällan i patientens närvaro. Och i allvarligare fall, då det rör sig om uttryck kring svårt sjuka och döende patienter, gör man det aldrig. Ord som Rose, en medvetslös patient som kommer att dö, och Trainwreck, en svårt sjuk patient som lider av flera obotliga sjukdomar samtidigt, används säkert för att lätta på det tryck och den spänning som uppstår när man har att göra med svårt sjuka människor.

En rundfråga bland svensk sjukhuspersonal om liknande uttryck ger klent resultat. Ett uttryck är S V B K; Sveda-Värk-och-Bränn-Käring, men enligt uppgiftslämnaren, en kvinnlig läkare, är det ”inte så aktuellt numer”. Kanske talar man alltid klarspråk, detta bl a av den anledning som läkaren ovan föreslår: ”Jag tror man försöker undvika kränkande uttryck — de kan slinka fram vid fel tillfälle annars.”

”SVB, Svider-värker-bränner, har medicinarna kallat denna grupp missanpassade kvinnor som otåligt trängs runt vårdapparatens olika öppningar flaggande med sina diffusa symtom. Så fort ett nytt sjukdomsbegrepp flammar upp i media är de där och vill värma sig med hjälp av påstådda allergier mot mögel, amalgam, nickel, kvalster och el. Fibromyalgi. Och utbrändhet.” (Drougge 2003)

Crafoord (2010) berättar att födande kvinnor helt respektlöst kallades paror. Detta efter uttrycket i journalerna. Så talade man t ex om 2-para eller Nullipara, om kvinnan fött två eller inga barn tidigare. ”Paran på fyran skall slussa” var signalen till att någon skulle föda.

fulamög

(sk) fågelspillning. Se även spillning och mög samt under ful.

fule worde

(eng o åld)  foul words; fula ord. Inte fullt så starkt som shit worde. Båda uttrycken medeltida.

fule, den, fulingen

 (euf) enligt Hjelmquist (1918) om djävulen. ”Fy för den fule.” Fy som i ”fy fan” eller ”fy satan”. Trots att man här tillrättavisar och avfärdar (fy) mörkrets furste, gör man sig ändå skyldig till något klandervärt och fult. Förmodligen för att det positiva i fy inte kan väga upp det negativa i fan och satan. Rietz (1867) har småländska den fule, den laje (den lede) för djefvulen och OFS har omskrivningarna fulbisse, fulhund och fulman för den onde, fan samt fän(der), fänderstyg för fan respektive fanstyg. I Folksagan i Sverige (2 s 366) heter djävulen Fuler: "Och bonden blev fasligt illa vid sig, kan en väl begripa, och undra lite på vad han, Fuler, skulle där att göra."

fulhål

(sl) anus*. Se vidare under hål.

fulhäck

(mil sl)  "avträde*. (Langenfeldt (1947) Thesleff (1912) har ”fulhäkk; (knoparmoj) avträde. Ful, med ursprungsbetydelsen rutten, stinkande, är ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska foul och tyska faul. Häck (sl) hus, rum. Carling (2005) har fulhäck, fulmoj (rom) toalett. Se även ful, fula.

fuling

(smn) kuk. ”...men mig gav hon ett så förtjusande gensvar att det fick fulingen att gunga våldsamt som masten på en galeas i full storm.” (Vásquez Diaz 2008)

full

(åld) hon är full; hon är havande.

full hand, fullt hus

(lmo) kortspelstermer. Här om person med flera könssjukdomar*.

full rulle

(sl) stånd, erektion. Jämför rulle.

fullbordad

(sym) man brukar tala om fullbordade och ofullbordade äktenskap, dvs om man gått hela vägen och haft samlag inom äktenskapet eller inte. "Enligt sentida analyser ska relationen inte ens ha varit 'fullbordad' vilket betydde att de aldrig hoppade i säng. Noga taget finns inga belägg för att Andrée var i halmen med någon alls, någonsin..."  (Fredrik Sjöberg: Polarfararen Andrée var sin tids Elon Musk. SvD 8 jan 2023) Se också under säng, sänghalm och äktenskap.

fullgrov

(euf) enligt Byrman (1989) gotländska för att vara i nionde månaden. Se även grov.

fullgådd

(euf) betecknar i t ex Medelpad ”slutet av graviditeten” och fullgången  är allmänt ålderdomligt för ”med fullgånget foster”. Uppgiften från Byrman (1989). ”Hist.: sedan 1642". (SO) ”När hon var fullgången hade hon bara lagt på sig elva kilo.” (Jong 1984)

fullmusad, fullmuse

(dial) könsmogen och manbar om flicka. Uppgift från OFS och OB.  Se även manbarhet.

fullmåne

(sym) stor rumpa*. Se även måne.

fullpattad

(dial) ko som mjölkar med alla spenar (pattar). (OFVG)

fullréttisorð

(fno) fullbötesord. Den som drabbades av ett skymford som var fullrétti hade rätt att dräpa den som yttrat det. 

fullriggare

(sl) 1 en kuk fullt riggad, i stånd. 2 bröststark kvinna.

fulmoj

(sl) Gibson (1978) har romani för avträde, toalett, medan Nilsson (1937) har samma betydelse, men menar att ordet är skånsk militärslang. Se även moj.

TILLBAKA TILL TOPPEN