(sk) mild svordom. ”Han e min sjant ente rikted klog.” Anm min sjant = minsann.

(sl) om en rad byggnader, t ex kafé, matservering, hotell men också om bordell. Används ofta nedsättande med betydelsen ”sämre ställe”. Ordet kommer av engelska shop; affär.

se schas.

(sl) prostituera sig.

(sl) knulla.

(sl) fitta. Hos Thesleff (1912). Sjatt (dial); liten, dum, enfaldig kvinna. Ett närstående ord är slattra (dial); slamsig, slarvig kvinna.

(sl) ”kräkas”  (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1912. Enligt  Kotsinas (2001) så "nämns inte ordet i någon senare uppteckning och var möjligen redan 1912 lågfrekvent eller föråldrat. Ordet antogs vara utdött".

(dial) gå på sjette;  gå på skithuset, dasset.  " I Ångermanland förekommer skitet, 'sjette' i vissa äldre talesätt eller uttryck, men i övrigt säger man skiten  även här: ta bårt n hänn sjitn, 'ta bort den här skiten/smörjan'. Från Trehörningssjö, Ångermanland anges skitet i uttrycket gå på sjette, 'gå på avträdet/dasset'." (Annika Karlholm. Dialekt - och folkminnesarkivet i Uppsala. Språktidningen nr 6/2017)

(fi) avträde på Åland.

(isl) skit. Sjitt efter mönster av engelska shit.

(fisv) prostituerad.

av sjolla som  Pred (1990) menar är ”stockholmska för hästgardessoldat eller gardessoldater i allmänhet”. Enligt samma källa är då ”sjollfnask av myndigheterna oregistrerad prostituerad i sällskap med en soldat från ett av de lokalt stationerade regementena.” Se även under fnask.

(sl) dass, toalett. Jämför tjoa.

från fornsvenska siu av samma germanska grundform som tyska sieben och engelska seven. 1 som förstärkande prefix förekommer räkneordet sju i sammansättningar som sjuhelsickes, sjuhelvittes, sjuhimla, sjujäkla, sjusabla, sjusärdeles och sjudundrande. Sju- ”hist.: sedan ca 1580”. (SO) Sju har i flera kulturer setts som ett heligt tal och därför lämpligt som  förstärkningstal i t ex  svordomar.  Detsamma gäller sjutton (se do). ”Ja e så sjuhelvittes sylten (utsvulten), så snart biter ja spik om ja inte får mat mesamma.” (Ohlmarks 2004) Även sju och själ. ”Titta, viskade Brita till Bettan. Min sju och själ får hon inte gnistor ur generalagenten.” (Bergman 1922)

Signaturen G B från Malmö berättar i brev att han ”av skåningar och även sydhallänningar fått höra flera varianter av ’min själ’, som t ex ’min sju’, ’min liv och själ’, ’min liv och sprall’ och ’min liv och kista’.” 2 (sl) ha sju; knulla. Jämför ha sex. 3 (sl) sjua; pisstråle och slå en sjua; pissa. Det sistnämnda  ”hist.: sedan 1786” enligt SO. ”När de kommit ur Sophies synfält sa Axel åt pojkarna att vänta medan han slog en sjua.” (Drougge 1996) Bo Bergman (Ord och Uttryck, SDS 10/8-2008) förklarar: ”Själv tror jag att det helt enkelt kan vara en anspelning på urinstrålens form eller rörelse: kissande män har utomhus riktat strålen hit och dit så att den (t ex i snön) ritat något som liknar siffran sju.”

Under samma rubrik har signaturen Kalle ett par andra förklaringar till uttrycket: ”Första förklaringen är att uttrycket kommer från en tidsstudiemans protokoll, där den sjunde punkten i protokollet just var att gå ifrån för att gå på toa. Andra förklaringen går ut på att uttrycket kommer från Volvos löpande band där det fanns telefoner uppsatta, och om man just slog siffran sju på denna telefon så blev man avlöst för att exempelvis gå på toaletten.”  Bergmans förklaring är nog den mest troliga inte minst då man jämför uttrycket med liknande t ex slå en vinkel, parabel eller båge. (se do)

(euf) 1 mens, menstruation. ”Han blir då het och ivrig, smeker hennes axel, kysser henne. Då säger hon att hon är sjuk. Ordet sjuk har hon uttalat på det meningsfulla sätt som kvinnor gör, när deras män bör förstå på vilket sätt de är sjuka utan att behöva fråga.” (Dagerman 1948) 2 gravid. ”Med en lågmäld formulering låter oss Agneta ana att någonting är på gång. Hon skriver att hon också blivit ’sjuk af anat’, av någonting annat.” (Milles 2015) Se även under sjukdom.

(euf)  ”den sjukdomen får öga”, som man, enligt uppgift från man (f 1924), sade i norra Östergötland om en kvinna som blivit med barn. Byrman (1989) menar att uttrycket troligen kan sättas i samband med ”att kvinnans illamående etc så småningom kommer att resultera i barn, dvs öga hänsyftar här sannolikt på barnets öga”. Jämför öga.

(dial) den onde, djävulen. Jämför gammalsjul.

(sym) kvinnans könsorgan.

(sl) sjunga i den vita mikrofonen; spy.