fula oskyldiga ord
”fina” ord i ett språk kan bli ”fula” i ett annat. Så uttalas t ex den tyske filosofen Immanuel Kants namn cunt; fitta på engelska. New Yorks förre borgmästare Edvard Koch uttalar sitt tyska namn som Kotsch, för att det inte skall förväxlas med engelskans cock; kuk. Den amerikanska firman Heinz får det inte lätt att marknadsföra sina Erin-produkter i arabisktalande länder. Där betyder erin nämligen två stora kukar. Antiförkylningspreparatet Vicks uttalas som Ficks i tysktalande länder. Det är samma ord som tyskans ficken; knulla. För att undvika en sådan förväxling marknadsförs Vicks i stället som Wicks, då tyskt w, till skillnad från v, som bekant inte uttalas som f. Hindistudenter uttrycker ofta en önskan att få studera vid Lunds universitet. Lund betyder nämligen kuk på hindi. Samtliga exempel ovan är hämtade ur Maledicta (3/2-1979).
Pippi Långstrump får heta Fifi Brindacier i Frankrike eftersom pipi betyder kiss. Inte heller Alfons Åberg går hem i Frankrike då alphonse betyder hallick. Göran Ek i Helsingfors berättar att mentula (latin); manslem ”är ett tämligen vanligt familjenamn i Finland” (över ett dussin träffar enbart i Helsingfors telefonkatalog) och ”väcker inga stötande associationer”. Värre var det för den numera avlidne finländske ambassadören med det namnet som tjänstgjorde i ett sydeuropeiskt land.
Ibland kan ett alldeles oskyldigt ord bli fult, därför att man förknippar det med något fult, främmande eller utländskt. I det viktorianska England var eskimå ett sådant ord. Eskimåer åt t ex valspäck och delade frikostigt med sig av sina döttrar och hustrur till främlingar. Bull (tjur) var långt in i vårt århundrade ett fult ord, inte minst på den amerikanska landsbygden. Anledningen var förstås att tjur var synonymt med avelsdjur. Istället användes omskrivningar som big animal och he-thing. Betydelsen manlig ko gick igen i många omskrivningar som gentleman-cow, gentleman-ox och man-cow. I en Floridatidning lär följande annons ha varit införd någon gång i början av 1900-talet: ”Upphittad — ung manlig ko. Ägaren kan höra av sig till 2020 North Hayne.” Allt enligt Maledicta.
Kuk är en arkeologisk fyndort i Papua Nya Guinea. Orten uppfördes i juli 2008 på Unescos världsarvslista. Enligt Wikipedia är "Kuks träskområden den internationellt mest kända boplatsen med en domesticering av gröda".
I DN talas det i Just Nu-spalten (23/4-1981) om människans behov av att dölja även de mest oskyldiga ting med hjälp av långa och krångliga omskrivningar. I 1700-talets Paris blev en näsduk ”ett tygstycke avsett att komma de ädlare delarna av kroppen till undsättning, då det är av nöden påkallat”. Och när Victor Hugo i en pjäs år 1830 dristade sig att kalla en näsduk för en näsduk haglade ruttna tomater över scenen och pjäsen fick skandalstämpel.
Från svensk horisont berättas i DN (15/2-1981), i en artikel kring firandet av Bellmans födelsedag (4 febr) om en viss mamsell Risell: ”Denna dam distribuerade gärna egna avskrifter av Carl-Michael Bellmans sånger i bekantskapskretsen (innan de utkommit av trycket). Men madamen var pryd, så hon ändrade alla känsliga ställen. [...] Att pigan ’klådde sitt lår’ förvandlades till det anständigare ’klådde sitt barn’, ’barm’ blev ’arm’ och ’byxor’ döptes om till ’gråa rocken’.” När svenska hamburgerkedjan Clock lanserade sin Big Clock utomlands råkade man missa en bokstav i reklamen så att Big Clock blev till Big Cock.
Smuts är inte skit överallt. Den sydafrikanske premiärministern Jan Smuts (1870—1950) behövde inte lida för sitt namn. Kuk duger som namn i Japan och Korea och som bokstavskombination i bilregistreringsskyltar överallt utom i Sverige. Så berättas under rubriken Nytt skifte i Nordkorea (SvD 26/2-1995) om O Kuk-Ryol som är nära vän och f d skolkamrat med Kim Jong Il, son och efterträdare till den ”store ledaren” Kim Il Sung.
Fart reagerar ingen på i Sverige, men väl i engelskspråkiga länder där fart betyder fjärt. En engelsman som återvänder hem efter ett Sverigebesök kan berätta för chockade och roade landsmän att intresset för fjärtar och fisar är så stort i Sverige att fenomenet fått en egen tidskrift: FART MAGAZINE. För att inte tala om den för engelsmännen absurda informationen INFART. Man kan också leka med ordet fart från andra hållet som i detta geniala dassklotter: NO FART LIMIT!
Lena Andersson berättar på Namn & Nyttsidan i DN (23/2-1994) ”att det ibland uppstår underligheter när filmtitlar översätts” och att detta inte är något ovanligt. ”Men”, fortsätter hon, ”att det kan vara lika illa att låta bli att översätta en filmtitel från ett språk till samma språk är något nytt. Amerikanska och engelska är väl samma språk, trodde man, ända tills familjefilmen Free Willy (Rädda Willy) blev omöjlig att se i England endast som dramat om en pojke som befriar en val, skriver Sunday Times. Willy är det oskyldiga namnet på en val — i USA. I England betyder det ... tja, Petter-Niklas är väl den bästa idiomatiska översättningen. Free Willy. Befria ... vadå? Inte undra på att engelsmännen har skruvat sig i generade skratt ända sedan trailern dök upp. Frågan är dock om det inte rör sig mer om engelsk ovana än språkbarriär mellan broderfolk. Sunday Times glömmer nämligen att Amerikas mest kända val i drygt 165 år har hetat, just det, Moby Dick. Dick och Willy, vad skulle Freud säga om detta.”
Landstingets fastighetsbolag locum annonserade inför julen 2001 att man valt att inte skicka ut några julkort till sina kunder. Man motiverade det hela med att ”Vi vill gärna låta så många träd som möjligt få leva — även efter jul.” Firmanamnet locum gjorde man om så att o-et förvandlades till ett hjärta. Det hela gick då med lite fantasi att utläsa som ”I love cum”, som ju på svenska betyder ”Jag älskar sperma”. Det omedvetna tilltaget slogs upp stort i svenska massmedia och det harmlösa budskapet blev rena dynamiten.
Om ett par andra svenska företag som också gjort bort sig fast utomlands berättas i artikeln Byrån som arbetar över gränserna (SvD 15/2-1995) där det talas om vikten av att ”se upp med språket vid internationellt samordnade kampanjer och anlita experter”. Annars kan det gå som när Electrolux skall marknadsföra sina dammsugare i USA med hjälp av ”Nothing sucks like an Electrolux” eller som för Åke Larsson Byggare som i samma land försöker sälja sina produkter genom att tala om att ”The Swedish beaver comes to Boston”. Nyckelorden här är förstås sucks och beaver. Om ytterligare vägledning behövs hänvisas till uppslagsorden suga och bäver.
Engelsk slang har prick (härlett från 1500-talet, men säkert äldre än så), ett ord som inget har med svenska prick (punkt) att göra, något som den svenske representanten för ett stort dataföretag smärtsamt får erfara, när han inleder sitt tal inför ca 1000 personer vid en mässa i Paris på följande sätt: ”My name is Jönsson. That is Johnson with two pricks.”
Ola Billger (Nämn ett namn... SvD 7/5-2001) menar att Hondas nya bilmodell ”kommer rimligen att byta namn innan den når Sverige. Japanerna har nämligen döpt den lilla bilen till Honda Fitta utan att kolla med kollegorna på Svenska Honda Bilimport i Malmö. De höll på att få slag.” I pressinformationen för Honda Fitta i Sverige stod bl a: ”Storleken är liten men överraskningen är stor. Honda Fitta är en daglig njutning.” Det udda bilnamnet spreds snabbt på internet, och efter en månad hade företaget bytt namn på bilen. Nu hette den Honda Fit i Japan och Honda Jazz i övriga världen.
Billger berättar vidare att Ikea i Älmhult har en databas med namn som är tabu. Detta ledde till att den oskyldiga stolen Rut fick byta namn. På engelska betyder nämligen ordet rut ”perioder av sexuell upphetsning hos däggdjur”. När den svenska spegeln Glans skulle säljas på Ikeavaruhusen i USA blev det panik och omedelbart namnbyte. Glans betyder ollon och Billger avslutar sitt kåseri med att ”då pratar vi inte om sånt som växer på träd”.
”På Brent Street i London ligger Mr Fitta Health Club. Ett gym där ägarna numera vet vad namnet betyder på svenska. Själva har de tänkt sig fitta som stavningen av ordet ’fitter’ uttalat på londondialekt, som i ’get fitter’, vilket betyder ’bli mer vältränad’.” (Höjer 2004)
Hos Mitsubishi finns en stadsjeep med namnet Pajero. Det är ett namn som i vissa delar av sydamerika betyder en man som tillfredsställer sig själv, med andra ord en runkare. Detta berättar namnskaparen Peter Eklund på Skriptor, ett företag som specialiserat sig på att ta fram namn åt företag och produkter. Han berättar också att det i Tyskland finns en tandkräm Kukident, som knappast lär introduceras under det namnet i Sverige. Och från svensk sida blir det nog svårt både att lansera mineralvattnet Loka i Finland, där det ordet betyder skitvatten och Pricks pepparkakor skulle nog knappast ha någon marknad i engelsspråkiga länder.
Hagström (2006) berättar utifrån The Urban Legends Reference Pages (www. snopes. com) och under rubriken ”Racial Rumours” om hur ”fula” främmande ord kan upplevas som vackra därför att man inte känner till deras betydelse. ”För berättelserna om flickorna Eczema och Vagina är bara två av många exempel. I andra versioner får flickan namn som Chlamydia, Latrine, Placenta eller Urea. Modern har hört någon ur sjukhuspersonalen använda ordet utan att förstå dess innebörd. I ytterligare andra fall har modern sett ett ord i en text som hon inte förstår men tycker låter vackert utifrån det felaktiga uttal hon använder; Clitoris (cla-tore-us), Gonnorrhea (gu-no-ree-ah) eller Shithead (shaw-thayd).”
I Språktidningen (nr 2/2010) säger Monica Wolf på Svensk galopp under rubriken Strikta regler ger galna namn: ”Namn som ger uttryck för extrema värderingar går bort. En gång godkände vi La Pija. Det visade sig betyda ’penis’ på spanska. Det var inte så trevligt.”
En del kraftuttryck förstärks med stora och heliga tal. Stora tal är främst hundra och tusen. Här ligger kraften just i antalet och tusan djävlar är därför kraftfullare än hundra dito. Heliga tal är sju med varianter som sjutton och sjuttsingen. Genom att använda sig av heliga tal i fel sammanhang bryter man mot ett tabu, och det är just i denna förbjudna handling som kraften ligger. Den som inte vågar missbruka heliga tal, nöjer sig med att hålla sig i närheten av det förbjudna. I stället för sjutton använder man sig av femton, sexton, arton och nitton. Arton omskrivs ibland som attan, som får extra styrka genom ljudlikheten med satan. Se vidare under svordomar.
Ett samlag där parterna är så placerade att de samtidigt kan slicka och suga varandras könsorgan kallas ibland en 69:a. Den använda sifferkombinationen visar samlagsställningen. Av samma anledning betecknar 66 och 99 ett analt samlag.
Engelskan använder sig mer av sifferkombinationer för fula ord än vad svenskan gör. Ett vanligt uttryck är number 1, som står för kissa och number 2 som står för bajsa samt mindre vanligt number 3; onani. Uttrycken används mest av och i sällskap med barn. Man kan också kombinera det fula ordets eller begreppets begynnelsebokstav med den sifferplacering denna har i alfabetet. Så kallas t ex heroin för number 8, eftersom h är åttonde bokstaven i alfabetet.
Signaturen G B (manlig pensionär) i Malmö berättar om en ful sifferkombination i Uppenbarelseboken 13:18 ”där det talas om vilddjurets tal = 666, dvs fan själv”. Och, fortsätter han: ”Herr och Fru Reagan skulle sedan de lämnat Vita Huset ha någonstans att bo. De fann då ett passande hus med adress 666 vid gatan ifråga. Det klarade inte de vidskepliga pensionärerna och efter mycket skrivande av skrivelser och andra påtryckningar kunde adressen ändras till nr 668. Händelsen återges i en tv-intervju med Maria Borelius, som sändes 5 jan 1991.” (Ronald Reagan amerikansk president 1981—1989.)
I SvD (3/11-2009) berättas om en mamma som överklagat att siffrorna 666 ingår i den nyfödda dotterns personnummer. För som mamman säger till Västerbottens-Kuriren: ”Vi tänkte mest på hennes känslor när hon blir i tonåren”. I en kommentar till nämnda bibelställe står att läsa i Bibelkommissionens översättning av Nya Testamentet (1981): ”666 Annan läsart: ’616’ — Då samma siffersumma kan räknas fram på många olika sätt, kan det inte avgöras vad detta tal syftar på. Enligt en vanlig tolkning avses kejsar Nero. Bokstäverna i hans titel och namn, skrivna på hebreiska, ger summan 666. Med den latinska formen av namnet blir det 616.”
Andra forskare menar att talet 616 inte står för Nero (kejsare 37-68 ) utan en annan despotisk kejsare nämligen Calicula (12-41).
Felix Bryk har på ett par ställen i sin Linné als sexualist (1951) en rektangel med en punkt i mitten, ett tecken Linné använde för ”urina”. I artikeln H.C. Andersens sagor ersatte erotiken (SvD 14/7-2002) heter det att ”Wullschlagers redogörelse för hans (Andersens) sexuella liv tar sig många uttryck, ända till flera gånger förekommande påpekanden, att han i sin dagbok skrev ’+’ som kod för att han onanerat, och ’ont i penis’.” I boken Sex - en politisk historia (Alfabeta-anamma RFSU 2003) berättar Ingegerd Hellgren för Mian Lodalen om sitt liv som homosexuell på 1930-talet: ”Det talades överhuvudtaget aldrig om homosexualitet på den tiden. Vi kallade heterosexuella normala. De kallade oss perversa. Vi hade kodord också. Ett betydde bög, två lesbisk och tre hetero.”
" I de dövas teckenspråk finns det, precis som i talspråk massor av svordomar. Och vissa tecken kan anses vara lika fula som svordomar, även om det inte sägs rent ut. Man kanske använder ord som anses fina, men med kroppens eller kanske framför allt ansiktets känslouttryck, visar man en annan känsla än den man tecknar." (Amanda Hajney/ Wenche Nevalainen: I hel***e heller. Idus förlag, Lerum 2022) Jfr fula fingrar.
detta med att utelämna hela eller ett visst antal bokstäver i ett s k fult ord är ett vanligt fenomen i tider då ett sjukligt moraliserande överskuggar allt, inte minst det sunda förnuftet. Vilka ord som är fula kan variera från tid till tid, liksom graden av fulhet. Fulast genom tiderna är våra vanligaste könsord: fitta, knulla och kuk. I skrift har dessa ord antingen utelämnats helt och ersatts av andra oskyldigare och inte sällan olikbetydande ord, eller så har orden streckats - - - eller ”punkterats” . . . i ”värsta” fall med någon enstaka bokstav i inledningen, t ex k... Från den amerikanska tidningen Newsday (18/7-1977) kommer följande exempel på hur långt denna streckhysteri kan gå. Det rör sig om ett utdrag ur en dialog mellan en svärande spelare och en dito domare i en amerikansk basebollmatch: Domaren Montague menade att spelaren Vail ”turned and said, - -, which I don’ t know whether it was directed at me. Then he looked at me - this time. I know it was - and said. - -. I said’ - -’you are out. He said - -. I said, See ya.” (Maledicta 1978) Tryti (1985) kallar detta punkt- och streckfenomen delatio. Strecken och punkterna motsvarar ofta, men långtifrån alltid, antalet utelämnade bokstäver. Ytterligare ett sätt är att stava eller bokstavera sig ur knipan t ex r-ö-v eller så utelämnas ett eller flera ord i ett grovt uttryck eller svordom t ex du min store (Gud) och vad ända in i (helvete).
Men hur det än bollas med bokstavs-, streck- och punktkombinationer blir resultatet bara att ordet står där än mer iögonenfallande och lockande än om det skrivits ut i sin helhet. Konstruktionen tvingar läsaren att stanna upp och tänka efter, vilket gör fixeringen vid det misshandlade ordet betydligt allvarligare än om det stått där i sin totala nakenhet och på ett naturligt sätt ingått i meningen eller sammanhanget. Ju mer ett fenomen mörkläggs och tabuiseras, desto större blir önskan hos dem som berörs av förbudet att bryta mot det.
Än idag används streck och punkter för att försöka dölja något som i och med detta bara blir tydligare. Detta är särskilt vanligt kring våra svordomar. F-n, dj-a, s-t-n och h-e är nästan lika använda i vår tid som för 100 år sedan. Och detta har inte enbart sin förklaring i den förkortningshysteri som råder idag och som Tryti (1985) bl a ger följande skämtsamma exempel på: ”p-lunken og g. p. p. (generelt pissprat), s. p. (ståpikk) og b. f. (bjønnfitte, dvs pelslue for herrer).” Vidare s. o. s.; seksuelt overspent og s. s. s.; seksuelt skrubsulten; svältfödd. Hon tar också upp svenskans p d v eller pedeve; på det viset (gravid). Ytterligare svenska exempel är p t h och p t v (se do); skräddarjargong för pitt till höger respektive vänster, här rör det sig om pittens läge i byxan.
Omskrivningar förekommer också. Ett exempel är när den amerikanske förläggaren till Norman Mailers De nakna och de döda (1948) vägrade ta med ordet fuck om det inte skrevs om till fug. Dylika ordvrängningar blir tack och lov allt ovanligare t o m i det pryda USA.
Mer skämtsamt används omskrivningar i form av s k dingbats, en sorts typografiska hänvisningstecken, som inte är av bokstavs- eller sifferkaraktär. Dessa dingbats dyker ofta upp i serietidningarnas pratbubblor och då som uttryck för någon hemsk ed: $ % &*. Antalet använda hänvisningstecken har inget att göra med det faktiska antalet överhoppade bokstäver i kraftuttrycket och läsaren kan inte heller av tecknen dra någon slutsats om vilken ed som åsyftas. Troligt är att dessa dingbats började användas först mot slutet av 1800-talet då skrivmaskinen kom i allmänt bruk.
— kortkort historik. Antiken; i Grekland hyllas nakenheten. Ett kärt och ansett motiv i konsten. Fallos är fruktbarhetssymbol och bärs omkring i väldiga processioner.
Senantiken; för de kristna är nakenhet och fallosdyrkan synd.
Renässansen; de antika idealen återuppstår. Ett exempel på detta är Michelangelos målningar i Sixtinska kapellet i Vatikanen.
1500—1600-talen; de kristna idealen vinner åter terräng. Man målar byxor på Michelangelos figurer. I de aristokratiska 1600-talssalongerna är ord som stol outtalbara med tanke på den kroppsdel som placeras där. Molière driver med sin tids moralister i bl a Tartuffe.
1700-talet; nu sätts grovkornigheten i högsätet. Mozart t ex älskar anala och sexuella skämt. Detta med att vara grov i mun har han med sig hemifrån. Så här avslutar Mozarts mor ett brev till sin man: ”adio ben mio lev sund, räck röven till mund. Jag önskar god natt, skit i sängen en klatt.” I Sverige har vi Carl Michael Bellman: ”Maka åt dig. Frun hör ju till oss alla.”
1800-talet; under den viktorianska tiden, den oskarianska i Sverige, härskar pryderiet. Man undviker ord som lakan, istället talas det om linne, för blotta omnämnandet av ordet lakan kan leda tankarna till den plats där sådana nyttjas och sen är steget inte långt till de hemskheter som kan hända både på och under sagda lakan. Vidare är inte bara ordet stol outtalbart utan stolsbenen måste även kläs in med tyg. Ett naket stolsben är nästan lika chockerande som skymten av en kvinnas vad. Nu har dock Hans Peter Duerr i sin Der Mythos vom Zivilisationsprozess (Myten om civilisationsprocessen) kommit fram till att de tygklädda stolsbenen är en myt som härrör sig från en humoristisk varning mot överdrivet pryderi i en samtida läkarbok. Ingen har dock vederlagt råden från vissa av den tidens etikettböcker där man får lära sig att aldrig erbjuda en kvinna en stol där en man just suttit. Rumpvärmen från mannen kan nämligen tas upp av kvinnans bakdel och resultera i sexuell upphetsning.
1900-talet; börjar som 1800-talet slutar. Först på 1920-talet kan kvinnan börja använda byxor, ett plagg som avslöjar kroppens konturer. Inte förrän på 1940-talet vågar kvinnor börja berätta att de är i behov av toalettbesök. Och det dröjer ända till 1960-talet innan sexvallen bryts igenom i Sverige, men då gör den det med besked. 1962 utkommer Kristina Ahlmarks bok Jungfrutro och dubbelmoral, där begreppet ”samlag för vänskaps skull” slår igenom. Två år senare arrangeras i Stockholm konferensen Sex och samhälle, mer känd under namnet ”Sexmässan”. Här kräver bl a Jacob Palme fri abort och Gabriel Romanus bättre sexualundervisning, medan Lars Ullerstam kämpar för de sexuella minoriteterna. 1965 utkommer de båda första delarna i den s k Kärleksserien (Kärlek 1 och 2) med erotiska noveller, som många menade var rena porren, och med en rad erkända författare som t ex Bengt Anderberg, Loka Ehnmark och P C Jersild. Sex år senare är så tiden mogen att ändra tryckfrihetsförordningen. Paragrafen om ”sårande av tukt och sedlighet” försvinner. Porren släpps fri och svensken är ”friast” i världen.
I den engelskspråkiga världen talas det om four-letter words, dvs ord på fyra bokstäver som cock, cunt, fuck, piss och shit, vilka av vissa människor uppfattas som fula och stötande. I amerikansk slang finns four-letter man; om valfritt fult ord. Motsvarande svenska fula ord innehåller ett något mer varierat antal bokstäver, vilket framgår av följande översättning av orden ovan: kuk, fitta, knull(a), piss(a) och skit(a). I ryskan finns en lindrig svordom Idina tri bukvi; gå till tre bokstäver. Istället för engelskans four-letter words har ryskan three-letter words som xuy och xer båda med betydelsen kuk.
Och nu har Sverige också fått sina fula trestavingar. Detta tack vare Trafiksäkerhetsverket (TSV) och de registreringsskyltar, med tre bokstäver och tre siffror, som togs i bruk på våra motorfordon 1972. Detta system vållar vissa problem. Det hemska skulle ju kunna hända, att bilisterna tilldelas skyltar med trestavingar som BAJ, FES och KUK. Detta menar TSV skulle vara att utsätta den stackars bilisten för onödigt lidande och orsaka att han eller hon blir utskrattad, uttittad och utskämd av och inför sina medbilister. För att skydda bilistens integritet har TSV gjort upp en lista på de bokstavskombinationer som inte får användas i registreringssystemet. När jag kontaktar TSV första gången i mars 1982 upptar denna lista 66 förbjudna trestavingar, utökade till 96 st år 2015. Märk då att Å, Ä och Ö inte ingår i bilistens alfabet.
Vad finns då med och vad saknas på denna lista? Den fulaste trestavingen är tydligen KUK, för den är förbjuden i en rad bokstavs- och ljudlika kombinationer som CUC, CUK, GUC, GUK, KUC, KUG, KUK och KYK. FES är olämpligt men inte FIS. Ord som ger en negativ bild av bilisten får heller inte förekomma, t ex DUM, FEG, FET, FUL, LAT och LOJ. Däremot går det an med positiva egenskaper som BRA, FIN, GOD och VIS. Talet SEX är förstås förbjudet, men så är också ETT, FEM, SJU och TRE. Kanske för att inte förväxla dem med den efterföljande sifferkombinationen. GUD får ingen vara på vägarna, inte heller GAM eller GET, medan det däremot går bra att vara både MES, STO och t o m BOV. Det är omöjligt att skönja något mönster eller någon linje i urvalet. Ta t ex förkortningarna. Vissa som FNL, KDS och LSD utgår, men inte CIA, KGB, TCO och VPK.
I ett brev från Vägverket (11/10-1999) visar det sig att listan utökats till 108 förbjudna trestavingar sedan jag förra gången kontaktade dåvarande Trafiksäkerhetsverket (1982). En annan nyhet för mig är att vissa bokstavskombinationer som tidigare tydligen varit i bruk numera är undantagna bl a BAJ, FES, FUC och GAY. Och när bokstaven S kommer upp under år 2000 ratas bl a SPY, SUG, SYT och SEX. SUG för att det kan uppfattas som något negativt i likhet med t ex SOP och SUR, medan SYF, som uppfattas ligga för nära syfilis, och SUG kan ge sexuella associationer. SEX däremot faller inte, enligt smakdomaren vid Vägverket Kjell-Åke Sjödin, på sexuell association utan på grund av att det kan missuppfattas (förväxlas med siffrorna i bilnumret). Av samma orsak utgår även FEM, SJU och TRE, Däremot saknas av någon outgrundlig orsak TVÅ och NIO på listan.
Hur görs då urvalet? I ett brev från berörda myndighet den 8 april 1982 heter det: ”I samband med att den nuvarande typen av registreringskyltar togs i bruk 1972, så gjordes en bedömning av vilka bokstavskombinationer som kunde anses olämpliga. Denna bedömning fastställdes sedan av dåvarande Bilregisternämnden. När sedan en ny 1:a bokstav i registreringsnumret togs i bruk så har registreringsavdelningens chef gjort bedömningen om olika bokstavskombinationer.” Vid sammanträde i TSV:s registeravdelning beslöts den 4 sept 1981 att svartlista bokstavskombinationerna GAY och GEY. Kanske stödde man sitt beslut på att 100 taxichaufförer i Iowa, USA 1979 vägrade att acceptera sina GAY-märkta skyltar.
I ett brev från TSV (2/2-1989) som svar på min fråga vilka restriktioner som gäller för de personliga registreringsskyltarna, meddelas att ”en bedömning av lämpligheten av en viss kombination görs från fall till fall. Hittills är det endast ett fåtal kombinationer som vållat en del funderingar hos oss. Som exempel kan nämnas POLIS, POLICE, KUNGEN. Det finns också vissa exempel på engelska som har en stötande betydelse på svenska. Som exempel kan nämnas YBSOBR (why be sober=varför vara nykter). ”Nog så oskyldiga svenska trebokstavskombinationer kan ställa till det utomlands som t ex CON (fitta) i Frankrike och FUK i England.” (Nils Haglund f 1930)
När Vägverket i mars 2005 började ge ut skyltar med begynnelsebokstaven X så bannlystes fem X-skyltar: XTC, XTZ, XXL, XXX och XUK. Men inte bara vissa bokstavskombinationer har förbjudits. I en notis i SvD (10 okt 2012) läser vi att ” bokstavskombinationen DCLXVI är inte okej att ha på sin motorcykels registreringsskylt. Det tycker Transportstyrelsen och avslår en ansökan från en Falköpingsbo [...] DCLXVI är romerska siffror för talet 666. I Bibeln omnämns det som ’odjurets tal’, och talet förknippas ofta med djävulen.” När en man i Skurup skulle förlänga sitt tillstånd för en registreringsskylt han haft sedan 2005, fick han nej av Transportstyrelsen. Enligt myndigheten anspelar den aktuella sifferkombinationen 786 på religion. Kombinationen kan kopplas till begreppet bismillah som betyder ungefär i Allahs namn. Det är också en viktig fras i koranen. ”Det som anspelar på exempelvis droger, sex och religion ska vi inte godkänna enligt vår policy,” säger Thomas Alm på Transportstyrelsen.
Sverige är ju ett mångkulturellt land. Det finns trestavingar som slinker igenom TSV:s kontroll eftersom dom inte är stötande för ett svenskt öga. Några exempel på dessa lömska trestavingar är GUS, KAR, QIJ, MUT, PUT, ZUT, PAU, BOK och GOT. Sök under respektive uppslagsord för att förstå varför en alban, en fransman, en portugis och en turk reagerar på en för oss svenskar så oskyldig trestaving.
(dial) Bo Bergman tar upp fula ut i sin språkspalt Ord & Uttryck (SDS 21 okt 2012) med beydelsen "beljuga, skälla ut, banna, tala illa om, framställa i ofördelaktig dager”. Vidare har han uttrycket fula ut sig; skämma ut sig med ett exempel från Marika Stiernstedts bok Kring ett äktenskap (1953): ”Jag är så rörd att jag aldrig mer ska fula ut en amerikan, hur hemskt han än går på med sitt boasting”. Bergman menar att det rör sig om ett gammalt dialekt- och vardagsord, bildat till ful. I formen fylla; orena, smutsa ner, söla är ordet känt sedan fornsvensk tid. Engelskan har motsvarande ord foul; smutsa ner, förorena, fläcka ner och vanära.
i de flesta yrken finns ett internt språk, en jargong, som är obegriplig för utomstående. I denna ordbok stöter vi t ex på knoparmoj, som är sotarnas hemliga språk, och månsing, som är västgötaknallarnas. Med hjälp av dylika hemliga språk kan man bevara yrkeshemligheter och yttra sånt som inte är för utomståendes öron. Inte sällan innehåller dessa hemliga språk många kränkande och nedsättande uttryck, med vars hjälp man utan risk för avslöjande kan prata skit om andra. Jag kan här bara ge ett litet smakprov på denna säkert mycket rika språkflora. Den läsare som har kunskap om dylika hemliga språk hoppas jag hör av sig.
Här några exempel på hur det kan låta när amerikansk sjukvårdspersonal pratar över huvudet på sina patienter. En patient som lider av lång förstoppning är F O S; Full Of Shit. En mycket smutsig patient med stark kroppsodör kallas en Reeker av reek; dålig lukt, stank. En diarrédrabbad patient lider av B D T; Back Door Trots, där trots har med trav att göra. Dylika uttryck används ytterst sällan i patientens närvaro. Och i allvarligare fall, då det rör sig om uttryck kring svårt sjuka och döende patienter, gör man det aldrig. Ord som Rose, en medvetslös patient som kommer att dö, och Trainwreck, en svårt sjuk patient som lider av flera obotliga sjukdomar samtidigt, används säkert för att lätta på det tryck och den spänning som uppstår när man har att göra med svårt sjuka människor.
En rundfråga bland svensk sjukhuspersonal om liknande uttryck ger klent resultat. Ett uttryck är S V B K; Sveda-Värk-och-Bränn-Käring, men enligt uppgiftslämnaren, en kvinnlig läkare, är det ”inte så aktuellt numer”. Kanske talar man alltid klarspråk, detta bl a av den anledning som läkaren ovan föreslår: ”Jag tror man försöker undvika kränkande uttryck — de kan slinka fram vid fel tillfälle annars.”
”SVB, Svider-värker-bränner, har medicinarna kallat denna grupp missanpassade kvinnor som otåligt trängs runt vårdapparatens olika öppningar flaggande med sina diffusa symtom. Så fort ett nytt sjukdomsbegrepp flammar upp i media är de där och vill värma sig med hjälp av påstådda allergier mot mögel, amalgam, nickel, kvalster och el. Fibromyalgi. Och utbrändhet.” (Drougge 2003)
Crafoord (2010) berättar att födande kvinnor helt respektlöst kallades paror. Detta efter uttrycket i journalerna. Så talade man t ex om 2-para eller Nullipara, om kvinnan fött två eller inga barn tidigare. ”Paran på fyran skall slussa” var signalen till att någon skulle föda.
(sk) fågelspillning. Se även spillning och mög samt under ful.
(eng o åld) foul words; fula ord. Inte fullt så starkt som shit worde. Båda uttrycken medeltida.
(euf) enligt Hjelmquist (1918) om djävulen. ”Fy för den fule.” Fy som i ”fy fan” eller ”fy satan”. Trots att man här tillrättavisar och avfärdar (fy) mörkrets furste, gör man sig ändå skyldig till något klandervärt och fult. Förmodligen för att det positiva i fy inte kan väga upp det negativa i fan och satan. Rietz (1867) har småländska den fule, den laje (den lede) för djefvulen och OFS har omskrivningarna fulbisse, fulhund och fulman för den onde, fan samt fän(der), fänderstyg för fan respektive fanstyg. I Folksagan i Sverige (2 s 366) heter djävulen Fuler: "Och bonden blev fasligt illa vid sig, kan en väl begripa, och undra lite på vad han, Fuler, skulle där att göra."
(sl) anus*. Se vidare under hål.
(mil sl) "avträde*. (Langenfeldt (1947) Thesleff (1912) har ”fulhäkk; (knoparmoj) avträde. Ful, med ursprungsbetydelsen rutten, stinkande, är ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska foul och tyska faul. Häck (sl) hus, rum. Carling (2005) har fulhäck, fulmoj (rom) toalett. Se även ful, fula.
(smn) kuk. ”...men mig gav hon ett så förtjusande gensvar att det fick fulingen att gunga våldsamt som masten på en galeas i full storm.” (Vásquez Diaz 2008)
(åld) hon är full; hon är havande.
(lmo) kortspelstermer. Här om person med flera könssjukdomar*.
(sl) stånd, erektion. Jämför rulle.
(sym) man brukar tala om fullbordade och ofullbordade äktenskap, dvs om man gått hela vägen och haft samlag inom äktenskapet eller inte. "Enligt sentida analyser ska relationen inte ens ha varit 'fullbordad' vilket betydde att de aldrig hoppade i säng. Noga taget finns inga belägg för att Andrée var i halmen med någon alls, någonsin..." (Fredrik Sjöberg: Polarfararen Andrée var sin tids Elon Musk. SvD 8 jan 2023) Se också under säng, sänghalm och äktenskap.
(euf) enligt Byrman (1989) gotländska för att vara i nionde månaden. Se även grov.
(euf) betecknar i t ex Medelpad ”slutet av graviditeten” och fullgången är allmänt ålderdomligt för ”med fullgånget foster”. Uppgiften från Byrman (1989). ”Hist.: sedan 1642". (SO) ”När hon var fullgången hade hon bara lagt på sig elva kilo.” (Jong 1984)
(dial) könsmogen och manbar om flicka. Uppgift från OFS och OB. Se även manbarhet.