Först på 1800-talet började vi svenskar använda papper vid dassbesök. Då hade kineserna redan torkat torrt med papper i över tusen år. Tidningar och postorderkataloger blev vanliga på dassen. Tidigare användes linnelappar, sammetstygbitar, gräs, mossa, löv, stickor och snöbollar, lite beroende på vilken samhällsklass man tillhörde. Hinduer och araber använde ofta stenar och var noga med att tvätta sig med vatten efter förrättat värv. För dem var européer barbarer som torkade torrt och på så sätt bara spred runt skiten.

På torrdassens tid var det inte ovanligt att s k enkelt folk hade en pinne, kallad rövsticka eller rövskrapa instucken i dassväggen att brukas av den som ville.  ”... förr hade man skithusstickor som man späntade och hade i en låda, och på vårarna när dom körde ut skiten på åkrarna var det som ett vårregn av skithusstickor över de bördiga och snart yppigt blomstrande markerna.” (Enquist 2008) Annars var det nog vanligast att man använde fingrarna och sen smetade av sig på väggen eller att man inte torkade sig alls.

Först mot slutet av 1800-talet började Munksjö tillverka toalettpapper. När Edet fyllde 100 år 1981 gick man ut med stora annonser där det bl a hette: ”Att tala öppet om toalettpapper anses inte ’fint’, och i de första annonserna används Rubens målning ’La toilette’ som motiv. I butikerna kan man beställa Edet Kräpp utan att använda ordet toalettpapper.” (Ur annons, 100 år med Edet, DN 22/5-1981)

Att det inte enbart är ofint att tala om toalettpapper fick Mettsä Tissue i Mariestad erfara när företaget, i samarbete med undertecknad, lanserade ett toapapper med klotter hösten 1998. Ett av klottret  på toapapperet löd: "Om Mohammeds bil inte kommer till Mecka/ får Mohammed mecka med bilen." Det blev för mycket för några  muslimer som hotade de anställda och undertecknad med repressalier om inte toalettpapperet ifråga drogs in. Metsä Tissue såg allvarligt på hotet och förstörde hela upplagan.

”Hör, vad vårt avträde säger till dem som begagnar detsamma: Du som skiter,/ Som har diarré,/ Som fjärtar,/ Som är full av träck,/ Ditt späck/ Strömmar ut/ Och sprider ut sig/ Över oss./ Smutsig,/ Träckig,/ Drypande, som du är,/ Må den helige Antonius eld bränna dig,/ Om du inte torkar alla/ Dina hål/ Som öppnat sig,/ Innan du går bort härifrån!” (Rabelais 1945/1534) Se även under svamp.

(sl) kuk. Även lång, gänglig person. Jämför fyrtorn.

(gråspråk) utträtta naturbehov, skita. Gråspråk är det hemliga språk som de älvdalska gråarna (gårdfarehandlarna) talade och som var en variant av älvdalska.

enligt uppgift från manlig pensionär (Gävle), kittlaren, tyvärr utan närmare förklaring. En gissning är att eftersom den närmast livegne torparen, i jämförelse med den fria bonden, var en fattig och eländig person, så fick han namnge den, i jämförelse med kuken, så ”ynkliga” kittlaren.

(sl) 1 kuk; form- och rörelselikhet. Ordet kommer från latinets torpedo; darrocka, darrål, fiskar som utdelar elektriska stötar. Rost i torpeden; gonorré. Även fläsktorped ett ord som dåvarande lättmatrosen Anders Ekberg (f 1939) hörde en kollega använda ombord på en ”johnsare” år 1959. ”Med ena handen bakom ryggen gnider hon den sprängfärdiga torpeden fram och tillbaka över sina renrakade blygdläppar.” (Lektyr mars 1999) 2 kondom, knullgummi. 3 en torr snabbt levererad skitkorv.

(sl) knulla. Jämför torped.

(fisv) avträde*, torrklosett*.

(sl) gör den som låser in sig på toaletten utan annan orsak än att man vill vara i fred.

(sl) impotent. Även som skällsord.

(sym) avträde*. ”Hist.: sedan 1963”. (SO) Se även dass, torrklosett och torrmugg.

(lmo) frigid*. ”Vi vet ju så väl allihop att du är så där hysterisk, Lilian, därför att du är frigid som en gammal torrdocka!” (Bjørnbœ 1967) Se även docka.

(sl) utedass. "Löss och loppor och torrfigg på gården." (Sven Hassel De giriga 1991) Se även figgan.

(sl) att lägga in en stöt på en person utan att ha alkohol i kroppen.

1 (sl) antingen ett knull utan orgasm och utlösning eller så är det fråga om grovhångel, ibland också om att kvinnan är torr i slidan. ”Maria har ont i benen och Nora i underlivet. ’Jag fattar det inte, jag är torr som papper’, säger hon beklagande.” (Andersson 2005) ”Spotta i fittan och ligg inte här och torrknulla, sa skojarn.” (Ordstäv) ”De flesta av dessa aktiviteter gick ut på att få njutning utan att beröva flickan hennes jungfrudom, eftersom detta var en stor tragedi med inte så sällan dödliga konsekvenser såväl för flickan som för mannen. Det fanns en del uppfinningar. En kallades ’pensel’, en annan ’att segla mellan de rullande klipporna’, en tredje ’torrknull’, en fjärde ’spela fiol’.” (Kallifatides 2010) ”Till henne klättrade jag in genom fönstret till pigkammaren och så låg vi där och hånglade, men hon ville aldrig släppa till fittan, så jag fick torrknulla henne och därefter hoppade jag ut genom fönstret och gick hem, bytte kalsonger och lade mig.” (Ekroth 2012) 2 enligt Don Herler, Helsingfors, är torrknull = runk i finska Österbotten.

(sym) klosett* utan spolanordning men med inbyggt uppsamlingskärl.  ”Hist.: sedan 1915”. (NEO) "Rummen saknar varmvatten och för naturbehoven är besökaren hänvisad till en torrklosett, där gamla skräpiga veckotidningar får tjänstgöra som toalettpapper." (Ragnar Åslund Svenska bordeller. Vintitj förlag 2025 s 108)  Se även torrdass, torrmugg.

se torrjuck.

(sym) en plats, ute eller inne, där avfallet samlas upp i en tunna eller annat kärl för återanvändning och inte spolas ner med hjälp av vatten. I Stockholm fanns det i början av 1900-talet som mest 92 200 torrmuggar. År 1904 hävdes det tidigare generella förbudet mot vattenklosetter och torrdassen började bytas ut, men trots det fanns det 1973, då statistiken upphörde, fortfarande 1 378 torrmuggar kvar i stan. Se även mugg, dass och torrdass.

(sl) se gnidsex.

(fisv) torrdass. Se också tupp (2).