(sk) en skvätt diarré som följer på en fjärt. ”Den du, den va gröti å rälig. Där kom nock ett skebla tunt.” (Ohlmarks 2004)

(sym) 1 fallossymbol. Schön (1996) berättar om ”icke verbala hjälpmedel” vid frieri, bl a i en 1800-talsuppteckning från Bodsjö i Jämtland: ”Hade friaren råd och tillgång hade han också rustat sig med en så kallad friarsked av silver och egendomlig form. Skeden skulle vara nedstucken i vänstra bröstfickan på rocken så att skaftet syntes något uppöver fickkanten. Var flickan villig tog hon åt fickan med skeden och frågade vad han hade där. Var hon ovillig låtsades hon icke ge akt på skeden.” Liknande fallossymboler i friarärenden var käppen och kniven. (se do) 2 köra in skeden i pastejen; om rövknull. 3 sked (sk) sket. Som i följande ord(för)växling: "Sked, fröken? Nej, det var bara jag som rapade." (gammal gästgivargårdsvits)

(sym) samlagsställning där båda parter ligger på sidan med böjda ben, den ena tätt bakom den andra — som skedar ligger i en låda. Kallas även 55-ställning. Vid en landsomfattande undersökning på nätet och Lunarstorm initierad av redaktionen för Sexspex (2004) var skeden den minst populära samlagsställningen. Endast 9% av 50 killar och 4 % bland 32 tjejer hade skeden som favoritställning. Se under rida och doggystyle. "Du får inte ligga sked med mig för det betyder att du äger mig." (Kalmér 2022 s 48)

(put) ”prostituerad kvinna som missbrukar crack (kokain)”. (Holmén 1997)

(åld) skällsord*. Swedberg (1720-t) har maledictum: smädelse, förtal. Se även maledicta.

uppkallade efter den amerikanske gynekologen Alexander Skene (1837—1900) och  är grupper av små körtlar i det kvinnliga urinrörets vägg. Anses motsvara blåshalskörteln (prostata*) hos mannen.

(sl) SAO (2013) har "när någon uttrycker sig oskuldsfullt kring sex, men visar sig vara en jävel i sängen".

(nyo) ”när en kvinna tror att hon skall komma utan att hon gör det.  Detta kan ibland störa processen men också bara vara något som passerar förbi”. (SAO 2013)

(nyo) ”när en person uttrycker sig oskuldsfullt om sex men visar sig vara en jävel i sängen”. (SAO 2013)

(sym) könsorgan. " Varken det eller det faktum att något djävulskt fyrkantigt litet föremål av det ena eller andra slaget, som hade råkat falla från Amelies sybord när det nyss välte, kunde hindra Bernard från att med hörbara stönanden och rop njuta av situationen. Icke olik en romersk centurion styrde han sitt skepp genom stormen." (Gustafsson, L 1986 s 239-40) Erotikens historia (del 2) har skepp som symbol för kvinnans könsorgan.  Se vidare sjötermer.

(sl) kuk.

(dial) skit. Enligt Rietz (1867) använt i Väster- och Östergötland om smuts och lort.  Fornnordiska skitr; träck, och uttryck som skethål; arshål och ur-sketa; häftig diarré som gör den drabbade utsketen, dvs blek och mager. Ett annat numera utdött ord för diarré är sketsjuka. En sketåkare var, enligt samma källa, en som flackade omkring och därmed visade att han var en dålig människa. Skettna var att orena. ”Jag sulle la hälsa på pastorn, men dä får la vära, för jak ä lika sketig om hännera som om föttera.” (Västgöta-Bengtsson 1993) I göteborgskan t ex  är det vanligt med sketbra, sketabra  när något är skitbra.

1 (sl) skithus, toalett.  2 rumpa, arsle.

(dial) äldre uttryck för brännässlor som växte sig stora och kraftiga utanför ett utedass och som späda kunde användas till sallad.

(dial) potta, nattkärl. Jämför äldre tyska Scheissbutte;  nattkärl, behållare i nattstol*. Bytta = kärl.

(dial) skitig, usel.  NEO har ”hist.: före 1520; fornsv. skitin, sv.dial skit(t(en, sket(t)en; till skit”. Sketen används som adjektiv och ordet är bildat till verbet skita.  

(dial) Lars-Gunnar Andersson (2021) har  betydelsen renhållningsarbetare med förklaringen: "Person som hade det föga  avundsvärda arbetet att tömma dasstunnor på utedassen och forsla skiten vidare." Se även Budapest, chokladgubbe och nattman.

(dial) Västgöta-Bengtsson (1993) har ”förargligt, retsamt ord”.

se skitränna.