sexualhygien
omfattar inte enbart den dagliga rengöringen av könsorganen och olika åtgärder för att hindra könssjukdomar från att sprida sig, utan också åtgärder för att förhindra att könslivet, och vad därtill hör, orsakar psykiska besvär. Vad som krävs är därför en objektiv och fördomsfri sexualupplysning och inte den moraliska trångsynthet som t ex Johan Wintzell beskriver i sin Sexualundervisning i folkskolan. Handledning för lärare (1943). Där berättar han om en lärarinna, som före en lektion i sexualhygien tog in nyckeln och reglade klassrummets dörr, innan hon skulle tala med flickorna om deras sexuella liv. Enligt Wintzell handlade denna lärarinna ”synnerligen oklokt”. Istället, menar han, är ”huvudregeln: tala naturligt, enkelt, sakligt, vänligt och lugnt”.
Ytterligare ett negativt exempel på olämplig undervisning i sexualhygien ger Kahn (1944): ”När barn frågar om urin och avföring får de kanske svaret att sånt talar man inte om därför att det är oaptitligt. På ett nytt varför kan svaret då bli: Naturen har i sin visdom givit dem en oaptitlig lukt och ett otrevligt utseende därför att de äro värdelösa och fulla av gifter, därför att ingen skall försöka äta dem hur hungrig han än är.”
sammanfattande om allt det som rör könslivet. ”Hist.: sedan 1919.” (SO)
(nyo) 1 knulla. Ordet återfunnet hos Khemiri (2006): ”Hon var en muslimsk oljekälloägarinna som gärna lät sig bindas och sexualiseras i triangulära hål parallellt av vita män som hon fann vid övergivna bensinstationer.” 2 ordet sexualisera innebär annars att man framhäver sexualiteten inom ett visst område, t ex översexualiserad. I den betydelsen är ordet ”hist.: sedan 1942”. (SO) Som substantiv finns sexualisering och sexualiserande.
(ytterst av latin sexus; kön). ”Hist.: sedan 1912”. (NEO) Begreppet sexualitet började användas först under andra hälften av 1800-talet om människans könsliv och könsdrift. Se vidare köttslighet. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar begreppet: ”Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med samlag; den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan, men behöver inte, vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.”
Och så här uttalar sig en prostituerad i ämnet i Pockettidningen R (4/77): ”Sexualitet förresten – vad är det? Det är väl inte en stor jävla kuk heller. Sexualitet är ju kontakt med en annan människa.”
(fisv) sexpartner.
se könsliv.
att lida av otillfredsställda sexuella behov. Belagt sedan 1952. Tyska Sexualnot.
”Hist.: sedan 1864”. (SO) Se vidare organ.
se spak.
numera samlevnadsundervisning har i Sverige idag som mål att ge eleverna biologiska, etiska och sociala aspekter på samlevnad. Här har Sverige varit ett föregångsland. Vid sekelskiftet 1900 reste Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström (1856—1949) krav på en allmän folkupplysning som rörde könslivet och dess hygien. Hon hade redan 1897 börjat föreläsa i sexualhygien för vuxna kvinnor. 1901 utkom första upplagan av hennes anatomiska väggtavlor över fortplantningsorganen, som också var avsedda för skolbruk och 1903 höll hon föredrag i ämnet på Allmänna svenska folkskollärarmötet och gav kurser för lärarinnor för att, som hon själv sade, ”klargöra behövligheten av att i ämnet hälsolära i skolan låta ingå även sexuell hygien”.
Elva år senare fanns begreppet sexualundervisning med i 1914 års seminariestadga. 1935 blev det obligatoriskt med sexualundervisning i läroverken och tjugo år senare (1955) i den dåvarande folkskolan. Idag har den tidigare koncentrationen på sexualitetens biologiska aspekter ersatts av en mångsidigare samlevnadsinformation, där det bl a talas om ’säker sex’, som inte enbart innebär förhindrandet av oönskade graviditeter utan också skydd mot t ex HIV-infektion och andra sexuellt överförbara sjukdomar.
upplysning i sådant som har med sexualfrågor att göra. ”Hist.: sedan 1939.” (SO)
(sym) begrepp myntat av professor Annie Potts vid Canterbury universitetet i Christchurch, Nya Zeeland om dem som inte enbart vägrar äta kött utan dessutom vägrar ha sex med köttätare.
allt som berör könslivet, och som avser sexualiteten. Enligt SAOB stavades ordet med ett l (1837—1906) medan den nuvarande stavningen med två l tillkom 1891. ”Hist.: sedan 1841.” (NEO) "Jag är ganska sexuell, eller jag tänker mycket på sex, gillar sex, och jag får närhet och ömhet som jag har svårt att känna i många andra situationer." (Kalmér 2024 s 298)
se könsdrift.
se impotens, frigiditet.
enligt den amerikanske sexualforskaren Alfred Kinsey (1894—1956) erkänner en tredjedel av gifta amerikaner att de varit otrogna någon gång. Men då det är svårt att få ett ärligt svar på frågan, uppskattar Kinsey att siffran 50 % är närmare sanningen. Fabricius-Møller menar att ”vi skall vara försiktiga i vår dom över otrohet. Förutsättningarna härför känner vi sällan. Män såväl som kvinnor kan vara storartade rättskaffens människor, även om de är polyerotiska*. Men jag medger gärna, att vi som otrohetens följesven ofta möter lögn och hyckleri i hemska former.” (Uppslagsbok i sex 1966)
(euf) så här beskrivs en form av denna retning hos Dahlgren (2013): ”Det är rått och kallt och arbetsdagarna är långa. Men utearbete minskar den sexuella nervretningen, anser anstaltsdirektör Gülich. Den retning som uppstår vid tramparbetet på symaskiner i kvava arbetssalar.”
tillstånd som uppstår när det sexuella begäret inte blir tillfredsställt under en tid. Varierar för olika individer. Se även spänning.
(euf) impotens. ”Otaliga män lida av sexuell svaghet, icke därför att de äro sexuellt svaga utan därför att de inbilla sig vara det. Om en man av denna typ läser det övertygande klingande prospektet för en sådan apparat (potenshöjande) och även betalar det höga priset för detta efter vetenskapens senaste forskningar konstruerade ’underverk av medicinsk teknik’ får han ett sådant förtroende till apparatens möjligheter att den verkligen hjälper honom — men det skulle också en gammal klockkedja ha gjort, om den bara varit insvept i samma blinda tro.” (Kahn 1944)
uttryck för sexuellt begär och utlöst av olika slags retningar i form av t ex dofter, synintryck, minnen, drömmar och beröring. Begäret uppstår för det mesta vid fysisk kontakt med en person av samma eller motsatt kön, som har just de retmedel som verkar stimulerande på individen ifråga. Upphetsningen är förbunden med vällust och kan, om den är tillräckligt stark, leda både till erektion och utlösning. ”Varm och våt inuti, öppen, elektrisk och matt utanpå. Det är smärtsamt att bli alltför upphetsad.” (Hite 1977) "Jag har aldrig fått orgasm av det, men jag tycker om att höra honom flämta och stöna och bli alldeles galen av upphetsning. Jag tycker om den känsla av närhet det ger, och hans upphetsning gör mig upphetsad — ljudet av hans andhämtning, känslan av hans upphetsning genom hans styva penis och hans sätt att röra sig.” (Hite 1977)