(sl) knull, knulla. Kläm, klämma med fingertopparna. Fittan nyper (klämmer) till om kuken. I uttryck som få sig ett nyp (tjuvnyp). Det senare knull mot någons vilja.  Nypa; flicka och nyplisa; lösaktig kvinna. ”Horer är väl inget för en karl. Jag måste ha en fem sex nyp innan jag är nöjd, å det där med att köra in’en å sen ta hatten å gå, det gör en bara stolligare, å det är det inte värt.” (Mailer 1982/1948) ”Män fick sig ett gratisnyp och det skedde ute i det fria och under en liberalradikal förklädnad av att vara en revolution mot antikverade sexattityder.” (Hite 1977) ”Det är väl inte helt comme il faut att hon halsar OP Andersson från drinkvagnen när ingen ser, eller att han tar sig ett nyp med Cecilia Lindqvists svulstigt fräcka piga Ida.” (Stig växer mer än texten. SvD Kultur 7/2- 2006)

(sym) litet bröst, bröstvårta. ”Först efter en lång och mycket otålig väntan kom de tillbaka iklädda den föreskrivna tävlingsdräkten, blänkande av olja, en del med uppnosiga nypon, men alla med blygt nerslagna ögon.” (Eckerbom, Kärlek 7/1997) Nyponbröst; små, spirande ungflicksbröst.

(sl) små, spirande ungflicksbröst.

(lmo) nyligen knullad eller bestigen för första gången. Se bestiga.

(måns) 1 enligt Bergman (1951) ”göra sina behov”.  Nys; strunt, smörja. 2 nysa, nysan, nyshäck; avträde, skithus. Bergman (1934) har nysa; avträde som skolslang från Umeå. Han menar att ordet ursprungligen är månsing*. Och så här skriver sagde Bergman (1929) med utgångspunkt i nysanet; anus: ”Aug. Bondeson (1854—1906): Nysa i blackerna; sk. i byksorna. I Stockholms förbrytarspråk förekommer också nys; skräp, strunt, nysi; dålig och nyshäck; klosett. Man har här att utgå från rspr. nysa som en metafor för ’fjärta’ sedermera även ’göra sina behov’.”  Langenfeldt (1947) har nysan, nyshäck; avträdet, med en stilla undran: ”nysa = stånka? Hålla för näsan?” 3 dubbelnysning; fjärt. 4 nysanet (måns) anus. Källa: W Andersson, Mölndal, född i Sexdrega 1855. ”Det man nyser med”; dvs skiter och fjärtar med.

som nyss blivit (till), som nyss hänt.  Byrman (1989) har ”i början av graviditeten”  och Gunilla Byrman har i sin tur fått uppgiften från en manlig uppgiftslämnare (f 1915).

(sl) skita.

(sl) otrogen kvinna. Se också  tjack.

(euf) fornsvenska nytia; njuta, nyttja. Här i  betydelsen nyttja någon; knulla någon, använda sig av någon. "Han tillät honom inte att umgås med henne och 'inte heller nyttja henne när han så önskade'."  (Bagerius 2017)

(euf) kuk. ”Jag tog fram hans faderliga nådeförmedlare och ville ta den i munnen.” (Salten 2009)

(euf) här omskrivning för barn. ”Hon ska få någon” enligt  kvinna (f 1928) om ”havande gift kvinna”.   (Byrman 1989)

(euf) 1 kvinnans könsorgan. ”Hon drog upp kjolarna och eftersom hon ingenting hade under såg han någonting.” 2 Från Malung kommer, enligt Byrman (1989), ”hon går med någonting (barn)”. 3 göra någonting; onanera. ”Jag kommer ihåg i sexan, då sa en tjej att hon hade gjort någonting. Det vart sådant skitsnack i klassen, alla tyckte hon var så äcklig.” (Bäckman 2006)

(euf) i överförd betydelse ’gravid’ från Malung. (Byrman 1989) Se även annorledes och således.  Det ålderdomliga älvdalska uttrycket ”O i någlund” (hon är någorlunda) anses, enligt Rietz (1867), vara ett mindre städat uttryck.

(dial o åld) Rietz (1867) har med ordet i betydelsen ”fornicare; bedrifva otukt, hora” och hemmahörande i Ydre. Se fornicatio.

(sym) liten men stickande god kuk. Även symboliskt i uttryck som nålen i nåldynan. Eller för att gå till Torgny Lindgrens Merabs skönhet (1983) och det symboliska bildspråket i följande samlagsskildringar: "Han sömmar snett och nålen hans är för klen.” Och ”Med lillvassnålen där uti sömmen hennes”.

Edenborg (1995/2007) menar att ”Det är mitt spontana intryck (efter genomläsning av hundratals gåtor) att av alla de föremål som utgör lösningar på bröllopsgåtorna [vars kvantitativa och obscena storhetstid inträffade mot slutet av 1670-talet] förekommer nålen flest gånger. Så är också analogierna mellan nålen och den manliga frodlemmen många: den har ett hål, den är styv och vass, flickor fingrar den och drar den ut och in osv.”  Se också synål.

(sym) kvinnans könsorgan. I Barockens Bröllopsgåtor (Köttets poesi 1995) Gåta för thet Ädle ok Dygdfulkomne Fruentimre, vars slutrader lyder: ”Then Jomfru såsom först kan thenna Gåtan gissa/ Hoon skal få tusens slijk’ uthi sin Nålebyssa/ Jahg är ey uthaff Gull/ Sölff/ Koppar eller Ståhl/ Teen/ Steen, Trää eller Bly/ Jahg är en K-N.” [KnappNål] Se även dyna.

(dial o åld) enligt Ihre (1766) om barnmorska i Värmland och Västergötland. Når — är här detsamma som när — och barnmorska heter följdriktigt också närkvinna, närgumma, en som hjälpte till när barnet föddes och rituellt lyfte upp det från golvet där det fötts. Se även jordemoder och jordegumma.

(euf) fick du något (nåt), dvs blev det något knulla av? Norsk slang har ”fikk du no’”? och ”blei det no’ på’ræ”? eller mer rättframt ”fikk du no’ fitte”?

(sk o svr) i helvete heller!  Jämför sju och själ.