(dial) kospillning. 

(för sl) fitta samt svordom. Därav kuz umak, kuz umu; din mammas fitta! och kuzushtak, kuzashtak; din systers fitta!

 (so) kort för knullvirke. Om allmänt lösaktig kvinna. Se också kutta och spene (2).

(dial) dö, avlida. (OFS)

(dial) liten gosse. I Fjällsjö i Ångermanland heter det, enligt uppgift från man (f 1911), ”föraktligt”, om en havande kvinna att hon ”ska ha n kvad” eller så är hon ”vä n kvad” (vid en kvadd). Det heter också ”jöra mä n kvad” (göra någon med en kvadd) och ”ställ tell kvadda” (ställa till kvaddar). Uppgift från Byrman (1989).

(sk o so) ”Du e ett svin, ditt kvalster.” (Ohlmarks 2004)

(sym) 1 fitta, enligt  28-årig man, med förklaringen ”där mannen mal sin säd”. ”I teglet i nordtyska bönders korsvirkeshus infogades ofta en åskvigg* (= fallos) och en kvarn (= vulva).” (Duerr 1998) ”Den heliga mannen stängde slussarna för att inte gjuta vatten över hennes kvarn innan han fullföljt sitt verk.” (Aretino 2008) Se även mala. 2 analogt med det ovan också om bordell.

(dial) kvartersbutelj, flaska som rymmer en kvarting. (OFS c1870). Se även potta.

se trio.

(sl) utläses kvart i tre ragg. Desperat ragg på krogen vid stängningdags vars resultat ofta ångras djupt vid uppvaknandet dagen efter.

(lmo) utläses kvart-slampa, en prostituerad för en snabbis.

(sym) könshår. Se även vigvattenkvast och sopkvast.

(sl) ”gammal prostituerad”. (Thesleff 1912) Se även ris.

se skaft.

(dial) spottloska*. (ORB)

fornsvenska qwedher enligt  Söderwall (1892) med betydelsen: "uterus, qved, lifmoder". Här om Kvinnans könsorgan, numera mest i högtidliga och poetiska sammanhang. Troligen från en indoeuropeisk rot quet; ansvällning. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Ordet finns med i våra äldsta ordböcker; qwedh (1630-t), qwed, qweder, qwid (1700-t). Enligt Stolpe (1984) är grundbetydelsen ”något som sväller”, och han menar också att ”det finns inom den germanska språkfamiljen släktingar på denna stam och rot som betyder sådana saker som svulst, tom mage, kvinnlig blygd, skrev(et), bula, testikel m m m m. Men när kved förekommer i nutida läkar- och barnmorsketerminologi så betyder det inget annat än uterus*, livmoder*.”

 I 4 Mos 25:8 heter det: ”och gick efter den Israelitiske mannen in i tältets sofrum och genomstack dem båda, den Israelitiske mannen och qvinnan ända till hennes qved.” (Bib 1900) Enligt den originelle uppsalaprofessorn Lars Roberg (1718) ”är kvedens sysla foermedelst Schoete eller Gången taga emot och betjéna mansens leem och des säd och ånga inåt leeda...”  "Den gången var jag ung och full av tillförsikt. Livet var ännu lätt, och det liv jag bar i mitt kved vägde lättare än du gör, min flicka." (Burman 2021 s 195)

(dial) Rietz (1867) om ”hafvande; gravida” i Västerbotten och Norrbotten. Rietz jämför med fornnordiska kvidugr med samma betydelse.  Kwid (dial); buk, mage. Byrman (1989) har kvedug; ’med stor mage’ och följande uttryck från Mora: ”o i så kwidon” (hon är så magig). Se även storkvedug.

(sym) I den norska författaren Kjell Askildsens Noveller (Natur och Kultur 2017) i översättning  från norskan av Ragnar Strömberg (f 1950) står på sidan 38: "För att du inte klarar av att tillfredsställa mig med din kvickekuk."  Ordet är Strömbergs eget och är, i mitt tycke, ett genialiskt uppfunnet namn på en kuk med för tidig utlösning.  Därtill har ordet en passande norsk klang. 

(sl) snabbknull. "Han: Hinner vi med en kvickis? Hon: Ja, om vi kvickar på." Se även snabbis.