(sl) 1fitta. 2 lösaktig kvinna (prostituerad). 3 kalsonger.

(sl) oralt* både homo- och hetero. Se även äta.

(sl) ha kul; om knull och när det går för någon.

 (sl) 1 testikel, testiklar*. Även kanonkula, pungkula, taskkula. ”Av tonen borde han förstå att vi slutat spela kula nu. Jag hade spelat åt mig dom två jag velat ha.” (Ehnmark, Kärlek 9/1968) ”Hon letar sig uppåt med tungan, låter den löpa längs mina ljumskar, det kittlar sanslöst skönt, hon slickar på mina kulor, tar dem försiktigt i munnen, en i sänder, suger lätt.” (Drougge 1998/2003) "Skär av honom pungkulorna, Aud, du har förtjänat det nu.” (Sæterbakken: Jag, Sauermugg. Subaltern 3/2006) 2 sperma. Få slut på kulor, ammunition, inga kulor i kanonen; ha kämpat färdigt, bli impotent. ”En glödande kula lösgjorde sej från ett ställe strax bakom roten och häftigheten i avskjutningen gjorde att jag helt enkelt inte kom mej för att dra ut, förrän halva satsen gått inne i henne.” (Häglund, Kärlek 4/1965)

3 kulor; kvinnobröst. Spela kula; leka med eller smeka en kvinnas bröst. 4 kula; klitoris. ”Lätt cirkulerade jag med långfingret över den hårda kulan.” (Lektyr okt 1999) 5 kula; bordell. Egentligen håla, lya. Ordet från lågtyska kûle med samma betydelse. 6 Byrman (1989) har med det lappländska  ”flytt över kula på na” (han har flyttat över kula på henne; gjort henne gravid) och hon jämför kula med dialektordet kyl; påse, buk. Från västgötska Tunhem kommer  ”hon har fått en kula på magen”, där uppgiftslämnaren (man f 1863) menar att det är ”allmogens språk”. 7 stjärtkula; rövhalva. ”Lyft på stjärten lite! sade han, och jag lyfte den, medan han sköt in sin vänstra hand under mig framtill och lade den högra handen på min rygg, längst ner vid stjärtkulorna som han tryckte mot bordet.” (Bjørnebœ 1967)

(sk) kulpåsen d v s pungen*.

(lmo) rörelsebeskrivande nonsensord för kuk av kul-i-vipp; något kul som vippar. ”Ögonblickligen for hans varma kulivipp in i ändhålet igen...” (Salten 1983)

(smn) fitta. Kanske av kulla (dial); kvinna, hondjur som i dalkulla. Ytterst härstammar ordet från kull, kulle. Se också morkulla.

(sym) testiklar. Se även lager.

(dial) enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) "exkrementernas utgång på fisk".

fornsvenska kulle, kolle, en bildning till kull; topp. Jämför norska kolle; rund bergstopp. 1 (sym) fitta med tonvikt på venusberget. ”Jag smekte den elegant kortklippta kullen och lät hela min hand glida in mellan hennes lår.” (Vásquez Diaz 2008) 2 kullar, rosenkullar, snökullar; kvinnobröst. ”Rosenkullarna, fars benämning på kvinnobröst, spretar åt varsitt håll och är på tok för små.” (Kallenberg 1999) ”Ett djupt mellanrum skilde de båda snökullarna åt som nu hävde sig ännu starkare efter hennes ansträngningar.” (Harris 1965/1900) 3 kullar; rövhalvor. ”...alldeles fantastiskt lagom dimensionerade kullar som bildar din nakna stjärt...” (Häglund, Kärlek 6/1966) 4 kulle; bajs, skit.

(fi) kuk. ”KänsäläJesuiten, som ledde knalit, vilket uttytt är skinnskallarna, klunkade i sig en halv flaska Granskogens sus, blev spritgalen och öppnade gylfen och ropade: ’Vill ni se kulli’? Vilket uttytt är Livets träd. TrimpaRärrä tjoade att ’inte jag, men kanske ungarna’!” (Pohjanen 2003)

(åld) om kvinnligt (rundat)  höftparti. ”Hon hoppar ur båten med en kullrig länd*.” (Bellman F E nr 33) 2 kullrig buk; har den som är havande. Se även buk.

(sym) viril kuk med fleravfyringsförmåga.

(sl) tysk kulstöterska, rysk kulstöterska; kraftig lesbian*.

(sl) kvinnobröst. Spädgris. 

(sl) pung.

(sym) underjordisk tunnel. Tanken går närmast till en fitta.  Här om kuk. ”Hennes fingrar smekte honom på låren och när han drog av sig byxorna, flämtade hon till förtjust när hon såg formen på hans kuk — en lång kulvert under den strama jockeytrosan.” (Tvillingerotik 1969)

1 (smn) kuk. Även Hans Majestät och Hans Höghet samt kung Karl och kung Karls spira.* ”Många män har svårt för att enbart kyssas, smekas och hålla om. De får stånd av sina kära partners kroppar och ändamålsenligt ska då ’kung Penis’ tillfredsställas.” (Janouch 2006) 2 rida till kungs; knulla.

skånska för ”dålig kvinna” enligt Hjelmqvist (1903) som också ger följande exempel från Lunds Dagblad (1898 nr 239): ”En från arbetsfängelset (i Malmö) lössläppt Kunigunda, hvilken med anledning af sin frihet egnat Bacchus sin dyrkan, hade af polisen anhållits.”  Kunigunda ett kvinnonamn som kan härledas från forntyska Kuni; familj, släkt och Gund; strid.