(dial) använt på Åland för smeka, både vad gäller t ex husdjur och sexuellt.

(sym) fitta. ”Jag ställde mig bredbent bakom henne och förde in min hand i slidan, kände krusbärsbusken och plockade hennes enda frukt ...” (Martin, Kärlek 1/1965) Se också buske.

(sl) fitta. Av krus; krås, bjäfs, grannlåt. Senare leden av oklart ursprung. Rietz (1867) har orden krusedulla, krusidulla ”en med mycken grannlåt utstyrd qvinna” och ”cunnus”.

(sl) 1 sperma; kukstänk efter avfyringen. 2 inget krut i kanonen; om impotens*. Se även kanon.

se gubbe.

(sl) se påse.

(sl) nedsättande och ironisk kommentar riktad till tjejer som anses ha vikt ut sig i sociala medier. Uppgift från slangopedia.se

(so) satans (djävla) kryckmongo!. Se även mongo.

1 (sl) avträde, toalett. Ändstation för järnvägslinjerna från Borlänge och Hallsberg som där ansluter sig till Norra stambanan. Bergman (1934) har med ordet som skolslang från Örebro. 2 i uttrycket klart Krylbo  som enligt slangopedia.se innebär att "när man raggar på en böna [kvinna] och märker att man får gå hela vägen [komma till, komma i säng med)."  Och vidare: "Uttrycket kommer ursprungligen från stinsen på Uppsala Central när han vinkade av tåget mot Krylbo, och allt var grönt."

(sl) 1 fitta. 2 ända, rumpa.

(dial) avträde, hemlighus*. (OFS)

 (euf) knulla. ”Vid midnattstid kröp han åter på moster, inviterad av hennes klappar och kyssar, varefter han gick ut i vagnen för att sova.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Linné (1979/1700-t) använder krypa under:  ”... mån de ej weta mycket wäl, at jag will klifwa på dem och mån de ej skulle wara nögde at krypa under om det ej wore at befara någon farlig wärkan deraf.” ”Män är totalt oärliga. Ingen skulle någonsin tala om vad han innerst inne kände — de beter sig allihop som Hugh Hefner säger åt dem att göra. Sex är mer än att bara krypa på och av.” (Hite 1977) OB har kryp på ”uttryck för samlaget”.

(sym) ett av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.

(sym) fitta.  Gravrum under koret i en kyrka. ”Med ena handen drog han upp mitt linne, med den andra styrde han sin långa, tunga och styva lem* in i min krypta.” (Chorier 1967)

(grekiska krypto; förborga, dölja och orchis; testikel) ett fenomen där ena eller båda testiklarna vid födelsen inte vandrat ned i pungen utan ligger kvar i bukhålan eller ljumskkanalen. Fenomenet benämns också retentio testis (latin retentio; hålla tillbaka och testis; testikel). Eftersom testiklarna, för att kunna producera livsdugliga spermier, måste ha en temperatur som ligger en eller ett par grader under den i bukhålan, medför tillståndet, om det blir bestående och dubbelsidigt, sterilitet. Hormonproduktionen är dock i regel normal. Operation kan bli nödvändig, och det innan två års ålder, annars kan testikeln bli permanent skadad.

(sl) rövhål*. ”Bergis får han aldrig spänna på någon tjej, och särskilt inte i krysset.” (Drougge 2001)   Skruva in den i krysset; ha analsex. Jämför dajmkryss och kors (2).

(nyo) ”när två personer ligger på rygg bredvid varandra och korsar armarna som ett kryss för att samtidigt kunna smeka varandras kön”. (SAO 2013)

(ljud) fornsvenska krysta. ”Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsspråk).” (SO) Här om att dra samman bukmusklerna för att tömma tarmen. Även i betydelsen  göra något med stor ansträngning t ex krysta fram en ursäkt, ett barn.

 fsv kraka. Ljudhärmande. Besläktat med engelska crow. Här slang för 1 Bergman (1985) ”vanlig benämning på manlig homofil”. Under rubriken ”Flerstämmig kråksång på tisdag” står det i SvD (18/5-2002) bl a att Stockholms Gaykör, som firar 20-årsjubileum, har kråkan som symbol. 2 (snor)kråka; bit av torkat snor i näsan. ”Hist.: sedan 1823.” (SO) ”Bättre en kråka i näsan än en skata* i sängen.” ”När hon hade varit inne på kontoret för att säga adjö till föreståndarinnan, hade hon känt att hon hade kråkor i näsan. [...] På grund av kråkorna hade hon inte hört på så noga, utan bara stått stilla med ansiktet för att de inte skulle falla ut. Föreståndarinnan skulle ha blivit arg på henne om de fallit ut. Och sedan skulle hennes sista minne av Siv vara att det var hon med kråkorna.” (Ut på landet. Andersen 1979) Höjer (2005) berättar om den australiensiska lungexperten professor Friedrich Bischlinger som menar att man ska äta upp snorkråkorna eftersom de är rena hälsokuren. ”När snoret når magen blir det till medicin.” Skånskan har kråga; snorgubbe i näsan. ”Sitt inte å pela krågor ve boret, ditt svin!” (Ohlmarks 2004)