kroppa
(sl) knulla kropp mot kropp. Norsk slang har å kroppe om samma sak.
(sl) kvinnobröst.
(euf) könsorgan. ”Sedan hennes sluga små fingrar letat sig in till en kroppsdel, som snabbt styvnade i hennes magiska hand, började hon äntligen sin historia.” (Swinburne 1983/ca1900) ”Alla är för goda för det, för blodlösa emotionslösa gymnastiska övningar. Det tråkar ut mig också. Det finns gränser för det antal sätt man kan skjuta kroppsdelar in i varandra.” (Liljeström 1981) ”Ack, det är synd om den, som är domnad och slö i den kroppsdel, vilken en kvinna till lust lika är ämnad som man!” (Ovidius 1925) För dessa onämnbara kroppsdelar varnar Paavo Kirkkunen (1906): ”Det är ytterst viktigt, att hvarje barn, att äfven enhvar af er inpräglar i sitt sinne, att dessa kroppsdelar aldrig onödigtvis eller tanklöst få beröras eller handteras. Man får ej tala om dem lättsinnigt eller skämta om dem.” ”Björn ler mot mig medan han fyller min villiga kroppsöppning med sin hårda kroppsdel.” (Drougge 2003)
se gurka.
(lmo) heltäckande overall, snäv klänning.
(flyg sl) tömma kroppstanken; pissa. Se även tank.
(sl) byta kroppsvätskor; knulla. ”... jag hade efter cirka femtio osmidiga sexuella halvmesyrer upplyst Kent om att vi för min del gott kunde lägga ner den kroppsvätskebaserade avdelningen av vårt samliv.” (Drougge 2003) Jämför vätska.
(sl) 1 fitta. Även hatt, mössa. Snarare för formlikhetens skull än för kruka i betydelsen feg stackare, även om den senare betydelsen går helt i linje med mängder av negativt laddade ord för kvinnans könsorgan. Enligt Langenfeldt (1947) kan kruka i betydelsen vulva räknas tillbaka till 1850-talet. Ha lingon i krukan; ha mens. ”En springa, en muff, en bäver, en bottenlös grotta, en honungskruka, en tofs, en såskopp, en pojke i en båt.” (Jong 1984) 2 ”sitsen*” hos Thesleff (1912). Kanske för krukans runda form eller för att kruka används som skällsord om en feg och rädd stackare, en som också brukar kallas arsel, arsle. 3 kvinnobröst som i danskans valleflasker, vallekrukker (valle = vassla) enligt Bom (1950) kända från 1700-talet. 4 dreja en kruka; skita.
(dial) nattstol* för barn. (OFS) Se också kruka (2).
(sl) runk, onani. Se även bulle.
(sym) kuk. Egentligen en orginell, ofta svårförståelig person. Också om krumeluriga, svårtolkade barnteckningar. Ordet är bildat av krum; krokig, böjd och lur kan vara detsamma som filur eller lurifax dvs en udda person.
(lmo) kräkas och runka samtidigt.
(dial) använt på Åland för smeka, både vad gäller t ex husdjur och sexuellt.
(sym) fitta. ”Jag ställde mig bredbent bakom henne och förde in min hand i slidan, kände krusbärsbusken och plockade hennes enda frukt ...” (Martin, Kärlek 1/1965) Se också buske.
(sl) fitta. Av krus; krås, bjäfs, grannlåt. Senare leden av oklart ursprung. Rietz (1867) har orden krusedulla, krusidulla ”en med mycken grannlåt utstyrd qvinna” och ”cunnus”.
(sl) 1 sperma; kukstänk efter avfyringen. 2 inget krut i kanonen; om impotens*. Se även kanon.
se gubbe.
(sl) se påse.
(sl) nedsättande och ironisk kommentar riktad till tjejer som anses ha vikt ut sig i sociala medier. Uppgift från slangopedia.se
(so) satans (djävla) kryckmongo!. Se även mongo.