(sym) gammal fallisk symbol som nepolitanarna bär som skydd mot onda ögat. Se också under horn.

(sym) gammal kinesisk symbol för kvinnans könsorgan. Se även jadeporten och port (1).

(för sl) kuk.

(för sl o so) prostituerad, hora.

(sl) kondom*. Jämför donga. Göran Ek, Helsingfors berättar att kordong ”hänger segslitet med i finlandssvenskan, trots att ordet språkligt sett är fel”. ”Jag frågade vad det var för fel på kordongerna och SifferEva sade att det dög med fårtarm som är en naturprodukt och lätt att göra, bara bränna igen ändan på dem och börja trampa*.” (Pohjanen 2003)  "...läkaren Anton Nyström som erbjöd 'kondonger' både för att lätta på trycket för männens sexualdrift och för att hindra spridning av veneriska sjukdomar,..." (SvD Under strecket 26/9 2022)

(kur) horunge, enligt kidish.se.

(sl) ändtarmen. Här en ordlek på den grekiska korintiska kanalen och frukten (druvan) korint. En kanal som släpper igenom vårt överflöd, varvid en del av de små korintlika klumparna har en viss förmåga att fastna i vassen vid utloppet. Se vidare under dingelbär och kanal.

(sl) 1 kuk i  Styv i korken; ståkuk. ”Vi gjorde det stående och liggande och det var ofta rätt plågsamt både för Anna och mig, när Ferdl och Franz nu ständigt fått för sig att undersöka, om det ändå inte vore möjligt att sätta in korken på rätt ställe.” (Salten 1983) E T A Hoffman berättar i sin Djävulselixiret (1815—1816) om den kissnödiga damen i diligensen som, när hon inte kan hålla sig längre, låter det forsa ut på golvet, varpå hon förklarar för sin manlige medpassagerare: ”Jag tror min butelj gått upp.” Hans svar: ”Jag tror jag i byxorna har en passande kork.” ”När leken var som trevligast hade hon dragit korken ur flaskan och ville sticka in den i luktdosan.” (Aretino 2008) Norsk slang har korketrekkeren; korkskruven för kuk. Se även dosa. 2 okorkad i betydelsen oskuld. ”År -82 var jag sexton och hade en sån panik för att fortfarande vara okorkad att jag var beredd att sära på benen för vilken svenne som helst bara det blev gjort.” (Härkönen 1991)

(sl) lukta illa.

(fsv) mnt kornute.  Söderwall (1890) har kornuta; älskarinna och  kornute; älskling, älskarinna. Vidare citatet: " tha iak imwäl mangha kornwtor haffdhe." ( H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström 1868—1870.)

en psykisk störning som yttrar sig i vaneföreställningar över förkrympningar och tillbakadragande av penis kombinerat med rädsla och panik för att vara döende. Koro återfinns t ex i den kinesiska metafysiken och kulturen och sammankopplas med tron att avvikande sex, som t ex sex med prostituerade och masturbation  och t o m utlösning under sömn, rubbar balansen mellan yin/yang som finns vid normalt sexutbyte. Resultatet av denna avvikelse visar sig i att penis krymper. Yang anses vara en vital del av mannen och om den rubbas resulterar det i en dödlig dos av koro. Uppgifterna från Vetenskap och Folkbildning (VoF).

Koro behandlas på olika sätt, beroende på kultur och orsak, t ex med psykoterapi eller med  voodoo och annan magi.  I Kina kan man t ex äta andra djurs penisar, speciellt verksamma är de från tiger, hjort och säl, och på så sätt hindra sin egen lem  från att krympa.

(för sl) 1 äppelskrutt. 2 kuk. 3 ollon*.

från grekiska chora, chorus; rum, land, område och philos; älskad, kär vän. Ett sällsynt uttryck för en äldre kvinnas sexuella dragning till en yngre.

(knoparmoj) sexuellt upptänd, kåt.

se under kåt.

(dial) skånska för dypöl, dyng- och gödselpöl.

(sl) 1 kuk. 2 (sk) gödselhög. Även korrepiss; gödselvatten. Jämför korra, kårra. 3 korren (smn); fitta. "Anledningen till ekorren är att mitt ex hade en liten rand därnere som hon kallade ekorrsvansen sen blev det ekorren och till sist korren. Min nya hade en korre som luktade lite (skämt) och då blev det skunken*.” (Morbos pappaforum.se)

1 lindrig ed eller svordom. ”Hist.: sedan 1645.” (SO) Med bl a hos Swedberg (1720-t). Används bl a för att uttrycka förvåning: Kors då!  I småländskan finns uttrycken Kårs bevars (Kors bevare oss!, Kårs i tiens hav; Kors i tidens hav) I svenskan använder man i dag mest svärord kring djävulen och helvetet, och samma är förhållandet i andra språk i protestantiska länder. I språkområden som domineras av katolicismen svär man däremot mer vid Gud, Jesus och helgon som Jungfru Maria. Samma var förhållandet när Sverige var katolskt.

En del av dessa kraftuttryck har att göra med Jesu lidande och död på korset. ”Kors” och ”Död och pina” är dylika fortfarande gångbara svordomar, liksom ”Kors i Jesu (Herrans) namn!” Även det skämtsamt förskönande ”kors i Kristinehamn!” som är en förvrängning av kors i Kristi namn. OFVG har kors i jöstrika;  kors i jesu namn. Andra liknande uttryck är kors i jösse namn, kors i jössika (jäskade, jesskola) botten. 2  kors (euf) röv- och fitthål. ”Men jag hade bara lust att slicka Dorotea över hela kroppen, försiktigt sätta tänderna i hennes kurva, där höfterna smyger sig upp och blir till midja, hålla henne sprattlande fast i korset med ena handen, bita henne i örsnibben, hålla henne bakom huvudet med den andra och låta hennes ögonfransar kittla mig på kinden och andas in hennes andedräkt.” (Brøgger 1974) Jämför kryss.

lättare form av korsett*. Av franska corselet; brynja, klänningsliv till corps; kropp. Hist.: sedan 1928. Uppgift från SO.