(åld so) "Jag ska lära dig veta hut din horridare!" Se skälling för källan.

(dial) av hors; häst, sto och pära; päron, potatis samt mög, mök; spillning, gödsel.  Rietz (1867) har skånska för hästgödsel. Han nämner även horsa-ruga; ”liten hög af spillning af häst”. Även hästpäron, då päron till formen påminner om hästskit.

(fsv) "säng  der hor begås."  (Söderwall 1888)

(sl) bordell. Jämför sjapp.

(so) hora, lättsinnig kvinna i Veinge, Halland. Se även under skaft (2).

(so) om hora, lättsinnig kvinna i Halland och Småland. Se även skinn.

folkligt för rakitis; engelska sjukan. Enligt Rietz (1867) är skäver dialekt från Skåne och Halland. Från fornnordiska skeifr; sned. Sjukdomen drabbade barn som en hora sett på.

(sl) handväska.

(so) otuktig kvinna i Blekinge och Bohuslän, sköka i Småland. Slåk (dial) otymplig kvinna, öknamn i Hälsingland. (Rietz 1867)

(so) hora, otuktig flicka i Ångermanland. Rietz (1867) har ”slöra; vara slarvig, oordentlig, vårdslös”. (Halland).

(åld) äktenskapsbrott. "Om han tager en annan man inne hos henne i horsäng och får dem sakfällda för horsmål med laga vittnen och laga dom, då ska han icke gälda böter till biskopen för hennes sak, ty hon har förverkat allt det som hon ägde i bondens bo." (Utdrag ur kyrkobalken i Östgötalagen [1200-tal])

från stigma; [negativt] socialt kännetecken. Lennartsson (2019 s 33) menar  att ordet stigma ursprungligen kommer från grekiskan. "Det betecknar märke eller sticksår, och har använts för att beskriva de kroppsliga tecken som skurits eller bränts in i huden för att varna allmänheten för den som bar märket".  ”Horstigmat påverkar alla kvinnor, inte bara de som säljer sexuella tjänster.” (Östergren 2006) ”Bland prostitutionsförespråkare och de som kallar sig för frivilliga sexarbetere används horstigma för den skam och det förtryck som drabbar dem som väljer att sälja sexuella tjänster; av stigmatisera, utpeka någon som avvikande;...” (Skaldeman 2008)

(sl) med hos Thesleff (1912). ”... medan den nydragna och storståtliga Birger Jarlsgatan på Östermalm nesligt nog fick heta Horstret på grund av de många prostituerade som huserade i cigarrbodarnas kammare eller längs den anslutande illa beryktade Lutterns gata.” (Lennartsson 2001) Av engelska street; gata.

(sl) prostitutionsstråk. Av engelska street; gata. ”Horstritan. Ganska folktomt. Där borta står Bittan och förhandlar med en torsk genom bilfönstret.” (Drougge 1998/2003)

(åld) horsbrott. "Jag går inte ur rummet förrän du bevisar att jag skulle vara något horstycke. Har du skitat ner mig får du också rena mig." (Karlsson A & A 2017 s 49) ”Rätten ålägger mannen att bevisa att hustrun begått något horestycke, vilket han lovar göra.” (Jarrick/ Söderberg 1998)

(för sl o so) prostituerad, hora.

(so) hora (Ång). Tik; hynda och om ”ovettigt fruntimmer”. (Rietz 1867)

(so o åld) om sexuellt liderlig och kåt kvinna. Enligt Rietz (1867) förekommer hortuta i Västergötland och Småland och han jämför det med tytta; gammal ogift flicka, mökärring. "Kallar man en kvinna för hortuta (hortutu), det är okvädinsord*." (Äldre Västgötalagen 1220-tal) 

(dial) horfolk. (OFVG)