drint
(dial) från Göteborg härstammar ”hon är på en bra drint” om havande kvinna och Byrman (1989) ser drint som en möjlig skämtsam förvrängning av trind; rund.
(dial) fornnordiska drit; träck, exkrementer. Engelska dirt; smörja smuts, skit. Rietz (1867) nämner drit som dialektord i Dalarna och Värmland, i Värmland står drit också för strunt, struntkarl. Redan hos Ihre (1766) finns drit med i betydelsen exkrementum*, skarn*. I Medelpad har dret samma betydelse som drit, och Hjelmqvist (1903) har Dret-Erland som skällsord från Brunskog i Värmland. Verbet drita; skita har samma spridningsområde som substantivet drit. I Dalarna finns också draita, dritå och ordet förekommer även längre söderut, t ex som dreta, drida från Bohuslän.
(sl) skit. Jämför drit, drita.
(dial) småskvätta, småpinka.
(nor) skit(hög). Skällsord, enligt slangopedia.se. Jämför skitstövel och dritt.
(sl) hårdhänt knull. ”Då jag enligt henne ’drev in den för löst’ blev hon överlägset föraktfull och sade att hon kunde charma vem hon ville som visste att ’hamra på’, så att det åtminstone beredde henne lite smärta.” (Brunner 2002)
(sl) driva ut ondskan; skita.
(sl) mest om ute- och torrdass. Ordlek kring en bänk och ett hus som används när det driver, tränger på. Se även hus.
(sl) kuk. Kanske från engelska drive; driva (in, på). ”Sicken en drivert sade en av de påsatta damerna beundrande om den Gyllenbomska staken.” (Wiklund 1999) Driver; golfklubba för långa slag.
(sl) prostituerad som driver omkring på gatorna eller i träsket.
(fra) rätt (droit) för länsherren, storgodsägaren (seigneur) till första natten. Se vidare natt, första.
(sl) kuk. Enpucklig kamel. ”Jag har så här bara lagom, men en polare från högstadiet hade en dromedar, den var fett stor och tjock som fan, såg ut som en jävla batong.” (Forssberg 2004)
(sl) dronk; kuk. Även om näsa. Därav dronka; slå eller snärta till någon eller något med könsorganet.
1 (dial) ”hon har droppat på finkakan”; som, enligt Byrman (1989), i Ångermanland står för att hon har blivit gravid. Uppgiftslämnaren (f 1915) menar att uttrycket är dialektalt och används av äldre. 2 (sl) avlida, dö. Droppa av; försvinna. 3 dropp, droppa; ha gonorré. "Vem skulle icke önska att under utövandet av en manlig idrott ådraga sig dropp?" (Boswell 1951) Se vidare könssjukdomar.
fsv drupi. Ett germanskt ord och samma som engekska drop.1 (euf) I Skåne talar man om att ”en kvinna har fått en droppe för mycket” vilket resulterat i att hon blivit gravid. Uppgift från Byrman (1989). 2 (sym) könssaft. ”Blusen var uppknäppt, kjolen uppdragen över höfterna till en rutad skrynklig valk, de långa smala benen spretade ut åt båda sidor, och det rann ett par mjölkvita droppar utefter skrevets rödblommiga ränna.” (Ahlstedt 1954) ”Jag kastade genast min ryttare ur sadeln, trots att han inte var riktigt färdig, ty då hans mentula* drogs ur min grotta, sprutade den heta droppar över mig.” (Chorier 1967) "Samlens i sverjande Knullare här/ Hvem af er skall bära Prestastafven/ Kukarna mangrant skall gå i gevär,/ Och fälla en droppe på grafven./ Sörjen dess fitta som botnlös var,/ En sådan mer i världen ej finnes qvar./ Hon ensam är större än fyra./ I nödens tima en tilflugt så rar,/ Fast något dyr til att hyra. (Grafskrift öfver fru Gruhrens, tillförne Mamsell Slottsberg 1700-talets slut)
(sym) kuk. ”Under det sista samlaget, då såsen inte riktigt ville komma fram ur hans dropprör, rörde jag mig så livligt och sköt emot så kraftigt, att det — så småningom — kom riktigt mycket.” (Chorier 1967) Se även rör (2).
(sym o lmo) läckande snopp respektive snippa. Jfr urininkontinens.
(dial) enligt Rietz (1867) ”hafvande, gravida” i Småland men även ”tung, ovig”. Jämför drösa; göra något trögt, gå långsamt och släpande.
(sl) kuk.
(dial o so) i Skåne om sexuellt liderlig och kåt kvinna.