se boom boom. 

1 (sl) ljudlig fjärt och stinkbomb; ljudlig och luktande dito.  I USA talar man om ”Our Fart” (Vår Fjärt) i samband med atombomben. Neutronbomben, den som dödar levande ting men skonar döda, beskrivs skämtsamt som S B D (Silent But Deadly); ”tyst men dödande”. ”Det fanns en kille som var fisarnas Linné i det han hade katalogiserat dem på följande sätt: 1. Bomben, en rejäl samlad detonation med stor överraskningseffekt. 2. Den krulliga, ganska ihållande, som ljudet av en tvåtaktare. 3 Den lömska, tysta men extremt illaluktande.” (Kallifatides 2010) 2 exploderande bomb; explosiv avföring. 3 (sl) bomber, atombomber, silikonbomber, hallonbomber mest om stora, snygga kvinnobröst i  ”vicka bomber hon har, rena dynamiten eller sexplosionen”. ”Jag granskade Ebbs bröst genom trikåklänningen. Ingen fara, sa jag, dina bomber skulle hålla uppe en potatissäck. Hon hade faktiskt ganska stora bröst för att vara så smal.” (Boije af Gennäs 1991) ”Jag tog av mig min tuffa jacka och såg hur kontrollanten checkade mina utstående bomber.” (Oravsky: Sex för trettioåringar. Subaltern 3/2006) Bombnedslag; attraktiv kvinna, snygging.

4 bomber och granater (euf) svordom, explosivt uttryck. "Först ut var Per Kellberg med fyra album 1960—62 (översättning av Hergé Tintins äventyr) och det var där som 'bomber och granater' förekom första gången." (Wahlberg 2020) Wahlberg vet också att berätta att uttrycket finns belagt "som svenskt kraftuttryck sedan 1791". Se även  under granat.  "SvT misshandlar oss så in i bomben". (Lasse Cronér, programledare för Dobidoo  i TV  med anledning av att hans göteborgsbaserade program, enligt honom,  missgynnas på bekostnad av stockholmsbaserade produktioner.) 

(sl) ”bajsa”. (Kotsinas 1998) ”När han bombat färdigt, drog han igång en skinnbanjo*.” (Drougge 1996)

(sl) knulla. Slangopedia.se, där uttrycket hämtats, menar att ordet teisen uttalas tajsen och är en ombildning av tiz*. Enligt samma källa  annvänds uttrycket flitigt i mindre skånska orter som Skurup. 

(euf) med bombage menas den defekt hos konservburkar som får lock och botten att svälla upp, och det som händer vid öppningen av en dylik burk kan liknas vid ett anfall av diarré.

(sl) bajsa, skita.

(lmo) ett extra lager toapapper i skålen som skydd mot stänk vid skitnedfall. Se även matta.

(sl) hängande kvinnobröst.

(sl) en sexig, attraktiv flicka/kvinna. "När jag var fem ville jag ligga med en avlägsen kusin som jag tyckte var snygg, ett superbombnedslag." (Kalmér 2024 s 84)

(svr) enligt Språktidningen (4/2018): "Den vanligaste jamaicanska svordomen återkommer om och om igen. Från början  syftar på ett tygstycke som användes som mensskydd".

är ett skyddsrum eller en bunker som tål ett bombnedslag. Även  ”absolut säker”. 1 (sl) kondom, knullgummi; skyddar mot explosion. 2 kuk som är garanterat avfyringssäker, som man bombsäkert kan lita på.

(sl) bollar, pungkulor.

(sl) kvinnobröst.

(sl) kvinnobröst. Jämför bomber.

1 preventivmedel*. ”Talmudisterna behandlade frågan, om en kvinna finge förebygga havandeskap och i Thosaphia finnes ett ställe, där det säges, att hon i vissa fall finge begagna bomull härför, eller då hon vore yngre än 12 år och förlossning vore livsfarlig eller då hon hade ett diande barn.” (Nyström 1921) Talmud är judarnas efterkanoniska samling av de skriftlärdes stadgar, lagdiskussioner och skriftutläggningar och Thosaphia eller Tosefta är hebreiska för ’tillägg’. 2 (sl) fitthår.

(sk) enligt Ohlmarks (2004) ”låtselatin”  och ”Vet du va de e forr en blomma, Bonafis luciárila? — Nääe. — A, din dumme fan, de e ju den varrsta stinkadoran i helaste blommevarrlden: Bonafis luktar illa.”

(för sl) bög, homosexuell.

(sl) av franska bonbon; gottgott. Här om kvinnobröst. Fransk slang har också bonbon; klitoris och bonbons; testiklar.

(sl) (från engelska bonding) innebär att man på en djupare nivå anknyter till varandra själsligt eller känslomässigt. Så kan t ex två vuxna bonda genom att ha sex med varandra. ” - Men du vet hur det blir när man har jobb ihop, man blir lätt lite outspoken och börjar bonda. - Du menar knyta kuk?” (Drougge 2011)