smultronbuske
(sl) fitthår. Se buske.
1 (euf) könsorgan. ”Cal sträckte ut sin hand under hennes ben och skilde försiktigt blygdläpparna med fingrarna. ’Ett smultronställe’, sade han. ’Mitt älsklingsställe’.” (MacLeverty 1984) 2 (nyo) enligt SAO (2013) ”en extra erogen zon på dig själv eller en sexpartner som bara du, eller ett fåtal, vet om. Denna punkt upptäcks oftast inte vid första sexet utan kräver erfarenhert, lyhördhet och tålamod”. Se även ställe.
(sl) små, fasta välskapta bröst. Se även tutt, tutte och smultron.
(smn) 1 fitta. 2 kuk.
(smn) fitta. Jämför murra.
(lmo) ett finessrikt och stiligt ragg eller flört.
1 lort, orenlighet. Av tyska Schmutz med samma betydelse. Möjligen besläktat med tyska Schmitz; fläck och engelska mud; gyttja. Engelska dirt är samma ord. Ursprungligen ’fuktighet, fuktig smuts’. ”Hist.: sedan 1728”. (NEO) Så här berättar Mailer (1982/1948) om hur en soldat reagerar på fiendeeld: "Hennessey ryckte till och så började han babbla — Jag måste gå och hämta dom andra. Det är viktigt, jag har råkat få lite smuts i byxorna. Han skrattade.” "Han har alltid tyckt illa om nära fysiska kontakter, liksom för övrigt även om smuts, trots alla beskyllningar för att i sina böcker vältra sig i orenligheter." (Ardelius 2009 i essän om Emile Zola)
Smuts förekommer också bildligt i begrepp som smutsiga ord och smutslitteratur och det finns som bekant också de som kallar allt som har med sex och kön att göra för smuts, och det är utifrån det betraktelsesättet man får se följande citat ur August Wistrands bok om bordellväsendet (1843): ”Denna lilla afhandling kommer att vidröra den smutsigaste af alla smutsigheter, som det menskliga samhället eger att framvisa, och måhända torde de finnas, hvilka, ledda af den gamla satsen: ju mer man rörer i smuts, desto mer luktar densamma, klandra författarens företag att hålla det för rättast att med tystnad förbigå ett sådant ämne och aldraminst derom i tryck orda.”
Hos Dagrin (1989) finns följande smutsdefinition: ”Lawrence S Kubie menar i sin artikel The fantasy of dirt (1937) att kroppen är en smutsfabrik som avsöndrar smuts från varje öppning och att allt som behövs för att förvandla något till smuts är att detta något tränger in i kroppen, om så bara för ett ögonblick, via någon av dess öppningar. Med den utgångspunkten definierar han smuts som något, vilket antingen symboliskt eller i verkligheten, avsöndras från kroppen, eller som blivit nedsmutsat genom kontakt med någon kroppsöppning.”
Olli Lagerspetz har i sin Smuts (2006) ägnat smutsen en filosofisk betraktelse och menar bl a att ”Vår avsky för smutsen uttrycker egentligen en rädsla för det djuriska i oss”. Han citerar vidare Martha Nussbaum (2002) som menar att tårar är den enda kroppsliga utsöndring som inte uppfattas som äckliga. Det smutsiga är då, enligt Nussbaum, ”lika med det äckliga, det äckliga lika med det djuriska”. Lagerspetz menar också att ”Smuts definieras ju som smuts enbart genom sin kontakt med de nersmutsade objekten”. Han redovisar också en nyligen publicerad finsk uträkning som kommer fram till att ”En människa utsöndrar varje dygn ca 50 gram smuts. Därav fett 38 gram, hud 2 gram, svett 10 gram och andra utsöndringar ett par gram.” 2 hora, enligt kidish.se som har exemplet "gå din lilla smuts, hora".
(so) för den slags ”låga” littertur som är folklig, vulgär och smutsig enligt makthavare och självpåtagna litteraturvetare och moralister. Så här skrev Alfred Hedenstierna, alias Sigurd, i Smålandsposten den 7 oktober 1896, angående Frödings diktsamling Stänk och Flikar; och främst då den åtalade dikten En Morgondröm: ”Denna hr Frödings nya bok är nämligen i hänseende sådan, att icke allenast Strindbergs ovannämnda alster [Giftas] i jämförelse därmed ter sig som snövit oskuld, utan ock författare till ’Eldiga grevinnan’, ’Opp med kardusen’ och annan beslagtagen smutslitteratur, vilka belönats med vederbörligt fängelsestraff för sina nattetid i förseglade omslag utbjudna alster, måste blekna av avund.” Se även grislitteratur. Dikten En morgondröm finns upptagen under uppslagsordet censur.
(smn) fitta. Jämför mutta.
(sym) 1 fitta. ”Jag höll tillbaka min önskan att bita henne och låta handen glida ner och smeka de fuktiga vecken i det lilla hängsmycket...” (Vázquez Diaz 2008) 2 bröst. ”Lili lade naken och liten och hårlös armarna i kors framför den hårbeklädda Teresa, som bar sina mörka bröst som orientaliska smycken. (Louÿs 2011)
(euf) Uhrström (1911) har ”prostituerad som utöfvar sin verksamhet utan att undergå den reglementerade läkarbesiktningen”. SAOB nämner smyg som ”om (icke yrkesmässig) i smyg bedriven prostitution, särsk (om ä förh) i uttr gå smyg; gå på gatan ss illegalt prostituerad (utan att vara registrerad hos sedlighetspolis)”. ”Men det är förresten rätt åt Lilian. Ty varför skall hon gå och smyga på förtjänst, när en annan skall vara ’skriven’ [...] Tänk, om polisen skulle vara konsekvent och ta’ alla ’smyg’. Det är de som sprida smittan.” (Haraldsson 1918) Se också byråflicka och apelsinflicka.
(sl) 1 avlida, dö. 2 vara otrogen; enligt Wiklund (1999) ord från Söder i Stockholm på 1940-talet.
(sl) 1 ljudlös fis som smyger från röv till näsa. ”Berit släppte ut en lång smygare, det spelade ingen roll nu när hon var ensam på byrån.” (Drougge 2011) 2 smygis; bisexuell* person. ”Jag har med andra ord inga skrupler eller fördomar gentemot vare sig smygisar, fjollor, transor eller andra homosexuella.” (Drougge 2001)
(sl) även smög*. Bög, som smyger med, inte vågar stå för sin läggning. ”... var offret en ’typisk smygbög som raggat upp en stor, stark och framför allt mycket lång och våldsbenägen stjärtgosse* som huggit ner honom bakifrån med en av hans egna köksknivar’.” (Persson 2003) ”Då fick han på långt håll syn på en smygfikus me grön toppeluva och gick dit för å se om han va aptitli eller hade nån ätbar matsäck me sä.” (Teratologen 2003) Se även bög och fikus.
(so) 1 kvinna som nobbar på dansgolvet. 2 kvinna som är flata* i smyg.
(sl) om den som döljer, smyger med sin sexuella läggning. Se även smygare.
(nyo) ”att komma utan att riktigt få till den där explosiva känslan. Det bara rycker till lite”. (SAO 2013)
(sl) ”flicka som har arbete men ändå prostituerar sig.” Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1911. ”Det ska jag säga lilla rödhättan att hon har två vägar att välja mellan, när hon kurerat sej. Söka sig till diakonissanstaltens hem för fallna kvinnor eller skriva in sig på Prostitutionsbyrån. Smygludrandet är det hur som helst slut med.” (Kallenberg 1997) Se vidare smyg och luder.
(sl) en diskret orre*.
(nyo) ”vecket mellan baksidan av låret och rumpan som leder handen till könet”. (SAO 2013)