fornsvenska käär, kiär av fornfranska cher från latinets carus;  att känna kärlek för någon. I uttryck som stört- dö- och blixtkär. ”Hist.: sedan 1420-50.” (SO) "Hon var dökär i mig medan jag inte var kapabel att bli kär, men jag ville inte såra henne och hon var skör." (Kalmér 2024  s 170)

(euf)  ”men kära nån då” som 1 % av de tillfrågade i Lars-Gunnar Anderssons undersökning Varför är det fult att svära? (1977) menade var ett svärord.

(smn) kuk. ”Han håller om hennes höfter, det är hon som vant leder in den käre, hon som stöter och kramar rytmiskt om kuken.” (Blind Date i Din geografi 2006)

(so) kvinna. Från fornsvenska kærling, isländska kerling; bildning till karl; bög, homosexuell.   "Förleden är således karl och den tidigare skrivningen kärling är den kvinnliga motsvarigheten. I den äldre närkingskan — liksom i den dåtida högsvenskan — kallades alla unge män dräng, alla flickor piga. Gift kvinna av folket hette alltid käring, var hon än aldrig så ung. Käring är ju också bildat av kär (hårt k), såsom karl också heter i den äldre närkingskan, och en ogift kvinna — alltså en som ej fått någon kär — kunde aldrig heta käring.” (Saxon 1922) Används idag mest  som nedsättande skällsord i form av skvallerkäring, satkäring och motvallskäring. "Maria Hansdotter skulle ha blivit skälld för kärring av ladufogden i samband med att hon hade sagt till ladufogden att arbetsfolket på gården skulle arbeta i överstens trädgård." (Karlsson A & A 2020 s 44)

(sk) rosengeranium. Förr tog man bort dålig luft i huset genom att ruska om bland växtens skarpluktande blad. Uppgift från Ambrius (2002).

(dial) att sätta eld på en hel ask tändstickor. Jämför käringfis. 

(dial)   "ett slags svamp, torr som fnöske och rökandes när den tryckes".  (Ordbok Över Helsing-Dialecten 1841) Jämför käringafis. 

(dial) utseende hos gravid kvinna. I ett ålderdomligt skånskt uttryck talas det om att ”någon har fått käringgrimma” och denna någon är då en gravid kvinna vars ansikte förändras så att hon ser gammal ut. Jämför grimma. Uppgift från Byrman (1989).

se horpiskor.

(sym) man som går till andras kvinnor (hustrur).

mindre, vattentät behållare. 1 (euf) potta. Se även nattkärl. ”En händelse inträffade under mina ströftåg i de Wärmländska Finnskogarna. Berättelsen därom skall befria mig från att vidare bevisa hurusom den ifrågavarande klassen [bondeklassen] icke är synnerligen renlig. Vi sofvo alla i ett och samma rum; det var ganska stort. Jag låg i en sängsoffa i ett hörn. Hvarenda morgon uppsteg husmodern — en ung, vacker, mörkhårig qvinna — i deshabillé, och satte sig på en stol framför den öppna eldstaden. Hon höll i sina armar en sex månaders liten unge, som såg ut som en hoptussad fågel. Hon ’höll fram’ denna utan att ens vårda sig om att hafva något kärl under.” (Lloyd 1979; 1871) 2 i olika former vanlig nedsättande metafor för kvinnans könsorgan, något som mannen tömmer sig i. Även om mannens könsorgan. "Kärlen, så omrörda och intensivt upphettade, kokade snart över och släckte därmed elden.” (Cleland 1964/1749) ”Den katolska moralen fordrar nämligen, att allt könsumgänge skall leda till ’ejakulation av den verkliga säden i kvinnans naturliga kärl’...” (van de Velde 1933/1953) ”Om den onaturliga njutningen som jag talade om alldeles nyss inte lyckas tända er, knulla i fittan, gärna för mig, men töm kärlet genast det blivit fyllt...” (de Sade 2009)

fornsvenska kærleker, kiärlek samma som isländska kærleikr och äldre danska kär och lek.  Söderwall (1890) har kärlek, älskog, könsdrift. Kär från fornsvenska kær samma som isländska kærr och danska kær. Ursprungligen från latinets carus. Lek fornsvenska leker; hastig rörelse, kamp, spel m m, samma som isländska leikr och danska leg. Förekommer bl a i fåglarnas parningslekar och fiskarnas fortplantningsakt.

Kärleken utgör själva fundamentet för det mänskliga sociala livets uppbyggnad och uppträder i många former och arter samt omfattar alla sinnesområden. Trots att fysiologer, psykologer och diktare lagt ner stor möda på att utforska fenomenet kärleken, förblir den en gåta. Vare sig man betecknar kärleken som ett patologiskt tillstånd, en hormonell yttring, som en stegring av affektiviteten eller som en fixering till föreställningen om begäret, kommer man inte åt dess väsen. Kärleken består av två komponenter, en fysisk och en psykisk, varvid den ena ständigt griper över på den andra och skapar psykofysiska symtom utan att en differentiering kan göras. Vissa fysiska egenskaper alstrar vissa psykiska anlag och vice versa.

En mycket omdiskuterad form av kärlek är den s k fria kärleken, sexuella förbindelser som är fria från borgerliga eller religiösa skrankor. Genom historien har det alltid funnits en minoritet som i ord och gärning motsatt sig de allmänt borgerliga och religiösa reglerna. I västvärldens samhällen erkändes sexualiteten endast när den inom äktenskapets ramar sörjde för släktets fortbestånd. I vår s k upplysta tid är den fria kärleken mer allmänt accepterad, men det var inte länge sedan röster som doktor Henrik Bergs hördes i debatten kring fenomenet: ”Ser man efter hvad som döljer sig under de vackra talesätten, finner man att ’fri kärlek’ i våra dagar är precis samma sak som den alltid varit: könsumgänge utanför äktenskapet. Man har användt andra ord för att beteckna saken såsom osedlighet, köttets evangelium och liderlighet. I bibeln och katekesen kallas saken för hor.” (1909)

”Hon vet nog vad de gör: de leker ’kärleken’. Det är den lek de vuxna tycker bäst om.” (Säfve 2002) ”Det är byteshandel, precis som min mor säger. Män ger kärlek i utbyte mot sex, och kvinnor ger sex i utbyte mot kärlek.” (Hite 1977) Raggningsreplik: Tror du på kärlek vid första ögonkastet, eller ska jag gå förbi en gång till?

(euf) samlag. ”Jag gick därför till ett ställe där jag kunde köpa kärlekens fröjder för pengar, men med avsky vände jag mig bort.” (Casanova 1936/1700-t)

(euf) fitta. ”Trevande med sina heta, små händer/ söker sej ner till hans styvnande lem/ och sedan skötet emot honom vänder/ och för den in uti kärlekens hem.” (Uvén 1967) Se även hem.

ofta kortare sexuellt förhållande. ”Hist.: sedan 1771.” (SO)  "Jag bad att få veta, om hon haft några kärleksaffärer sedan hon skildes från sin make." (Boswell 1951) Se affär.

(euf) samlag. ”Hist.: sedan ca 1820”. (NEO) ”Kammarjungfruarna, som med hungriga och häpna ögon beskådat denna väldiga kärleksakt, såg på varandra. Det var alltså så det skulle knullas?” (Jussopov 1983/1920-t)  ”... eftersom Kock inte vedergällt henne för de kärleksakter hon givit honom...” (Helgesson 2003) Jämför akt.

se altare.

se batong.

se venusberg.