våtmark
(sym) kvinnligt könsorgan. ”...och skulle precis gå ner i hennes våtmarker, undersöka henne med tungan, smaka på henne, dricka av henne, när hon frågade vad han höll på med.” (Drougge 2011) Vid säsongsavslutningen av Allsång på Skansen den 16 augusti 2022 rusade två miljöaktivister upp på Sollidens scen och vecklade upp en banderoll med budskapet: "Återställ våtmarker!" Detta skedde under Tommy Körbergs (f 1948) framträdande och enligt Nyheter Idag skulle han då ha sagt; Jag läste bara våtmarker och då fick jag ett helt annat ord i huvudet, som jag inte tänker säga nu, för det får man inte nuförtiden." Se också mark, marker.
se wet, wetsex.
(sl) fitta. Se även ängsmark och fitta.
(dial) ligge å vä se; bli med barn. (ORB) Se också under ligga (2).
(sl) död.
(sym) kallas den som väcker sin partner för ett tidigt morgonknull.
fornsvenska wedher; "väder, väderspänning, luft i inälfvorna". (Söderwall 1912) Ett gemensamt germanskt ord ursprungligen ’blåsande luft’. 1 (euf) släppa väder; fisa, fjärta. "swänzk kwmyn fordriffer ont wäder oc blest i magha." (Läke- och Örteböcker. Utg. af G.E. Klemming 1883—1886.) ”Jag var tvungen att släppa väder försiktigt vid bardisken. Jag var ensam. Lukten kom som en våg och det luktade ruttet.” (Pohjanen 1992) ”Från det ögonblicket behärskade jag mig inte längre, inga ord kan uttrycka det behov av att släppa väder som drogen jag hade svalt gav mig, och den hänförde mannen drog in fisarna ömsom genom munnen ömsom genom näsan.” (de Sade 2005/1785)
”Det finns de som befaller att en yngling skall klämma samman sina länder för att hålla inne bukens väder, men detta får inte göras, så att han därigenom förorsakar sig någon krankhet. Om han kan gå avsides, bör han göra detta, annars må han det med hosta överhölja.” (Den nederländske humanisten Erasmus Rotterdamus [1469-1536] råd till unga.) 2 (euf) spana in vädret; pissa. ”Efter en stund blev Ivar lite trång och omtalade diskret att han var tvungen att gå ut ett tag och ’spana in hur vädret verkade’.” (O’Månsson 1967)
finns med hos Swedberg (1720-tal). Sjuk av väder. Se väder (1).
(sl) väder som, då det avgår från baken, låter som ett skott. Danskan har tabe vejret. (Bom 1950) Se även släppa väder.
(euf) en gasfylld buk och tarm drabbas av spänningar som bara kan upplösas genom att man låter vädret ha sin gång. Väderspänd ”hist.: sedan 1783” och väderspänning ”hist.: sedan 1782”. Båda uppgifterna från SO. Jämför väder. "Trots denna varning [att äta så lite som möjligt] förtärde hon likväl inte mindre än sexton tunnor, två kannor och sex pottor. Inte var det underligt att hon fick väderspänningar av slikt.” (Rabelais 1945/1534) ”Jag låg tidigt vaknad på min madrass medan Sofiane råmade sina snarkningar och Omar släppte väderspänning.” (Khemiri 2006) ORB har verstinn om samma fenomen.
väderspänd som bl a i det västgötska värstinner. OFVG har väderstinn; (om ko).
(sl) lägga snäckan i vädret, lägga nosen i vädret; dö. Enligt Wiklund (1999) uttryck från Söder i Stockholm på 1940-t. Mer allmänt lägga näsan i vädret, ligga med näsan i vädret.
(dial) brunstig (om tacka). (OFVG) Vädur; handjur av får.
(dial) baggtestikel. (OFVG) Se även kodd.
(dial) baggpenis. (OFVG) Se även mige och pick.
1 (euf) vara på sådana vägar; vara gravid. Enligt Hertha (4/83) ”ett omskrivande, förskönande och positivt uttryck”. OFS har ”på andra vägar” med förklaringen ”möjl. ursprung om följd av förbindelse utom äktenskapet”. Byrman (1989) har en rad graviditetsuttryck där ordet väg ingår. Om kvinnan inte ”är på väg”, är hon ”på andra vägar” eller ”på/från/i de vägarna”. Hon kan också ”vara på den vägen” och ”vara på bra/god väg”. Vidare kan hon vara ”långt på väg”, ”på sådana vägar” eller ”på väg att rädda släktens fortbestånd för framtiden”.
Schön (1996) meddelar från Horred (Vgl) att ”om kvinnfolken hade vitlök på sig vid nattesjå, så blev de inte på goda vägar”. 2 (euf) gå hela vägen; ända till samlag. Även ens mans väg till ena pigo (1703 års bibel Ords. 30:18 f). Samma avsnitt i Bibel 2000 ”och mannens väg i kvinnan”. Syftar troligen på samlaget och avlandets mysterium. ”Tre ting övergår mitt förstånd,/ fyra kan jag inte fatta:/ örnens väg över himlen,/ ormens väg över klippan,/ skeppets väg över havet/ och mannens väg i kvinnan.” (Bibel 2000) 3 förbjudna vägen; rövhålet. ”Men hennes ungdom, hennes hälsa och verkan av något välgörande läkemedel gjorde det snart möjligt för hertigen att på nytt använda den förbjudna vägen och den olyckliga Constance, tvingad att vänja sig vid detta dagliga straff som inte var det enda, tillfrisknade fullständigt och vande sig vid allt.” (de Sade 2005/1785) ”Och nu stod bägge vägarna öppna, de som tjänar bägge sorternas kärlek. Den ena legitim och ärbar, den andra avskydd och oren.” (Chorier 1967) 4 (sym) köra på fel sida av vägen; vara homofil*.
(sym) 1 kvinnobröst. 2 vägbula; fitta enligt vadkallasfittan.se. Se även under bula, bulor.
(so) i uttrycket vitmenade vägg . Aposteln Paulus står inför rätta och svär åt domaren: "Men Paulus sade till honom: Gud skall slå dig, din vitmenade vägg! Du sitter här för att döma mig, men mot lagen befaller du dem att slå mig." Detta berättar Hanna Wallsten i artikeln Så fick jag Gud att lätta! (Språktidningen 4/2020) Hon berättar också att en vitmenad vägg är en "nyputsad intetsägande yta som ännu inte bär spår av liv". Se även under ve.
(sl) knull med ena partnern stående mot en vägg.
(sl) enligt Thorén (2015) ”penis”. Se också kniv.