Byrman (1989) har ”möjl stråle, här omskr för sädesavgång”, som i  'han har gett en vårmstrit', innebär bl a i Kalix att han gjort en kvinna med barn.

(sl) kuk. Ursprungligen en  friterad kinesisk tunnbrödsrulle fylld med t ex fläskkött och grönsaker. Se även rulle.

(dial) enligt Lundblad/Josefsson (2021)  står uttrycken för "vår Herres träd; Herre Gud, för Guds skull, gubevars; bevars, kära nån, minsann, min sju*. Och från samma källa: "Vi sa la ella påskell, vassarra tricken [vårs herra träd]! Vi ska väl elda påskbrasa, för Guds skull!"   Träd = Kors.

(lmo) kallas det när någon med tungan stimulerar sin partner  i och runt rövhålet.

mörkt hudparti runt bröstvårta*.  ”Hist.: sedan 1836”. (NEO) Röstades fram som svenskans fulaste ord i tv-programmet Värsta språket (21/11-2002). Märkligt är att bara ett par köns-, sex- och skällsord förekommer på tio i topplistan, nämligen subba och vulva. Listan i sin helhet: 1) vårtgård, 2) subba, 3) vulva, 4) ordbajsare, 5) tuppjuck (slang för fyllslag, bli arg eller galen och svimma), 6) brutta, 7) räkfrossa, 8) avgångsvederlag, 9) raffset och 10) dyngsur.” ”Å dom gräla på hon, å bet hon i vårtgårdarna.” (Teratologen 2003) ”Vi är dom som aldrig kommer acceptera ett språk som är konstruerat för att sålla ut oss (och som dessutom kallar bröstens vackraste del för vårtgårdar)”. (Khemiri 2006)

I en liknande isländsk omröstning 2014 blev, enligt Språktidningen maj 2014, geirvarta; bröstvårta det fulaste ordet. Ordet har släktskap med norskans geirvorta och svenskans genvårta, båda utdöda sedan länge. Det är geir som både kan betyda ’spjut’ och ’liten udde, som är orsaken till geirvartas dåliga rykte. De flesta associerar nämligen ordet till förnamnet Geir. Så hette nämligen statsministern med efternamnet Harde när Island på hösten 2008 drabbades av en finanskrasch.

fsv vater. Ett germanskt ord och till samma rot som vatten.  Sägs sexuellt upptänd kvinna bli. ”Ibland blir jag också så våt (vid samlag) att jag inte kan känna något. Då upplever jag mig som mottagare och inte som deltagare.” (Hite 1977) ”Eftersom kvinnor som är kåta förväntas vara våta, blöta av upphetsning.” (En doftande strandäng. Ottar 4/97) ”Hon var så våt så jag gled in i henne utan något motstånd alls.” (Persson: Flickan med brevlådan i Subaltern 3/2006.)

(euf) fitta. Se också sommaräng.

(euf) engelska wet dream (sedan mitten av 1800-t) namn på de pollutioner* som ofta uppträder i samband med nattliga erektioner i synnerhet vid lång avhållsamhet. En normal tonåring får stånd fyra gånger per natt och en våt dröm i genomsnitt var tredje vecka. I svenskan började ordet bli mer allmänt först på 1970-talet. Även kvinnan kan få utlösning under sömnen, något som yttrar sig i att vätska avsöndras från slemkörtlarna kring slidan. ”Enligt Kinsey, Pomeroy och Martin har 83 % av männen, som passerat puberteten, haft ejakulation i sömnen åtminstone en gång i livet.” (Beach/Ford 1952) ”Och sedan tänkte jag på den ena efter den andra — alla dem som jag av ett eller annat skäl lagt på minnet — tills jag föll i en sund sömn och mitt i detta hade en våt dröm.” (Miller 1956)  Se även drömfitta och nattlig sädesavgång. Också bildligt om ’önskedröm, het önskan’.

kyssar där både läppar och tunga är inblandade vilket ger ökad sexuell stimulering inte minst tack vare den saliv som avsöndras.

(sl) fitta. Se också gård.

(sl) fitta. Jämför kammare.

(sym) kvinnligt könsorgan. ”...och skulle precis gå ner i hennes våtmarker, undersöka henne med tungan, smaka på henne, dricka av henne, när hon frågade vad han höll på med.” (Drougge 2011) Vid säsongsavslutningen av Allsång på Skansen den 16 augusti 2022 rusade två miljöaktivister upp på Sollidens scen och vecklade upp en banderoll med budskapet: "Återställ våtmarker!" Detta skedde under Tommy Körbergs (f 1948) framträdande och enligt Nyheter Idag skulle han då ha sagt; Jag läste bara våtmarker och då fick jag ett helt annat ord i huvudet, som jag inte tänker säga nu, för det får man inte nuförtiden."   Se också mark, marker.

se wet, wetsex.

(sl) fitta. Se även ängsmark och fitta.

(dial)  ligge å vä se; bli med barn. (ORB) Se också under ligga (2).

(sl) död.

(sym) kallas den som väcker sin partner för ett tidigt morgonknull.

fornsvenska wedher; "väder, väderspänning, luft i inälfvorna". (Söderwall 1912) Ett gemensamt germanskt ord ursprungligen ’blåsande luft’. 1 (euf)  släppa väder; fisa, fjärta. "swänzk kwmyn fordriffer ont wäder oc blest i magha." (Läke- och Örteböcker. Utg. af G.E. Klemming 1883—1886.) ”Jag var tvungen att släppa väder försiktigt vid bardisken. Jag var ensam. Lukten kom som en våg och det luktade ruttet.” (Pohjanen 1992) ”Från det ögonblicket behärskade jag mig inte längre, inga ord kan uttrycka det behov av att släppa väder som drogen jag hade svalt gav mig, och den hänförde mannen drog in fisarna ömsom genom munnen ömsom genom näsan.” (de Sade 2005/1785)

”Det finns de som befaller att en yngling skall klämma samman sina länder för att hålla inne bukens väder, men detta får inte göras, så att han därigenom förorsakar sig någon krankhet. Om han kan gå avsides, bör han göra detta, annars må han det med hosta överhölja.” (Den nederländske humanisten Erasmus Rotterdamus [1469-1536] råd till unga.) 2 (euf) spana in vädret; pissa. ”Efter en stund blev Ivar lite trång och omtalade diskret att han var tvungen att gå ut ett tag och ’spana in hur vädret verkade’.” (O’Månsson 1967)

finns med hos Swedberg (1720-tal). Sjuk av väder. Se väder (1).