pizda
(för sl) fitta. I ryskan är pizdá i samma klass som vårt fitta.
(sl) kräkas, spy i lägga en pizza. ”Vid toaletterna var det kö. Jag blinkade några gånger och lyckades få tårarna att gå tillbaka, men jag kände mig färdig att lägga en pizza vilken sekund som helst.” (Boije af Gennäs 1991) ”Om du druckit för mycket så lägger du en pizza på honom.” (Delany 2009)
(eng) tjurpenis.
(sl) knulla. Rietz (1867) har dialektorden pjallta*, pjällta för ’coire’. Kanske har orden något att göra med pjalt; stackare, trashank, och pjallta; slö kvinna. Det uddljudande pj- uttrycker en föraktfull, nedsättande mening, något som ofta drabbar könsord.
1 (no) fitta. 2 (so) om kvinna.
1 (sl) knulla. Kanske en ”förskönande” omskrivning av jucka eller en påbyggnad av samma ord enligt följande mönster: jucka på = p(å)jucka = pjucka. Pjuk, pjukk (dial); topp, kulle, hövolm. 2 (ljud) spy.
(dial) till pjuk; upphöjning. I Våmhus i Dalarna heter det ”hon är pjukun” om en kvinna som är gravid. (Byrman 1989)
(sl) använda naglarna vid smekning något som kan resultera i orgasm.
(euf) kuk. Tyngre eldvapen eller prydnadsföremål. ”Jag hänvisade till en viss pjäs hos herrarna, som alltid brukar intressera och roa damerna, även de mest kräsna.” (Swinburne 1983/ca1900) ”Mamsellens vril* är som spetsglasets övre del,/ Och Korpelas pjäs blir styv och stel.” (Pohjanen 2003) ”Från badet, Flaccus, en applåd du hör skalla/ Det Maro är, som visar pjäsen för alla.” (Martialis: Epigrammata 9:33) Snygg pjäs; vacker, stilig flicka.
(sl) knulla.
(dial o ljud) Rietz (1867) har pjätta; fjärta, slå en fjärt, och menar att ursprungsformen är plätta. Svensk dialekt pjätt; litet barn, liten hög av spillning, och pjätta; gå som ett litet barn, småtrippa. Rietz (1867) har "on ä i pjätt”; hon är med barn med hemvist i södra Sverige och Byrman (1989) har pjätta; göra med barn och i det halländska uttrycket ”va de du som pjätta Greta i dränggor”? (var det du som gjorde Greta i Dränggård med barn?) OFVG har pjätt; dräktig (om honkatt).
1(sl) Gibson (1969) har ”ha samlag (med)” utan närmare förklaring. 2 Ordet förekommer också i uttrycket ”pjäxa åpp”; göra gravid från Kyrkhult (Bl) och uppgiftslämnaren (man f 1937) menar att det rör sig om ett ”utdött, manligt ordförråd om ogifta” som härstammar från omkring 1900. Jämför uppjäxad. Från Byrman (1989).
(sl) om prostituerad; häxa. Pjäx- kanske för inrimmets skull (med häx-a).
(sl) 1 pruttkoncentrat, fjärt. 2 privatknullare; onanist. Fredrik Lindström (2002) berättar om en skolgårdsgåta från sin barndom (f 1963). Om man på frågan ”är du pk?” svarade nej blev svaret: ”Jaså, du är inte påklädd!”. Svarade man däremot ja betydde pk; privatknullare. Det rör sig om något man oftast gör enskilt och inte offentligt. 3 p&k enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) chattspråk för puss och kram.
(sl) förkortning för PattKnull med HakSprut. Även HOPS; hak- o pattsprut.
liten dyna som innehåller spermiedödande medel och som införs i slidan före samlaget. Svampen, som är för engångsbruk, ska sitta kvar minst sex timmar efter samlaget.
(latin kaka av grekiska plakous med samma betydelse) moderkaka*. ”Hist.: sedan 1786”. (NEO) Lars Roberg tar i sin Lijkrevningstavlor (1718) bl a upp boerdkakan och moderskijvan för placenta.
(sl) knulla, sätta på någon.
(dial) Rietz (1867) har koruka* i Västerbotten. Också slang för stor fläck. Men ordet har större spridning än så. Själv använde jag kopladaska flitigt som barn i 1940-talets Närke. Ordet är ljudhärmande som plask. Badaska; stor smutsfläck och ljudhärmande som blaska.
(dial) fitta. Även om stor fläck.