(sk o ljud) kväljas*, må illa.

(sl) avlida, dö.

(dial)  piss a kvälln, kasta vatten* vid liggdags. (OB)

(sl) prostituerad. Se också aftonblad.

nordiskt ord med grundbetydelsen något litet och runt. Besläktat med engelskans chicken. 1 (smn) prostituerad. ”De var minderåriga flickor som beträtt lastens bana efter att först ha bekantat sig med den som tiggarungar eller dagdriverskor.” (Lennartsson 2001) Dessa kycklingar var, enligt Lewin (1873), farligast av alla prostituerade eftersom de utgjorde ”en profkarta på de veneriska sjukdomarnas förhärjelser”, vilket i kombination med total avsaknad av moral och hygienisk kunskap gjorde dem: ”till en säker fälla för varje man med svaghet för ungt och mjällt flickebarnshull.” 2 (för sl) rosta kycklingen; ta någon bakifrån.  

(sl) bordell med unga prostituerade.

(sl) kondom. "Runt mitten av 1900-talet var kydong, kudong eller kedong det vanliga ordet för det som på annat hål hette kondom." (Lars-Gunnar Andersson 2021)  Se även kondom.

egentligen  rum med  dålig standard. Enligt SO "Hist.: sedan 1658 av lågtyska küffe med samma betydelse; av ovisst ursprung".   SAOB har "kyffe, horhus".

(euf) förskönande omskrivning för kuk. Se do.

(sl) vitsigt om gylf*. Se även gardin.

(dial) Rietz (1867) har ’scrotum’ (pung) av fornnordiska kyllir; (läder) säck, scrotum*.

(sl) om frigid* kvinna. Även som skällsord om sexuellt oattraktiv kvinna. Se även skåp (3).

(åld) kvinnligt könsorgan. Återfunnet hos Roberg (1718). Se  också kjönespænne.

(fornsvenska kirkia, kyrkia från grekiska kyriakon; som hör till Herren, Herrens hus.) Ordet ingår i en rad ålderdomliga uttryck som går ut på att böter skall betalas till kyrkan när en kvinna blivit gravid före den av kyrkan föreskrivna tiden. Så talade man i t ex Göteborg och Västergötland om att ”kalka” eller ”limma kyrkan”, när mannen eller kvinnan skulle betala böterna. En av uppgiftslämnarna (man f 1856) berättade att ”om någon (man) ställt det så, att fästmön var i grossess fick han betala 3 riksdaler till kyrkan”. I Småland talade man istället om att ”böta kyrkdörren”, laga kyrkdörren; ”om en kvinna fick barn två gånger under samma år, fick makarna betala böter”. I Halland, Lappland och Norrbotten talades det om att ”böta kyrktak(et)”; laga kyrktaket, något som, enligt uppgift från (man f 1864), kunde drabba ett par ”om kvinnan blev med barn inom tre månader efter barnsängen, så fick mannen betala plikt till kyrkan”. Eller så kunde man som i småländska Misterhult få ”lappa kyrktaket”, dvs ”betala en mindre summa om bruden var i olaga tid med barn”. Detta senare enligt kvinna f 1854. Uppgifter från Byrman (1989).

(lmo) en röv lika platt, kall och hård som en kyrkbänk.

(fi) pitt*, kuk. Se också kulli och mulkku.

(dial) slampa, lösaktig kvinna. (OFS)

(knoparmoj) ’cunnus*. ( Palm 1910)  Ordet används än idag.  

fornsvenska kysker, kyskhet av medellågtyska küsch; sexuell avhållsamhet. Kanske från latinets conscius; invigd, ren. Kysk ”hist.: sedan slutet av 1400-talet” och kyskhet ”hist.: sedan 1430-50”. Båda uppgifterna från SO. ”Om kyskheten tycks något svår, så måste man få honom att avstå från den, på det att den inte må bli en väg till helvetet — det vill säga en dypöl av synd och ett helvete för själen.” (Zarathustra, iransk religionsstiftare verksam på 600-t f Kr.) ”Så jag älskar kyskheten nu, därför att den är friden som kommer efter knullandet. Jag älskar att vara kysk nu. Jag älskar det som snödropparna älskar snön. Jag älskar denna kyskhet, som är pausen av frid i vårt knullande, som finns mellan oss nu som en snödroppe av kluven vit eld.” (Lawrence 1928) "Naturen måste underordnas kyskheten och det eviga livet. Kyskheten handlade inte i första hand om avhållsamhet, utan om anständighet och ordning." (Bergenheim 2020) Kyrkofader Methodius (död 885) beskriver kyskheten som ”en vårblomma från vars vita blad odödligt hopp utströmmar som en ljuvlig doft.” Jämför okysk.