(dial) OFS har ”på ett ställe fallna exkrementer efter ko”. Andra liknande och likabetydande ord är kopannkaka och koruka. Vidare från samma källa kodynga, kodynglass, kodyngråpa, kokaka, kolalla, kolappra, kolarpa, kolass, kolort, koplätt, koplättra, koråpa, korösa, koskit, koskitlalla, koskit(s)lass, kosmalla, kosmeta. ”Djävlar, sa han dystert och klev över en kopannkaka.” (Berggrén, Kärlek 6/1966) I skånskan finns bl a kobladd, koblädda och koblaga. Jämför babbja.

(sym) kvinnobröst.  Små, rundade, bergiga öar i skärgården. 

(dial) (liten) hög av kospillning. (OFVG) Även koblädda, kodratt, kokaka, kolort, kolädda och koruka.

(sl) 1 kuk. ”Han anbringade kobrahuvudet mot Geraldines anus och gjorde små, kraftiga tryckningar tills ett lätt nyp bekräftade att han lyckats få fäste.” (Tvillingerotik 1969) 2 rasta/valla, vädra kobran; pissa.

(sl) kuk, förmodligen pga bokstavs- och uttalslikheten med engelska cock *(se även under kuk) med samma betydelse. Engelskans cock; tupp, ersattes under 1800-talet av rooster för att undvika förväxling. ”På segelsjöfartens tid fanns en del knep för att framkalla vind. Det enklaste var att helt enkelt ropa: ’Blås, Kajsa’ eller ’Blås, Kajsa, så får du kocken!’ Det hade en ekivok innebörd: man erbjöd henne samlag.” (Schön 2004) Här kan kock vara detsamma som dialektordet kokk: tupp*.

se kucku.

(dial) även kådd, kådde. Fornsvenska kodde, kodder, kudder; testikel. "for siwkdom i kodda." ( Läke- och Örte-Böcker. Utg. av G.E. Klemming 1883—1886) Uppgift från Söderwall (1890).  Kodd(e) (dial); testikel, kudde.  Samma ord som kudde. Vanligt i göteborgskan. ”Bönder liksom arbetare i äldre tid, hade ett ogenerat umgänge med könsorden. Även vanliga bruksföremål eller arbetsredskap kallades efter de lokala namnen på könsdelarna. För stenhuggare var det nödvändigt att lägga en ’borrfitta’ runt borren för att inte flis och stenmjöl skulle stänka upp på den som höll. Den bom som satt på kranen och som man använde i stenbrotten kallades för ’stampekodd’ (koddpung).” (Frykman 1979) Skånskan har (pidda)kodd; testikel och koddarna; pungen. Uppgift från Ohlmarks (2004) som också har: ”Di måtte skära å han den ene pittakodden.”  Lind (2016) har kåddasten; testikel. Roger Hansson i Järfälla tar upp skånska råttekoddar; råttkukar. ”Det är inte lämpligt för en man i ert tillstånd, sir Clifford, att förebrå mig för att jag har koddar mellan benen.” (Lawrence 1928) Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har med kodd(arna) som romani för pung, testikel.

Enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) är kodd ett vanligt ord för kuk bland åländska ungdomar. Tryti (1985) menar att kødd (kodd) är ett av ”de vanligste betegnelse på mannens kjønnsorgan” och används ”dels om penis, dels om testiklene (køddene)”.  Engelskan har det dialektala och ålderdomliga cod; skida, pung, påse som ingår i codpiece; blygdkapsel*. Norsk slang har kådd; kuk. I skånskan finns kådd; penis, testikel och kåddasten; testikel.

(sk) testikelpung*. Se även blära.

(sk) fallosformad brännvinsflaska av glas från 1700-talet som man bl a tog med sig ut på åkern. ”Nyttan av att föra dem ut över åkern, innan man satte plogen i jorden, och därvid stänka några droppar av brännvinsnektarn över fältet, ju mer dess bättre för att skaffa god näring, alltså ett stycke fortlevande fruktsamhetskult.” (Kulturen i Lunds grundare Georg Karlin i Sexuellt i Kulturen 2007.) Enligt samma källa så fanns liknande flaskor också i Tyskland och Böhmen.

(sk) kuk. Jämför stake.

(sl) knullgummi, kondom.  (se do)

(sk) testikel*. Se även under sten.

(sk) kondom. ”Hon smeker kuken och trä’r på kodongen — nerifrån klingar musiken och sången.” (Bordellmammas visor) 

användbar vid hårda BDSM*-lekar och liknande då någon vill avbryta det ibland hårdhänta och våldsamma förloppet. Delilah/Flodman (2007) nämner bl a trafikljuskoder där grönt = ja och fortsätt, gult = sakta ner eller ta en kort paus och rött = stopp och avbryt. Om den undergivne har något i munnen, t ex en ballgag*, så förhindrar det muntliga stoppord. Istället kan man då ha en näsduk i handen som släpps som ersättning för ett stoppord. ”Inför dessa middagar brukar alla par ha ett antal kodord som man säger till varandra för att diskret meddela om man vill ha sex med det andra paret eller inte. Rex och jag körde alltid med 'gurka' (bra= vi kör) och pickles (= inte bra, jag har ingen lust att ligga!)” (Puma Swede 2012)

1 (bygg sl) stålbit som låser svärdet som håller samman två betongformar. 2 (dial) cunnus* hos ko. (OFVG)

(sl) från engelska cow-girl. En samlagsställning där kvinnan grenslar mannen antingen med framsidan mot honom (cow-girl) eller med ryggen mot honom (reverse cow-girl).

(sym) bräckjärn, kuk. ”Hans svarta kofot bänder den där rosa grejen ut och in varje gång han drar upp den.” (Delany 2009).

1 (dial o so) allmänt om älskarinna, frilla och prostituerad enligt OFS. Svenblad (2008) berättar att kofsa är folkordsmål på Åland och även i Uppland och norröver samt på flera håll i svenskfinland.  "Kom ut, din förbannade kofsa! sa han." (Folksagan i Sverige 2 s 533) 2 (dial) svimma, vara nära att dö. (OFVG)

(lmo) signaturen Egon3 berättar på flashback.org om hur ”språkvetare av hög rang funderade både lärt och yvigt om vad Erlander [Tage Erlander svensk statsminister 1946—1969] kunde mena när han skrev att en person var en riktig kofta, och att en annan person var koftig. En akademisk språklärare lämnade frågan öppen i ett huvudstadsblad. Då och nu kan jag upplysa om att kofta är en eufemism och en ellips för ett lite längre ord. Genom att lägga in -itt eller -ett på rätt ställe i koftan, förstår var och en, utom en lingvist som aldrig sett bovin brunst. Tage Erlander hade säkert sett och nämnde konkurrenterna därefter. Språkvetaren hade alltså inte en susning om den lantliga leken - Säg kofta, kofta, kofta, ... så fort du kan. Den som först vågade säga fel var en hjälte.”