gus
(somaliska) kuk.
(för sl) tjej. Ursprungligen från turkiskans kiz; flicka. Ordet är, enligt SO, belagt i svenskan sedan1996. Feministen och författaren Ebba Witt-Brattström (född 1953) undrar, efter att SAOL tagit med ordet guss i senaste upplagan, om vi verkligen behöver ytterligare ett nedsättande ord för kvinnor. Enligt Jonsson (2007) från vilken uppgifterna hämtats, hänvisade Witt-Brattström till att krönikören Nima Daryamadj i tidningen City ”påpekat att ordet liknar persikans ’gooz’ som betyder fis. Därmed kunde ’guss’ uppfattas nedsättande, menade Witt-Brattström, och liknade det vid att kalla tjejer för ’pruttor’.”
(dial) ”ett kraftuttryck betyder ungefär rysligt”. (ORB)
(åld) även Stafva. Enligt Hjelmqvist (1903) namn på nattkärlet* i Finland. Hjelmqvist menar också att ordet ”tycks ha högst begränsad användning”.
(lmo) Peder Svart, historiker och biskop i Västerås, död 1562, författade en krönika över Gustav Vasas regering fram till 1534. Senast denna krönika gavs ut var 1964 av G Westin. Följande citat är hämtat från K Sundberg (Kärlek 6/1966) om Gustav Vasas ’erotiska’ äventyr i Dalarna: ”Det klafsade i leran utanför och Magdalena bet i sina flätor då hon återsåg den sträva kuk om vilken Peder Svart berättat att ’den af alla fruentimber sades hvara blå ok lysandes i mörker, en halv alen lång, til bredhen såsom en smedhs arm, fuller af senor ok krafft såsom det flådda låret på en tiur och lijk en hakebössa till sädestrycket, därtill kommandes det hväsande liud som jagh siälf hört hafver i tider af brunst eller konungsliger ilska, thet är dagligen’.”
(sl) köra, ratta Gustavsbergsbussen; kräkas i toaletten. Omfamna toaskålen som en bussratt. Gustavsberg företag som tillverkar vitvaror som toastolar.
(sl) röv, rumpa.
(sl) snygg, sexig tjej. Enligt slangopedia.se förekommer ordet mest i västra Blekinge men också i norra Stockholm. Se även under brax.
(no) manlig utlösning*. Se vidare under sprut.
(dia o ljud) stöta upp, kräkas. (ORB)
(franska gouvernante, till gouverner; styra, leda, uppfostra) kvinnlig, dominerande härskarinna inom S/M*.
(sam) urin.
(dial) Rietz (1867) anser ordet besläktat med vamb; mage (Vb) och betyder ”bukig om kor; hafvande om qvinnor”.
(grek) män och kvinnor som sexuellt föredrar transvestiter*. Jämför transofil.
(sl) rumpa, röv.
även julp, jylp, jylf. Lågtyska gulp, gülp, holländska gulp med samma betydelse. Av ovisst ursprung. Troligen till en ordrot gapa, stå öppen. Ordet belagt sedan 1800-talet. Anordning framtill på byxa som går att stänga och öppna förr med knappar, idag mest med blixtlås. ”Vid den tiden [1700-talets Spanien] hade det uppstått en häftig religiös tvist angående julpen. Den som bar en sådan, kastades i fängelse, och skräddaren, som hade förfärdigat de anstötliga byxorna, blev likaledes straffad. Från predikstolarna dundrade man mot julpen, och slutligen uppspikade man på kyrkdörrarna en förordning, enligt vilken bödeln fick tillåtelse att bära byxor med julp.” (Casanova 1936/1700-t) ”Jag förälskade mig i lärarna i tur och ordning. Eller rättare sagt, den nya upptäckten av vad män hade i byxorna var det som höll mig vaken under lektionerna under de tre åren. Det som fanns bakom gylfen var den nödvändiga förutsättningen för att lärdomen skulle tränga in.” (Brøgger 1978) ”Karlarna i byn hotade att kastrera himlanasaren och kommunisten Toivo Korpela om denne inte stängde gylfen sin och genast flyttade sin verksamhet till ett rödare ställe än Kardis.” (Pohjanen 2003) ”En oknäppt gylf var nog för att försätta henne i trance.” (Miller 1956) ”Jag hörde hans gylf sjunga.” (Delany 2009) OFVG har skylta med gylfknapparna; ha gylfen oknäppt. I slang finns gylf; skåp med brandslang och spruta.
fornsvenska gylka; kräkas, kasta upp, spy. Allmänt förekommande i förbindelse med upp. (OFS) Rietz (1867) har gölka eller gylka i betydelsen spy, kasta upp (Kalmar län). SAOB har även betydelsen rapa och exemplet: "Thet han 2ne Söndagar varit drucken, samt gylkat och gifvit öfver på Predikostolen." (Växjö Domkapitels Akter. Handskrift 1764) Jämför hulka.
1 (euf) i s k dirty sex*, där avföring och urin intar en central roll i sexlekarna, ingår bl a att partnerna pissar på varandra, eller, för att uttrycka det mer poetiskt, ger varandra ”gyllene duschar”. ”Nu när min hustru och jag är ensamma är vi mindre hämmade. Jag tycker det är upphetsande att vara närvarande när hon kissar och vi har gått så långt att vi prövat på några ’gyllene duschar’.” (Hite 1982) Se även golden shower.
(åld) enligt Tillhagen (1962) om människoträck i en linnetrasa, omnämnd i den första svenska farmakopén (1686). Det var vanligt att skit från människor och djur användes som medicin, både för utvärtes och invärtes bruk. För att maskera vad det hela rörde sig om, använde man namn som gyllene plåster, guldsalva, eller som i England zibethum och oriental sulphur, för människoskit. Fårskit ansågs vara bra mot hudutslag och sötat med socker serverades det som sheep-nanny tea också till barn. Bourke (1968/1891) menar att blandningen var i bruk ännu vid mitten av 1800-talet. Se även avföringstransplantation.
se triangeln.